Kvotera mera

av Anna Andersson

Frågan om kvotering av kvinnor in i bolagsstyrelser är väl bekant hemma i Sverige. Då och då seglar den upp i debatten – så sent som i somras mumlade Anders Borg om att om inget börjar hända snart så kan det bli fråga om lagstiftning.

Men kanske hinner EU hinner före. I dag sade EU-parlamentet ja till ett förslag från kommissionen som säger att år 2020 ska bolagsstyrelserna i de stora börsnoterade företagen (minst 250 anställda) bestå av åtminstone 40 procent kvinnor. Om inte detta krav är uppfyllt så ska sanktioner vidtas mot företaget, till exempel att det inte får vara med i en offentlig upphandling.

Kommissionär Viviane Reding, som är den som har lanserat förslaget, kallade denna regniga onsdag för ”en historisk dag” – nu ska äntligen glastaket krossas.

Det finns ingen svensk linje i detta utan frågan följer partilinjerna hemma – ungefär. De svenska moderaterna är emot (trots att deras partigrupp, EPP, är för), läs här hur de resonerar. Även folkpartisterna säger nej. Cecilila Wikström, som vanligtvis gärna profilerar sig i jämställdhetsfrågor sa i går vid ett möte att ”äganderätten får stryka på foten för en ideologisk strömning”.

Socialdemokraterna här i parlamentet tycker att det är ett bra förslag, läs mer här om hur socialdemokrater både i EU-parlamentet och riksdagen resonerar.

Vänsterpartiet på hemmaplan är för kvotering – men här i Strasbourg röstade vänsterpartisten Mikael Gustafsson nej. Han är enligt egen utsago ”väldigt mycket för kvotering” – men det ska beslutas i respektive land. Han tycker inte frågan hör hemma på EU-nivå. Så ordföranden i EU-parlamentets jämställdhetsutskott sa nej (vilket väckte en del ilska bland förslagets tillskyndare).

Så måste storföretagen börja jaga kvinnor till sina styrelser nu? Nja. Först måste rådet godkänna förslaget – och där är motståndet rätt kompakt. I och för sig så har bjässen Tyskland frågan uppe just nu i sina regeringsförhandlingar men om det går igenom där behöver inte det alls betyda att Tyskland stödjer idén på EU-nivå. De har ju i så fall infört det via det egna parlamentet.

Stay tuned!

Fotnot:I Europa i dag är 17 procent av ledamöterna i de stora börsbolagen kvinnor (26 procent i Sverige) och fyra procent av ordförandena är kvinnor (fyra procent även i Sverige).

Malala fick fint pris

av Anna Andersson

Lite högtidligt var det allt i den enorma sal som är Europaparlamentets plenum, när Malala Yousafzai, 16, belönades med Sacharov-priset. Det delades ut av parlamentets talman, Martin Schultz, och då priset fyller 25 år var flera tidigare pristagare också på plats.

Efter fina ord från Schultz talade Malala själv, med imponerande pondus. Hon inledde med Voltaires välkända ord ”jag gillar inte det du säger men jag är beredd att dö för din rätt att säga det” (lite ungefärligt – dessutom lär inte Voltaire som har sagt just det men jag ville inte ropa det under Malalas fina tal) för att påminna om allas rätt att tala fritt. Vidare sa hon att världen måste börja se på makt på ett nytt sätt: en supermakt är ett land som utbildar sina invånare och där man och kvinnor lever jämställt, och inte ett land med många soldater.

Ceremonin var över på max en kvart och den avslutades med en lång, varm applåd där många stod upp i sina bänkar.

Direkt från Strasbourg

av Anna Andersson

Strasbourg. Som ni kanske förstod av mitt förra inlägg så är jag alltså på plats i EU-parlamentet i Strasbourg. Här sammanträder parlamentet en vecka i månaden – då packar man ihop verksamheten i Bryssel och flyttar allt man behöver hit.

