Ja ibland känner jag mig som ett barn. Till exempel när man går en runda på Bornholm och ser en skylt med ett lustigt namn och fnissar för sig själv.

Att man tycker sånt här är kul när man är 30 plus…hihi. Men det är inget fel i att vara lättroad tycker jag. Det är snarare tacksamt faktiskt. Man ser väldigt mycket kul överallt och när folk drar dåliga vitsar skrattar jag nästan alltid. Och det finns ju så mycket i vardagen att skratta åt. Idag när jag gick till affären såg jag ett barn som satt och gungade och såg verkligen helt apatisk ut vilket jag tyckte var skoj. Skrattade rakt ut åt detta.

Tillbaka till “Snorregade” och “Årsballe”. Jag tycker att danska är världens bästa språk. Kul, grovt och lite burdust. Ja, det kanske har att göra med att jag är skåning men jag tycker faktiskt danska är mycket coolare än tex norska. Norska låter ju bara som en enda låååång gullig och käck sång som aldrig tar slut. Och ja jag vet att jag typ är den enda i Sverige som föredrar danska framför norska men det där gulliga är liksom inget för mig.

Annat löjligt jag tycker är extremt kul är frisörsalonger med “lustiga namn (Hairligheten, Saxsess, Kam in…) men det tar vi en annan gång.