Det har kommit en del mätningar om hur de olika partierna ligger till inför valet i maj. Och det ser ut som om det kan bli en hel del förändringar, jämfört med hur parlamentet ser ut i dag.

I Sverige visade en mätning förra veckan framgångar för framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet. För KD ser det ut att bli en tuff kamp för att behålla det enda mandat man har i dag – och Piratpartiet är väldigt långt ifrån att få behålla sina två, eller ens ett mandat. SD skulle däremot knipa sitt första, om de här siffrorna står sig.

En sammanställning över opinionsläget i hela EU visar också på förändringar. Om det vore val i dag skulle Socialdemokraterna S&D bli den största partigruppen (i dag är det den konservativa/kristdemokratiska gruppen EEP som är störst).

Det betyder att det är de som får nominera sin kandidat till ordförande för kommissionen. Skulle siffrorna stå sig betyder det att den konservative portugisen José Manuel Barroso (som jag en gång mötte på en flygplats i New York – samtidigt som drottning Silvia passerade! True story!) skulle ersättas av den tyske socialdemokraten Martin Schulz, i dag parlamentets talman.

Men sammanställningen, som organisationen Votewatch har gjort, visar på andra, mer dramatiska förändringar. Den stora rörelsen är nämligen att ytterlighetspartier skulle bli betydligt fler. Partier på både höger- och vänsterkanterna, som ofta förenas i ett motstånd mot ett större EU och inte sällan i invandrarfientlighet, skulle kunna få så många som 200 av parlamentets 751* mandat.

Jag har tidigare skrivit om den åttonde partigrupp som högerextrema franska Front national och nederländska Frihetspartiet vill bilda (och som SD för samtal med). De måste i så fall få minst 25 mandat för att lyckas.

Sen finns det de ännu mer extrema partierna, som inte ens platsar i den här gruppen. Så länge de inte lyckas samarbeta, vilket ligger lite i sakens natur att de inte kan, så är deras inflytande begränsat.

Men med ett parlament där en så stor grupp arbetar för att minimera EU:s inflytande, tvingas andra grupper samarbeta desto mer. Möjligen får vi ser mer samarbete i mitten, mellan socialdemokrater och konservativa – men med två så i grunden olika grupper, hur urvattnad blir inte en gemensam politik?

 

*Den 1 juli förra året kom Kroatien med i EU och parlamentet fick tillfälligt 766 mandat i stället för 751. Efter vårens val kommer dock mandatfördelningen att justeras så att det totala antalet mandat åter blir 751. Sverige kommer att fortsätta ha 20 platser.

Jag är ledsen att den här bloggen har uppdaterats så glest. Jag har haft semester, jag har haft mycket annat att göra and what not. Men här en liten snabb uppdatering – nu har nämligen alla riksdagspartier samt Piratpartiet slagit fast sina listor.

Här har du topp fem kandidaterna i alla partier.

MODERATERNA

1. Gunnar Hökmark

2. Christofer Fjellner

3. Anna Maria Corazza Bildt

4. Carl-Oskar Bohlin

5. Cecilie Tenfjord-Toftby

Partiet har i dag fyra mandat. Hökmark, Fjellner och Corazza Bildt ställer upp till omval.

FOLKPARTIET

1. Marit Paulsen

2. Cecilia Wikström

3. Jasenko Selimovic

4. Tina Acketoft

5. Erik Scheller

Partiet har i dag tre mandat. Paulsen och Wikström ställer upp till omval.

CENTERPARTIET

1. Kent Johansson

2. Kristina Yngwe

3. Fredrick Federley

4. Hanna Wagenius

5. Staffan Nilsson

Partiet har i dag ett mandat. Johansson ställer upp till omval.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Lars Adaktusson

2. Ebba Busch Thor

3. Michael Anefur

4. Desirée Pethrus

5. Anders Sellström

Partiet har i dag ett mandat. Ingen av kandidaterna sitter i dag i EU-parlamentet.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. Marita Ulvskog

2. Olle Ludvigsson

3. Jytte Guteland

4. Jens Nilsson

5. Anna Hedh

Partiet har i dag fem mandat. Bara Guteland sitter inte i parlamentet i dag.