Att den här flyttkarusellen kostar pengar och tär på miljön är inget nytt, inte minst svenska parlamentariker ha länge drivit opinion mot den. ”Det är nog den enda fråga där vi alla svenskar är enade”, sa Anna Hedh (S) när vi träffades tidigare i dag.

Just den här sessionen har det faktiskt börjat röra på sig i den här frågan. Parlamentet vill ta makten över var de ska sammanträda – ett sannolikt steg mot att det bara blir i Bryssel. Det här röstar man om i morgon onsdag, jag återkommer till det då.

Det är överhuvudtaget en intressant session, med frågor som är tämligen konkreta och angår dig och dig och dig.

I dag röstade man alltså igenom långtidsbudgeten, ett ramverk som nu fylls med pengar till de olika programmen, som jordbruket och regionalfonder.

I dag röstades också ett utvidgat Erasmus-program igenom.

I morgon tas den vanliga, ettåriga budgeten för 2014.

I morgon röstar man också om kvotering av kvinnor i storföretags styrelser, en fråga som lyftes på debattplats i Aftonbladet i dag. Dessutom tar man alltså ett första möjligt steg mot att stänga ner parlamentet här i Strasbourg.

Malala Yosafzi, den 16-åriga skolflickan från Pakistan som kämpar för flickors rätt till utbildning, Sacharov-priset.

Jag rapporterar här allt eftersom.

I övrigt är Strasbourg är välmående stad, som av någon anledning ser sig om julens huvudstad i Europa. Som om de aldrig hört talas om Rovaniemi?!

Hurra, vi har en budget!

av Anna Andersson

Strasbourg. I dag klockan 12 samlades EU-parlamentet för att rösta om den nya långtidsbudgeten. Jag satt redo att skicka ut en JUST NU-tweet – men tvingas erkänna att jag inte fattade när budgeten antogs. Tillägg och ändringar, ibland den ena förutsättning för den andra, avslogs och förkastades i ett rasande tempo.

Men. Budgeten antogs. Vi har nu en gemensam budget för åren 2014-2020, på 908 miljarder euro.

För första gången har budgeten krympt. Det är inte så konstigt, givet de svåra ekonomiska tider som råder. Alla pengar i EU kommer från de 28 medlemsländerna och nu är det många som har ont om pengar. Som Gunnar Hökmark (M) sa: Spanien behöver sina pengar till skolor. Att de betalar in dem till EU och sen får tillbaka dem i form av stöd till sin fiskeindustri hjälper dem inte.

Men alla tycker inte att en mindre budget är bra. I kammaren efter dagens omröstning kallade en ledamot beslutet för ett slag mot Europas fattiga. EU-medel borde användas till att stimulera krisekonomierna i södra Europa, alltså omfördela från rika till fattiga. På sikt skulle det vara bra för hela EU. När jag tidigare i dag lyssnade på Göran Färm (S), påpekade han också att många av krisländerna är de som får mest stöd från EU – nu blir det mindre.

Nu när budgeten är antagen kommer man också att rösta om ett antal program inom EU, och hur mycket pengar de ska få. Ett av dem är till exempel jordbruket, som totalt får mindre, och forskningsprogrammet Horisont 2020, som får mer. Det senare, att det ges mer pengar till forskning, är också det som alla ledamöter jag pratat med här (från S, M, C och FP) lyfter fram som en framgång.

Vi kan också notera att Erasmus, EU:s program som gör att man kan studera i andra medlemsländer, byggs ut. Nu är det även öppet för idrottare att söka.

Uppdaterat: Förresten, i morgon ska årsbudgeten för 2014 tas. Hojtar när det sker! Om jag fattar när det sker.

Kategorier EU-parlamentet

Parlamentet vs ministerrådet

av Anna Andersson

Förra måndagen var jag och vår politiska kommentator Lena Mellin på ett seminarium om EU:s långtidsbudget (det är Lena som verkligen kan EU hos oss – mig ska ni betrakta som en lärling i frågan). Nej, somna inte! Det här är intressant och det är ett bra exempel på hur EU funkar. Jag tar det lite hastigt.

