Fredag morgon: Tidig uppstigning i Ratekau, söder om Lübeck, efter en natt på gammalt b&b med interiör som skulle få älskare av 1970-tals kitsch att jubla. Dags att packa bilarna och forstätta de drygt 60 milen till Nürburgring.

Autobahn bjuder på kontraster. Köer, tonvis med trafik, höga hastigheter, köer… Bland annat stöter vi på en militärkonvoj med ett trettiotal fordon som lagt beslag på innersta filen.

Bosse och Benjamin njuter när de färdas i tysk trivselfart (ca 160 km/t) i lika tysk stilbil: BMW 535i.

Dags för depåstopp i Brühl söder om Köln. Bilarna tvättas inför fotograferingen senare under dagen. Fotograf Andreas tycker allt för många insekter haft den dåliga smaken att dö just på våra vindrutor. Lika brutalt som de mosats mot glaset på motorvägen skrubbas deras kvarlevor bort.

Efter ytterligare några timmar är vi snart nära vårt mål: legendariska Nürburgring.

Strax före kl 18 når vi ”Ringen”. Att banan är en av världens mest besökta är lätt att förstå av alla bilar – allt från lyxbyggen och extrema banbilar till svenssonåk – som trängs vid entrén. Då fotoförbud på banan råder bestämmer vi oss för att köra ett varv för att känna på kurvorna innan vi plåtar våra bilar.

Upprymda efter den första turen på banan samlas vi på en plats några hundra meter från målrakan för fotografering av bilarna.

Bosse och Johannes pustar ut efter en fartfylld färd på den två mil långa, kurviga och mycket kuperade banan och diskuterar bilarnas däck som blivit så varma och mjuka att gruset klibbat fast i däcken.

Vår redigerare och formguru Benjamin – även dagens fotoassistent – blir inspirerad av fotografen och ger oss övriga en stilstudie i bilfotograferingens ädla konst.

Bråttom. bråttom. Det varma kvällsljuset ger oss bara en halvtimme att ta bilder på bilarna. Även reportern Martin behövs som stativ för reflexskärm när Andreas kamera går varm.

Andreas kommenderar ut alla bilarna på en kort tur i det vackra landskapet strax innan solen går ner.

Färdigt för i dag! Gänget samlas och summerar dagens äventyr. Robert Collin meddelar att vårt hotell har stängt köket så vi måste ta oss till Adenau en knapp mil bort för att äta middag.

Efter middagen kör vi en makalöst smal och kurvig väg i mörker till Fuchshofen ytterligare en mil bort där hotellets ägare väntar på oss. Trötta men belåtna kliver vi in och hälsas välkomna av honom. I morgon väntar en tidig uppstigning och dag med tuff körning på Nürburgrings nordslinga.

Torsdag morgon. Resan har startat. Samling 08:00 i Botkyrka med två bilar: BMW 535i ochPorsche Panamera Hybrid. På plats är Dino, Bosse (chefen), Benjamin, Johannes och Robert. Och färden går på E4 söderut. Nästa Stopp blir Värnamo där Martin ansluter med den tredje bilen, Volvo S60 Polestar.

Innan avfärd från Borkyrka kollas bilarna. Dino och Bosse väljer första sträckan i BMW:n. Robert och Johannes tar täten i Panameran.

Dino dokumenterar Johannes och Porschens väldiga bak. 

På E4:an kan man få se både det ena och det andra, bland annat detta okända vidunder, denna gång dock på ett flak. Grabbarna gissar på en Ultima GT.

Första stopp blir Herrbeta norr om Linköping. Förhållandevis snabbt depåstopp (bara EN bulle och kaffe).

Utanför macken får Johannes och Benjamin syn på något som får dem att undra. ”Vad är det?” Grabbar, det är en båttrailer! ”Ååh, en sån har jag alltid velat ha” utbrister de i kör.

Solen ler mot oss hela vägen längs vackra Vättern. Nästa stopp blir Värnamo. Martin dyker upp med Volvo S60 Polestar. Efter en snabb lunch och tankning delas vi upp i tre lag. Uppgiften blir att köra snålast från Värnamo till Malmö i tre bilar med drygt 300 hästar i alla bilarna. BMW:n visar sig vara knepig att ställa in för uppgiften. Det tar tre bilproffs en bra stund att klura ut hur allt ska ställas in.

”Grabbar, däcken som ska pumpas är inte i kupén!” Efter några timmar med ytterst snål körning anländer vi till Malmö där bilarnas däck pumpas och lagen behöver sträcka på benen. Nu väntar vi bara på Robert som kört iväg för att hämta vår fotograf Andreas Hillergren. Nästa anhalt blir färjan mellan Rödby och Puttgarden. 

När VW Phaeton går en match mot Citroën C6 skickas redaktionens meste tysk och redaktionens näst meste fransman ut för att göra upp. Stoltheten gick inte att ta miste på. Benjamin tog ölsejdeln i högsta hugg och Bosse fattade baguetten under armen och satte baskern där den skulle sitta. Sedan började okvädningsorden att hagla.

Hemma hos Citroën-entusiasten Curt Nileman hittade vi dessutom en av väldigt få Citroën DS-cabrioleter som tysken, fransmannen och fotografen stolt poserade i. En mycket skön arbetsdag med två mycket sköna bilar i en mycket skön miljö runt Tyresö slott. Läs uppgörelsen i septembernumret.