VÄNSTERPARTIET

1. Malin Björk

2. Mikael Gustavsson

3. Liselott Olsson

4. Linda Snecker

5. Dror Feilier

Partiet har i dag ett mandat. Gustavsson ställer upp till omval.

MILJÖPARTIET

1. Isabella Löwin

2. Peter Eriksson

3. Bodil Ceballos

4. Max Andersson

5. Linnéa Engström

Partiet har i dag två mandat. Löwin ställer upp till omval.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Kristina Winberg

2. Peter Lundgren

3. Johnny Skalin

4. Julia Kronlid

5. Roger Richtoff

Partiet har i dag inga mandat.

PIRATPARTIET

1. Christan Engström

2. Amelia Andersdotter

3. Anna Troberg

4. Gustav Nipe

5. Mattias Bjärnemalm

Partiet har i dag två mandat. Engström och Andersdotter ställer upp till omval.

Precis som vid riksdagsvalet finns det en spärr vid fyra procent, får man mindre än så blir man utan plats. Man kan också personrösta – när det gäller personröster ligger spärren på fem procent.

Som mina kollegor på samhällsredaktionen så förtjänstfullt uppmärksammade var det i fredags precis hundra dagar kvar till valet den 25 maj. Vill du läsa på – här en utmärkt guide signerad Lena Melin.

 

En annan stor fråga på sistone är paradoxalt en händelse som i ett land som inte är med i EU. För knappt två veckor sen röstade Schweiz för att ta emot färre invandrare – också från EU. Relationerna är nu svala och det ska bli intressant och se om det får vidare konsekvenser.

Det tangerar den större debatten om den fria rörligheten i EU, som jag skrivit om tidigare och helt säkert får skäl att återkomma till. Nästa gång jag hinner blogga.

Vänsterpartiet hade kongress i helgen och på programmet stod bland annat att spika kandidatlistan till EU-valet. Så skedde också – och med en skräll. Valberedningen hade förordat att partiets nuvarande parlamentariker, Mikael Gustafsson, skulle toppa listan. Men med bara två rösters marginal petades han ner till andra plats. Listan toppas i stället av Malin Björk, i dag tjänsteman hos Vänsterpartiet i EU-parlamentet.

Vänsterpartiet, som vill vässa sin feministiska profil, har fått en del kritik för att de har så många män på ledande positioner. Detta blev Gustafssons fall – många som pläderade för Björk påpekade att som feministiskt parti var det dags att sätta en kvinna högst upp.

Gustafsson var stor i stunden och sade till Expressen att han var ”ganska stolt” över att representera ett parti som tar feminism på allvar. Men lite bittert måste det ändå kännas. Gustafsson är faktiskt ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Under hösten har han till exempel kämpat för den beramade rapport om sexuell och reproduktiv hälsa, som konservativa krafter satte P för i december.

Gustafsson får hoppas på att Vänsterpartiet lyckas dubbla sitt mandat, från ett till två. I valet 2009 fick de 5,7 procent.

Av riksdagspartierna är det nu bara FP och SD som inte är klara med sina listor.

Sverigedemokraterna, som i dag inte har några platser i EU-parlamentet, hade EU-politik på agendan när de i helgen höll landsdagar. Partiet är starkt kritiska till EU och har tidigare sagt att de anser att Sverige bör lämna unionen. Nu ville partiledningen mjuka upp den hållningen och i stället gå till val på att försöka få till stånd en omförhandling av vårt medlemskap.

Ett antal ombud hade dock lämnat in en motion som krävde att SD i ska driva en folkomröstning om Sverige framtida EU-medlemskap – riksdagsledamoten Johnny Skalin skrev på AB Debatt om det här.

Resultatet blev en kompromiss: i första hand ska SD driva en omförhandling men om det inte går ska partiet jobba för att få en folkomröstning till stånd.

Sverigedemokraterna har ännu inte beslutat vilka namn som ska stå på partiets valsedel. Namn kommer att tas fram av valberedningen och ordningen spikas av partistyrelsen, exakt när är inte klart. Något provval kommer inte att hållas. Enligt Linus Bylund, stabschef hos Jimmie Åkesson, siktar partiet på 2-3 mandat.

