David Cameron fortsätter ställa krav på förändringar av EU. Han har tidigare lovat att om hans konservativa parti får behålla makten efter  parlamentsvalet 2015 så kommer han först att genomföra en omförhandling om Storbritanninens villkor för medlemskap, och sedan utlysa en folkomröstning om landet ska lämna det reformerade EU eller inte. Folkomröstningen räknar han med ska kunna hållas 2017.

I lördags skrev han i en debattartikel i The Telegraph om vad det är han vill förhandla om, i rätt vida ordalag. Det handlar bland annat om mindre makt till Bryssel och en möjlighet för nationella parlament att tillsammans kunna blockera EU-lagstiftning. Han underströk också att han inte är den enda som vill ge mindre makt till EU; att även i Nederländerna, som får räknas till unionens kärna, förs den här debatten.

Cameron står mellan dels regeringskamraterna Liberaldemokraterna och oppositionspartiet Labour, som vill stanna i EU (och vill heller inte se någon folkomröstning) och dels UKIP (UK independence party) som vill att landet går ur unionen.

Hittills har Camerons balansgång inte betalat sig: i den senaste opinionsundersökningen från Comres  (på twitter via @electionista) inför EU-valet leder UKIP med 30 procent av rösterna, Labour får 28 procent och de konservativa ligger först på tredje plats med 21 procent av rösterna.

Här kan du läsa en begriplig analys av Camerons vågspel.

Ursäkta om ni tycker att jag skriver för mycket om den brittiska EU-debatten men jag tycker att det är så himla intressant. En stor del av befolkningen i ett viktigt medlemsland vill faktiskt lämna unionen. Hur ska det i så fall gå till? Hur påverkar det övriga EU?

Nästa gång lovar jag att det ska handla om Sverige! (På sistone har ju bland annat frågan om vilken grupp i EU-parlamentet SD  egentligen kommer att ingå i om de kommer in seglat upp. Vi hade även en debattartikel från EU-minister Birgitta Ohlsson om saken. Vi lär få anledning att återkomma om detta. Och många andra.)

Det har kommit en del mätningar om hur de olika partierna ligger till inför valet i maj. Och det ser ut som om det kan bli en hel del förändringar, jämfört med hur parlamentet ser ut i dag.

I Sverige visade en mätning förra veckan framgångar för framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet. För KD ser det ut att bli en tuff kamp för att behålla det enda mandat man har i dag – och Piratpartiet är väldigt långt ifrån att få behålla sina två, eller ens ett mandat. SD skulle däremot knipa sitt första, om de här siffrorna står sig.

En sammanställning över opinionsläget i hela EU visar också på förändringar. Om det vore val i dag skulle Socialdemokraterna S&D bli den största partigruppen (i dag är det den konservativa/kristdemokratiska gruppen EEP som är störst).

Det betyder att det är de som får nominera sin kandidat till ordförande för kommissionen. Skulle siffrorna stå sig betyder det att den konservative portugisen José Manuel Barroso (som jag en gång mötte på en flygplats i New York – samtidigt som drottning Silvia passerade! True story!) skulle ersättas av den tyske socialdemokraten Martin Schulz, i dag parlamentets talman.

Men sammanställningen, som organisationen Votewatch har gjort, visar på andra, mer dramatiska förändringar. Den stora rörelsen är nämligen att ytterlighetspartier skulle bli betydligt fler. Partier på både höger- och vänsterkanterna, som ofta förenas i ett motstånd mot ett större EU och inte sällan i invandrarfientlighet, skulle kunna få så många som 200 av parlamentets 751* mandat.

Jag har tidigare skrivit om den åttonde partigrupp som högerextrema franska Front national och nederländska Frihetspartiet vill bilda (och som SD för samtal med). De måste i så fall få minst 25 mandat för att lyckas.

Sen finns det de ännu mer extrema partierna, som inte ens platsar i den här gruppen. Så länge de inte lyckas samarbeta, vilket ligger lite i sakens natur att de inte kan, så är deras inflytande begränsat.

Men med ett parlament där en så stor grupp arbetar för att minimera EU:s inflytande, tvingas andra grupper samarbeta desto mer. Möjligen får vi ser mer samarbete i mitten, mellan socialdemokrater och konservativa – men med två så i grunden olika grupper, hur urvattnad blir inte en gemensam politik?

 

*Den 1 juli förra året kom Kroatien med i EU och parlamentet fick tillfälligt 766 mandat i stället för 751. Efter vårens val kommer dock mandatfördelningen att justeras så att det totala antalet mandat åter blir 751. Sverige kommer att fortsätta ha 20 platser.

Jag är ledsen att den här bloggen har uppdaterats så glest. Jag har haft semester, jag har haft mycket annat att göra and what not. Men här en liten snabb uppdatering – nu har nämligen alla riksdagspartier samt Piratpartiet slagit fast sina listor.

Här har du topp fem kandidaterna i alla partier.

