P3-överdos.
avUnder de senaste veckorna har jag pratat en del i radio.
En hel del, kan man säga. Åtminstone med tanke på att jag innan sommaren knappt sagt två ord i etern. Någonsin.
Vissa av er har skrivit och berättat att ni känt er manade att lyssna, men inte hittat rätt i programdjungeln. Så, voilà – här kan ni lyssna på mig i P3 i både ett, två och tre program.
Först smickrades jag i Brunchrapporten, som tippat att jag blir ”en av 10-talets viktigaste röster i samhällsdebatten”. Surrealistiskt redan som det är, och det blev inte mindre overkligt av att jag låg däckad i min säng med dubbelsidig lunginflammation och nära fyrtio graders feber under intervjun. Har inte själv vågat lyssna på programmet, jag lever hellre i ovisshet om vad som egentligen sades.
Men jag minns att Viggo Cavling strödde superlativ omkring sig. Om det ligger ens ett korn av sanning i hans ord är jag omåttligt stolt.
Cavling twitter-spekulerar.
Brunchrapporten följdes veckan därpå av ett otroligt givande sommarprat i Hallå P3. Ja, givande för mig, alltså. Även om jag efteråt kände att jag hade velat prata om så mycket mer. Jag kanske borde skaffa mig en egen radiokanal? Höhö.
Man kan också kolla in hur fånig jag såg ut under sändningen, här.
Slutligen kan man lyssna på vad som sades i P3 Kultur när jag pratade om varför kvinnokroppen så lätt blir ”äcklig”. I programmet intervjuas jag, tillsammans med min före detta chef Anna Larsson, av underbara Johanna Koljonen. Som pratar världens vackraste finlandssvenska (sorry, Mark).
Ja, det var det. Nu drar jag utomlands en vecka.
Men ni lär höra av mig ändå.