Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att hitta kattvakter till två så ljuvliga varelser! De är de absolut mest underbara trasselsuddarna i hela världen, men de gör sannerligen livet väldigt mycket mer komplicerat. Dessutom blir jag bara mer och mer stressad – har helt sjukt mycket jobb att göra men hela arbetsdagen har gått åt till att ringa alla i telefonboken och tigga och be om hjälp, utan resultat. De som bor så att de kan ha katt är allergiska, de som gärna ställer upp bor i små ettor. 

Och ute regnar det, så katterna ligger inne och myser och tittar anklagande på mig. Jaha, säger blickarna, så nu vill du lämna bort oss?! Nämen kul att höra att man är så uppskattade, alltså verkligen, skitkul. Och jag bara, det handlar om några VECKOR! Snälla snälla ni, jag kommer ju tillbaka, men jag måste verkligen resa iväg och göra det här! Förstår ni inte det?

Men det gör de inte. För de är katter. Om de inte varit katter hade de inte behövt kattvakt och problemet hade inte funnits överhuvudtaget.

 

Hurra, hurra, hurra, hurra, hurra, hurra, hurraaaaaaaa! Nu har vi hittat det perfekta stället för katterna och jag kan åka iväg på min resa. Och kanske äntligen få lite jobb gjort! Ska bara dansa segerdans först.