För några veckor sedan snackade jag och en vän om en jäkla intressant grej. Nämligen detta med att hantera rasistiska statusuppdateringar och delningar på Facebook. För hur knäppt det än är så har vi ju alla några SD-röstare och kvinnohatare där bland våra “vänner” (rasister och kvinnohatare brukar gå hand i hand så att säga).  

Min kompis hade vid ett tillfälle då någon av hans “vänner” delat en helt sjukt rasistisk text på Facebook tagit bort alla som någonsin visat sig vara det minsta främlingsfientlig eller sexistisk. Han hade helt enkelt fått nog. Och jag förstår honom verkligen – för jag blir lika jävla förbannad när det dyker upp nåt sånt skit i mitt flöde.

Men samtidigt känner jag att det är en väldigt enkel lösning att blockera de där personerna för att slippa se något som är väldigt viktigt att se. Det löser inget att jag tar bort trångsynta människorna från mitt flöde och låter dem dela SD-inlägg utan att jag (och andra vettiga vänner) ryter till. Nä, så lätt ska de inte ha det.

Min kompis som raderat cirka 5 “vänner” höll med, han ångrade sig att han tagit bort de där personerna. För vi kom fram till att är det något som är nyttigt är det att argumentera för sin sak. Att kunna diskutera, lyssna och komma med motargument gör dig starkare och mer säker på vad du tror på. Det är ju också sjukt viktigt att någonstans förstå varför de här människorna har fått så knäppa åsikter.

Dessutom, om vi ständigt skulle gå omkring och blunda för problem som finns i samhället kommer vi ju INGENSTANS. Jag tror på att möta de som tycker annorlunda än vad jag gör  – inte gå förbi dem och låtsas att jag inte ser.

I can see you….