MODERATERNA

1. Gunnar Hökmark

2. Christofer Fjellner

3. Anna Maria Corazza Bildt

4. Carl-Oskar Bohlin

5. Cecilie Tenfjord-Toftby

Partiet har i dag fyra mandat. Hökmark, Fjellner och Corazza Bildt ställer upp till omval.

FOLKPARTIET

1. Marit Paulsen

2. Cecilia Wikström

3. Jasenko Selimovic

4. Tina Acketoft

5. Erik Scheller

Partiet har i dag tre mandat. Paulsen och Wikström ställer upp till omval.

CENTERPARTIET

1. Kent Johansson

2. Kristina Yngwe

3. Fredrick Federley

4. Hanna Wagenius

5. Staffan Nilsson

Partiet har i dag ett mandat. Johansson ställer upp till omval.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Lars Adaktusson

2. Ebba Busch Thor

3. Michael Anefur

4. Desirée Pethrus

5. Anders Sellström

Partiet har i dag ett mandat. Ingen av kandidaterna sitter i dag i EU-parlamentet.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. Marita Ulvskog

2. Olle Ludvigsson

3. Jytte Guteland

4. Jens Nilsson

5. Anna Hedh

Partiet har i dag fem mandat. Bara Guteland sitter inte i parlamentet i dag.

VÄNSTERPARTIET

1. Malin Björk

2. Mikael Gustavsson

3. Liselott Olsson

4. Linda Snecker

5. Dror Feilier

Partiet har i dag ett mandat. Gustavsson ställer upp till omval.

MILJÖPARTIET

1. Isabella Löwin

2. Peter Eriksson

3. Bodil Ceballos

4. Max Andersson

5. Linnéa Engström

Partiet har i dag två mandat. Löwin ställer upp till omval.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Kristina Winberg

2. Peter Lundgren

3. Johnny Skalin

4. Julia Kronlid

5. Roger Richtoff

Partiet har i dag inga mandat.

PIRATPARTIET

1. Christan Engström

2. Amelia Andersdotter

3. Anna Troberg

4. Gustav Nipe

5. Mattias Bjärnemalm

Partiet har i dag två mandat. Engström och Andersdotter ställer upp till omval.

Precis som vid riksdagsvalet finns det en spärr vid fyra procent, får man mindre än så blir man utan plats. Man kan också personrösta – när det gäller personröster ligger spärren på fem procent.

Som mina kollegor på samhällsredaktionen så förtjänstfullt uppmärksammade var det i fredags precis hundra dagar kvar till valet den 25 maj. Vill du läsa på – här en utmärkt guide signerad Lena Melin.

 

En annan stor fråga på sistone är paradoxalt en händelse som i ett land som inte är med i EU. För knappt två veckor sen röstade Schweiz för att ta emot färre invandrare – också från EU. Relationerna är nu svala och det ska bli intressant och se om det får vidare konsekvenser.

Det tangerar den större debatten om den fria rörligheten i EU, som jag skrivit om tidigare och helt säkert får skäl att återkomma till. Nästa gång jag hinner blogga.

Sverigedemokraterna, som i dag inte har några platser i EU-parlamentet, hade EU-politik på agendan när de i helgen höll landsdagar. Partiet är starkt kritiska till EU och har tidigare sagt att de anser att Sverige bör lämna unionen. Nu ville partiledningen mjuka upp den hållningen och i stället gå till val på att försöka få till stånd en omförhandling av vårt medlemskap.

Ett antal ombud hade dock lämnat in en motion som krävde att SD i ska driva en folkomröstning om Sverige framtida EU-medlemskap – riksdagsledamoten Johnny Skalin skrev på AB Debatt om det här.

Resultatet blev en kompromiss: i första hand ska SD driva en omförhandling men om det inte går ska partiet jobba för att få en folkomröstning till stånd.

Sverigedemokraterna har ännu inte beslutat vilka namn som ska stå på partiets valsedel. Namn kommer att tas fram av valberedningen och ordningen spikas av partistyrelsen, exakt när är inte klart. Något provval kommer inte att hållas. Enligt Linus Bylund, stabschef hos Jimmie Åkesson, siktar partiet på 2-3 mandat.

En annan fråga som har diskuterats när det gäller SD och EU är vilken partigrupp de i så fall skulle ingå i Europaparlamentet. Främlingsfientliga Nationella Fronten (Frankrike) och Frihetspartiet (Nederländerna) har gått ut med att de vill bilda en egen partigrupp, och de för samtal även med FPÖ (Österrike) och Vlaams Belang (Belgien) – och med Sverigedemokraterna.

Ett alternativ till att tillhöra den nybildade grupp skulle kunna vara redan befintliga EFD (Europe of freedom and democracy). Där ingår partier som UKIP (Storbritannien) och Lega Nord (Italien), konservativa och nationalistiska partier som förenas av en mycket stark EU-skepsis.