Förutom den årliga budgeten, har EU en långtidsbudget som löper över sju år. Den ska antas av ministerrådet och av EU-parlamentet. Man kan jämföra det med ett tvåkammarsystem, som vi hade fram till 1971 och som till exempel USA och England har i dag: två kamrar som måste komma överens.

Att EU-parlamentet måste vara med på vagnen är en rätt ny regel, som infördes med Lissabonfördraget 2009. Det betyder att denna regel ska praktiseras för första gången nu, när en budget för perioden 2014-2020 ska klubbas. Eller, det skulle man ha gjort redan förra veckan – men nu kan inte rådet och parlamentet komma överens.

Så, från vår egen horisont – var står Sverige i detta? Det beror på hur du ser det. I ministerrådet representeras Sverige här av EU-minister Birgitta Ohlsson (FP). I parlamentet har vi våra 20 parlamentariker från åtta partier, men som här har en gemensam röst som förs fram av parlamentets budgetutskottet (där det sitter en svensk, socialdemokraten Göran Färm).

Svenska röster i båda lägren alltså. Vem du hejar på är också en fråga om perspektiv. En hel del pengar som passerar genom EU är närmast att betrakta som administration – länder betalar in avgifter som kommer tillbaka genom vissa program, till exempel jordbruksstödet. Dessa stöd värnar förstås de enskilda regeringarna om, de vill ha tillbaka så mycket som möjligt av de pengar de betalar in.

Men en del av den avgift ett land betalar behöver inte nödvändigtvis komma tillbaka. De går istället till transnationella, gemensamma, program, till exempel forskning och infrastruktur. På seminariet förra veckan vittnade några medverkande myndigheter, Vinnova och Trafikverket, om hur viktiga dessa program här – det är i dessa EU blir dynamiskt, menade de, där 1+1 kan bli 3. Enligt parlamentarikern Kent Johansson, C, som också deltog i panelen, ömmar parlamentet lite extra för dessa program. Men som sagt, de behöver inte ge direkt payback på ett enskilt lands avgift.

Vad gynnar Sverige bäst? Tja, det avgör du.

Vi måste prata om EU

av Anna Andersson

Den 25 maj 2014, om ett knappt halvår, är det val till EU-parlamentet. 751 ledamöter från 28 länder ska väljas, varav 20 i Sverige. Spännande va?!

Nej, ni brukar inte tycka det. Få artiklar som handlar om EU blir klickmonster. Senast det var val till parlamentet, 2009 (mandatperioderna är alltså fem år), var det bara 45,5 procent av svenskarna som röstade. Jämför med de 84,6 procent som gick valurnorna i riksdagsvalet året därpå.

Att det ser ut så här är kanske inte så konstigt. EU är ju inte så populärt i Sverige. Efter 18 års medlemskap är fortfarande bara runt 44 procent ”i huvudsak för” medlemskapet (SCB, maj 2013). Detta avspeglas i debatten, det är helt riskfritt att skälla på EU och få tar unionen i försvar.

Det ska vi inte göra i den här bloggen heller. Men vi ska tala om EU. Sånt som är bra, sånt som är dåligt. I första hand ska vi att bevaka valkampanjen fram till den 25 maj men givetvis kommer vi då in på sådant som pågår i Bryssel och Strasbourg just nu. Vilka frågor som är stora i debatten och var de svenska parlamentarikerna står i dem. Och hur ser man på EU i andra medlemsländer?

Det ÄR spännande. Man behöver inte ägna EU-politiken mycket tid innan man inser att varken striderna eller de stridande lagen är desamma som här hemma i Sverige. Och oavsett vad du tycker om EU – vilka vi skickar dit och vad de beslutar om påverkar dig och din vardag.

Kategorier EU-valet
Sida 3 av 3
  • Tjänstgörande redaktörer: Emma Lindström, Kristina Jeppsson och Elvira S Barsotti
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB