Tänkte häromdagen på hur sjukt viktigt det är att omge sig med människor man gillar. Ja, att omge sig med folk över huvud taget är viktigt, i alla fall för mig. Jag har märkt detta mycket det senaste året eftersom jag frilansar och inte har något fast kontor att gå till. Det blir så tydligt då – hur mycket det betyder att ha människor runt sig varje dag.

Jag har aldrig haft problem att göra saker själv, jag tycker det är skönt att vara ensam och kan absolut gilla att gå på bio själv, äta lunch själv osv. Men det där vardagsmötet med kollegor är mycket mer betydande än jag tänkt innan. Min lösning nu är att sitta på café och jobba så man får den där rutinen att gå iväg och sen träffa folk ute. Det går givetvis inte att jämföra med daglig kontakt med kollegor men jag är i alla fall ute bland folk och ser annat än min lägenhet om dagarna.

Herregud vad deppigt det lät nu, det är det inte. Jag gillar att vara frilans och ha mina egna tider och regler. Men baksidan är definitivt att jag saknar kollegor. Så vad gör jag då? Ja förutom att snacka sönder cafébiträden och stammisar på fik så försöker jag tex träffa min familj och mina kompisar mer. Och det är inte fy skam att kunna ägna mycket tid åt vänner.

Mina vänner…dessa viktiga varelser i mitt liv. Utan vänner är jag ingen. Vem är jag helt ensam liksom? Jag värderar vänskap väldigt högt vilket har varit problem i mina tidigare förhållanden. Vänskap för mig är en relation precis som en kärleksrelation (nåja, nästan) och relationer kräver ju en hel del vilket mina ex genom åren har haft svårt att fatta.

En gammal vän skrev ett sms till mig för ett tag sedan om att han tyckte ingen stimulerade honom längre, han ville hellre vara själv än att umgås med folk. Väldigt ärligt att skriva så men också så himla sorgligt på något vis. Såklart att man kan tröttna på människor runt om sig då och då…men att säga att man blir ostimulerad av ens vänner, är inte det väldigt överlägset? Som om man är så himla intressant själv liksom? Han tyckte jag var dum i huvudet när jag skrev att jag tyckte han var arrogant och sedan dess har vi inte hörts. Så jag var nog inte så intressant och stimulerande för honom. Synd för jag gillade den här personen. Men ärligt talat så behöver jag inte sånna människor i mitt liv, för jag är en grymt stimulerande och kul vän om jag får säga det själv.

Godnatt lovers!