Att köra bil i Stockholm har blivit hart när omöjligt. Överallt grävs det. Tunnlar stängs av. Körfält stängs av. Hela innerstan är en enda byggarbetsplats. Det enda som inte grävs är förbifarten runt Stockholm, som är det enda som verkligen borde grävas. Hur som helst. Jag svor i kyrkan idag och tog cykeln. Det gick förvånansvärt bra. Enda problemet var parkeringen. Där fick jag svårt att tänka nytt. Det ska finnas ett särskilt cykelförråd i Aftonbladethuset, men jag tog den gamla trygga vägen in i parkeringsgaraget och ställde cykeln där jag varje dag brukar parkera bilen. Det kändes tryggt så, mitt i allt det nya.

Om man ändå har en gul tankbil med lite utrymme över, varför inte göra så här? Det är inte utan att man blir lite glad när lastbilschauffören sprider solsken över E4 på det här sättet. Keep on truckin’!

Redaktionens meste italienare Martin Ström har varit i Italien för ett unikt besök hos Lamborghini. Allt i den undersökande journalistikens namn så klart. Det blev en provkörning av nya Aventador men Martin nöjde sig givetvis inte med det utan gick till botten med det hela och gick i närkontakt med Lamborghinis förflutna. Läs allt om det i Aftonbladet Bil som kommer ut 8 augusti. Då presenterar vi ett stort Lamborghini-dokument signerat Martin Ström. I väntan på det föreslår vi att ni värmer upp med pesto, pasta, balsamvinäger, italienskt bubbel, cianti och en och annan Calzone för att komma i stämning för den Italien-orgie vi rullar ut i augusti.

På vägen hem från arbetet, bara nåt kvarter från Aftonbladets kontor, hittade jag en bilbrand. En Peugeot 206 som flammade upp mitt på blanka förkvällen. Jag vet inte varför, eftersom jag gjorde som många andra stockholmare och bara rullade vidare. Men jag kunde se brandkårens ankomst i backspegeln.

Allt går inte alltid som det ska under ett biltest. Idag skulle vi fotografera fyra sköna cabbar i sommaridyllen utanför Flen. Men vi valde samma dag som rånarna valde att slå till i Flen (läs Aftonbladets artikel.) Vi hamnade mitt i polisens vägspärrar som de satte upp just där vi tänkt fotografera. Vår fotograf kunde i alla fall skicka en bild på poliserna till tidningen. Sedan ville inte vår fotobil fungera. Den alldeles nya Mini Cooper cabben fick nåt fel som vi inte kunde lösa, med följden att varken tak eller rutan på vänster sida ville komma upp. Cabben fungerade utmärkt som fotobil under arbete, men de som körde den blev lite trötta, kalla och kinkiga efter ett tag. Därför ville ingen köra de 13 milen tillbaka till Stockholm igen utan en bärgare fick ta hand om den lilla bilen, som redaktör Bosse utsåg till sin favoritbil – därför hade han svårt att acceptera det ohjälpliga felet.

Men jobbet blev gjort. Den 13 juni kan du läsa om nya Mercedes SLK, BMW 650, Peugeot 308 CC och VW Eos. Fyra sköna sommarbilar.

På omslaget till nummer 2 av Bil-bilagan (finns till försäljning torsdag till lördag) står det att Volvo V60 inte går att köpa med det chassi som vann vintertestet, vilket är fel. Det går att beställa V60 med komfortchassi (touringchassi på Volvospråk) men däremot kan inte kunderna provköra det före köp då det inte finns någon sådan bil byggd i Europa, förutom den testbil som Volvo specialbyggde för vår räkning. Det standardmonterade sportchassit (”dynamiskt”) finns däremot, men kritiserades hårt i testet av Aftonbladet Robert Collin för dess osäkra egenskaper på vinterväg.

Jonas Bladh

Redaktör

Ferrari presenterar i dag sitt senaste tillskott; FF. En fyrhjulsdriven, fyrsitsig, 12-cylindrig halvkombi.

Jodå, ni hörde rätt: Ferrari goes small family.

Och jodå, ni tänker rätt: Varför?

Ferrari är förmodligen världens mest mytomspunna bilmärke. Alla, och jag menar alla – även de som säger emot, gillar Ferrari. Den italienska hingsten har suttit på världens vackraste bilar.

Det senaste året har vi sett Italia och 599, fantastiskt vackra bilar båda två. Ferrari är i zonen när det gäller att skapa bilhistoria. Trodde man.

Till i dag, då FF presenterades.

Första frågan från kollega Ekroth; varför har de byggt en BMW 1-serie? Frågan är berättigad, eftersom den verkligen ser ut som Münchens lilla hatchback i version monstrum.

Men jag undrar också varför Ferrari över huvud taget anser sig behöva ge sig in i det här segmentet. Ferrari är ingen familjebil, och vad jag har hört har väl knappast någon efterfrågat en Ferrari som man kan köra ungarna till skolan i.

Skomakare – bliv vid din läst. Ferrari – bliv vid din häst. Fortsätt ge oss de vassaste sportbilarna, de läckraste formerna och den mest hissnande körningen. Till skolan tar vi ändå vår V70.

/Jonas

PS: Att sedan FF kommer sälja varje bil som produceras är en annan femma… DS.