En annan fråga som har diskuterats när det gäller SD och EU är vilken partigrupp de i så fall skulle ingå i Europaparlamentet. Främlingsfientliga Nationella Fronten (Frankrike) och Frihetspartiet (Nederländerna) har gått ut med att de vill bilda en egen partigrupp, och de för samtal även med FPÖ (Österrike) och Vlaams Belang (Belgien) – och med Sverigedemokraterna.

Ett alternativ till att tillhöra den nybildade grupp skulle kunna vara redan befintliga EFD (Europe of freedom and democracy). Där ingår partier som UKIP (Storbritannien) och Lega Nord (Italien), konservativa och nationalistiska partier som förenas av en mycket stark EU-skepsis.

Centern håller i dag förtroenderåd där både valplattform och valsedeln inför Europaparlamentsvalet är uppe. Partiet har i dag ett mandat i EU-parlamentet, som Kent Johansson sitter på.

Han är valdes också i dag att toppa listan även inför nästa mandatperiod. Två på listan hamnade Kristina Yngwe, ordförande för LRF Ungdom, och trea Fredrick Federley, riksdagsledamot. Här hittar du hela listan.

Vad gäller själva valplattformen säger sig partiet vilja ha ett ”smalare men vassare” EU – det är försiktigt skeptiska. Partiet har en splittrad historia när det gäller EU. Centern var med på Ja-sidan i EU-omröstningen -94 men samtidigt fanns EU-kritiska Centernätverket. Det överlevde nederlaget i omröstningen och dess ordförande var länge Hans Lindqvist. Han satt också i EU-parlamentet för Centern mellan 1995 och 1999, och kom högt upp i partiets provval 2009 men kom ändå inte med på röstsedeln.

I euro-omröstningen 2003 var Centern på Nej-sidan, vilket de står fast vid.

Här kan du läsa vad Annie Lööf i dag har sagt till Ekot om partiets EU-politik. Hon kan bland annat tänka sig en mindre EU-kommission (typ regering alltså), även om det skulle kunna betyda att Sverige i perioder blir utan post.

I EU-valet 2009 fick Centern 5,47 procent, vilket var en knapp procentenhet mindre än 2004. I Europaparlamentet ingår Centern i partigruppen ALDE, vilket står för Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Det är den tredje största partigruppen och där ingår även de svenska folkpartisterna.

Socialdemokraterna har också fastställt sin valsedel – eminenta kollegan Anette Holmqvist har stenkoll.

SD har också inlett sina landsdagar i dag, som kommer att pågå över helgen. Även där finns EU-politiken på agendan. Jag återkommer till det.

Den 25 maj 2014, om ett knappt halvår, är det val till EU-parlamentet. 751 ledamöter från 28 länder ska väljas, varav 20 i Sverige. Spännande va?!

Nej, ni brukar inte tycka det. Få artiklar som handlar om EU blir klickmonster. Senast det var val till parlamentet, 2009 (mandatperioderna är alltså fem år), var det bara 45,5 procent av svenskarna som röstade. Jämför med de 84,6 procent som gick valurnorna i riksdagsvalet året därpå.

Att det ser ut så här är kanske inte så konstigt. EU är ju inte så populärt i Sverige. Efter 18 års medlemskap är fortfarande bara runt 44 procent ”i huvudsak för” medlemskapet (SCB, maj 2013). Detta avspeglas i debatten, det är helt riskfritt att skälla på EU och få tar unionen i försvar.

Det ska vi inte göra i den här bloggen heller. Men vi ska tala om EU. Sånt som är bra, sånt som är dåligt. I första hand ska vi att bevaka valkampanjen fram till den 25 maj men givetvis kommer vi då in på sådant som pågår i Bryssel och Strasbourg just nu. Vilka frågor som är stora i debatten och var de svenska parlamentarikerna står i dem. Och hur ser man på EU i andra medlemsländer?

Det ÄR spännande. Man behöver inte ägna EU-politiken mycket tid innan man inser att varken striderna eller de stridande lagen är desamma som här hemma i Sverige. Och oavsett vad du tycker om EU – vilka vi skickar dit och vad de beslutar om påverkar dig och din vardag.