Ibland frågar folk mig hur och var jag får inspiration och idéer till mina krönikor då jag uppenbarligen inte varit med om allt själv som jag skriver.

Det finns ju en del man kan skriva om när det gäller relationer, sex och raggning men det är ju ändå ämnen som kan vara privata och som folk mer eller mindre håller för sig själva. Jag skulle vilja säga att jag använder mig av fyra olika sätt att få fram ett ämne när jag ska skriva en krönika.

1. Jag utgår jag från något jag läst eller sett eller en händelse/tanke jag själv varit med om. Nyligen eller för flera år sedan spelar ingen roll.

2. Jag utgår från vad en vän eller bekant varit med om, sett eller funderat på.

3. Jag tjuvlyssnar jag på folk i barer/caféer/på tunnelbanan etc.

4. Jag sätter mig i en bar eller någon annanstans där jag kan höra vad folk snackar om. Om någon säger något intressant i “mitt ämne” smiter jag lite snyggt in i deras samtal.

Nummer 4 är nog min favorit för folk blir ofta lite paffa då. Nyligen var jag på Obaren och satt och väntade på mina vänner när ett gäng på tre killar och en tjej kom och satte sig vid bordet brevid. De började pratade om hur den ena killen blivit dumpad via sms och jag tyckte de hade så roliga analyser att jag var tvungen att “hoppa in” i samtalet och få mer analyser och delta i analyserandet själv. Det slutade med att jag satt med det där gänget en timme och snickesnackade. Liknande brukar hände på tunnelbanan, på busshållsplatsen, i mataffären och så. Jag gillar det.

När människor säger att vi svenskar är så slutna och stela håller jag aldrig med. Kanske för att jag själv är en sån som nästan alltid snackar med folk när jag tex åker tunnelbana men också för att jag inte tycker att folk är så svåra. Jag har många gånger avbrutit när människor suttit mitt uppe i privata samtal på krogen eller på andra ställen och det har faktiskt aldrig hänt att någon varit otrevlig, sagt “mind your own business” eller vänt ryggen. Tvärtom har jag alltid blivit välkomnad in i samtalet och fått nyfikna frågor tillbaka. Visst, det finns säkert personer som bara varit artiga mot mig, men sånt känner man ju av ganska snabbt och då ber man om ursäkt att man störde och går tillbaka till sitt. Men det händer väldigt sällan.

Nä, mer möte mellan människor tycker jag. Mer förståelse, mer utbyte av erfarenheter och mer snack.

Här är jag (crazyeyes) och en av de många taxichaufförer som jag mött, snackat skit med och tagit selfies med under åren.