Alltså jag orkar inte med mig själv ibland. Om folk inte redan kallar mig Midsommarkransens byfåne så kommer de med all sannolikhet göra det snart.

Ni vet när man bara ska till affären och handla något man glömt, man bryr sig inte så mycket om vad man tar på sig eftersom man bara ska springa ner lite snabbt. Idag skulle jag till affären och handla och tog jag på mig en grön kappa och röda gummistövlar. Det såg för jävligt ut men vem som sagt, bryr mig inte direkt om sånt när jag bara ska till affären. Jag virade en svart halsduk om halsen, tog på mig mössan och kletade lite cerat på läpparna. Innan jag stängde igen dörren tog jag med mig de 3 påsarna med pant som stod i hallen och pulsade sedan ut i snön.

Väl inne på Coop tyckte jag att folk stirrade konstigt på mig men ibland inbillar jag mig saker så jag gick vidare ner till pantautomaten.

När jag var klar med pantandet fyllde jag min korg med mina varor men kände plötsligt att det var “tungt” på huvudet – som om jag hade en gigantisk toffs under mössan. Men eftersom jag just nu genomgår en hårkris och har cirka 5 hårstrån på huvudet visste jag att den där “toffsen” inte kunde vara mitt hår utan något annat.

Jag ställde ner korgen och kände på mössan. Då upptäckte jag att jag tagit på mig mössan utan att märka att det låg ett par vantar innuti. Jag hade lagt dem där som ett kit liksom, mössan & vantarna som ett litet paket. Så nu hade jag alltså gått med en stor boll på huvudet. Jag tog ut vantarna ur mössan och skrattade lite för mig själv. Gick vidare genom affären och fortsatte fylla min korg. Efter ett tag såg jag i ögonvrån att det var något svart på min kappa. Precis under fickan på min gröna långa kappa satt en strumpa fast. Innan jag gick ner till affären hade jag plockat ur tvättmaskinen och den blöta svarta strumpan hade alltså fastnat på min kappa.

Jag skrattade för mig själv IGEN, plockade bort strumpan och la den i fickan brevid vantarna som jag precis hittat. Klart folk hade kollat konstigt på mig med en strumpa på kappan och en stor boll under mössan. Jag ställde mig i kassan för att betala och kände mig riktigt nöjd över att jag upptäckt mina små misstag så att jag slapp skämmas hela vägen tillbaka hem.

När jag snötäckt kom in i trappen och gick in i hissen tittade jag mig i spegeln. Jag upptäckte då att jag såg väldigt konstig ut runt munnen. Jag var helt orange som om jag fått en allergisk reaktion och det såg ut som om jag hade massa utslag runt hela käften. Då kom jag på att jag ju “smetat på” något jag trodde var ett genomskinligt cerat innan jag gick hemifrån. Och när man sätter på cerat gör man ju det lite slarvigare än, låt oss säga ett läppglans i färg. För det var inget genomskinligt cerat jag smetat på. Det var ett orangefärgat läppglans som jag typ smort ut över hela jävla ansiktet.

Så. Inte direkt konstigt att folk kollat konstigt på mig när jag staplade in i affären. Ett praktkokko med grön lång kappa, röda gummistövlar, med en svart strumpa fäst på jackan, en mössa som såg ut som en stor jävla boll och helt orange i fejset bärandes på 3 påsar med pantflaskor.

Nä men hej Midsommarkransens lille byfåne.

Och förresten, från och med denna vecka ansvarar jag för modeartiklarna här på Allt om Stockholm. Ja, ni hör ju själva vilken trendsättare ni har och göra med…