Saker jag frågat mig/funderat på i dagarna…

• HUR kan det vara en MEGANYHET att M&M förbjuds i Sverige?!? Toppade typ flera stora tidningar förra veckan. Helt chockad ang detta.
• Fått cirka 200 ARGA mail ang en lista jag skrev om fula sommarplagg här på AoS (bild nedan). Jag får en hel del mail men blir alltid lika förvånad över att folk inte verkar 1. Ha humor och 2. Ha en tanke på att jag skriver för en nöjessajt. Men jag försöker alltid svara trevligt o då blir folk glada 🙂
• Kommer jag någonsin tycka vanligt kranvatten är gott?
• Jag längtar tills midsommarhelgen, den bästa helgen på hela året typ.
• Vilka människor är det som köper den där färdiga guacamolen i affären? Och vet de om att det bara är typ 2 % avokado i den?? Eller de kanske inte ens vet om att guacamole görs på avokado?
• Jag har varit såå megapepp på fotbollsEM att det är lite löjligt. Och nu efter Sveriges matcher känns det lite…ja, trist. MEN, man håller ju tummarna för mirakel på onsdag.
• Längtar nåt sjukt mycket till midsommar o en helhelg med mina vänner!
• Att stryka kläder är för jääääävla tråkigt!! Hur kan ingen finurlig människa kommit på en uppfinning så att man slipper detta skit?? Känns som den borde kommit samtidigt som fjärrkontrollen typ.
• Vuxna människor som på fullaste allvar hittar på smeknamn till sig själv som de vill att andra ska kalla dem…??? Komiskt…tragiskt…pinsamt…
• Jag har sån utväxt just nu att man skulle kunna tro att jag är ett AIK-fan. Tur jag ska till min frisör i övermorgon. #svart&gulrandigt
• Fan va snyggt det är med män i munktröja. Mums mums.
• Hur kan det vara så provocerande för folk att jag inte gillar glass? Folk kollar alltid på en som om man sagt att man är pedofil när man släpper denna “bomb”….

Alltså jag är såååå uttråkad! Har jobbat klart för dagen och vill hitta på något nu, men jag kan inte. Det gör helt enkelt för ont i revbenen.

När jag rör mig eller sitter gör det så fruktansvärt ont. Det enda jag kan göra är att ligga raklång eller stå rak som en pinne. Kul. Men läkaren sa att det bästa är att röra sig trots att det gör ont, då läker revbenen snabbast. Tror han ljög faktiskt.

Får hoppas att smärtan går över snart för det är sååå fruktansvärt tråkigt. Ja det kunde varit värre bla bla bla…men just nu kan jag inte tänka på annat än hur tråkigt jag har det. Satte på massa vinylskivor o la mig på balkongen för att få lite sol, sen insåg jag att vinyl nog var den sämsta musikkällan just nu. Att gå upp och vända plattan efter 5 låtar när man vill skrika av smärta var inte direkt optimalt. Så fick ge upp det och började kolla serier istället. Kollar om Mad Men för 15e gången & lite gamla avsnitt av Walking dead.

Imorgon ska jag i alla fall försöka ta mig till frisören och sen kolla Englandsmatchen på eftermiddagen. OM jag nu kan sitta ner så länge. OKEJ slutklagat för idag. PUSS på er.

Men inget Spy Bar för mig ikväll för ovanlighetens skull. Jag har trots en helt underbar dag i solen o vid poolen känt mig lite nere så jag bestämde mig för att stanna hemma o kolla film. Lite skönt faktiskt. Det är ju dessutom långhelg så det kommer bli häng med kompisar både imorgon o på söndag.

Och nej jag ska inte till Håkan på Ullevi i helgen. Jag tror folk har frågat mig cirka 100 gånger. Inte så konstigt eftersom folk vet att jag e ett stort fan o lyssnat på honom sedan start. Men jag vill verkligen inte se honom på en så stor arena. Sjukt kanske men det är så jag känner. Jag tycker han gör sig bäst på mindre scener. Dock har han ju blivit så stor de senaste åren att han nog aldrig kommer spela på de där småscenerna igen tyvärr. Aja. Det hade blivit min 30:e konsert om jag gått o sett honom i helgen, men jag får spara det jubileumet till ett annat tillfälle helt enkelt.

Nu ska jag göra ansiktsmask, måla naglarna o kolla på Star Wars. Riktigt mysigt. Hepp!

Okej MEGApräktig bild på mig men huuur jävla lycklig blir man inte av att det är maj och helt plötsligt är 20 grader ute??? Jag blir typ lite galen…

Även om jag har massa skit o jobbiga grejer att ta tag i är jag typ kär i solen & livet just. Jag får hoppas att det håller i sig ett tag. För sånna som mig så är ju det här med glädje något man verkligen tar vara på när man känner det så starkt. Det är nästan som en drog. För man vet liksom hur jävla mörkt det är på botten o att det när som helst kan vara så att man är där igen, så när solen skiner både i huvudet och på himlen blir man lite galen.

Ja det vara bara det. Ta vara på varje solstråle hörrni…

/Sofie

Min pissdag började i måndags och fortsatte på tisdagen. Idag mår jag dock bättre som tur är. Men fy fan vilka hemska dagar det varit.

Det är så jävla jobbigt att känna ångesten komma krypande och inte försvinna. Så jävla jobbigt att inte vilja någonting, att inte känna någonting, att inte tänka någonting. Fy fan säger jag bara. Det är helt sjukt hur man kan vara gladast i världen ena dagen och ha de mest svarta tankarna nästa dag.

För mig brukar det gå ganska lång tid mellan gångerna numera, men när mörkret väl kommer känns det som ett alltför välbekant slag i magen. Jag vet precis hur det känns och hur jag “ska” tänka och inte tänka men ändå gör det så fruktansvärt ont när smällen väl kommer. Och det är så himla jobbigt att inte vilja snacka med någon när jag mår skit. Min familj och mina vänner finns alltid där och vill hjälpa mig när jag är nere, men jag kan inte prata, jag är bara helt tom.

I måndags tog jag mig inte utanför dörren utan låg mest och stirrade i taket. Jag vet att det är det sämsta man kan göra men när jag väl är där i mörkret då skiter jag totalt i vad jag bör och inte bör göra. I tisdags vaknade jag med samma ångest och tyngd men solen sken utanför fönstret så till slut tog jag mig ut även om jag helst av allt ville dra täcket över huvudet och glömma livet.

Det kändes inte bättre när jag kom ut även om solen värmde och ljuset var skönt. Men jag bestämde mig för att promenera runt och lyssna på Håkan. När jag kom till Telefonplan började några barn springa runt om mig. De lekte “polis och tjuv” och jag brukar alltid hälsa på kidsen i området så jag sa hej även till dessa.

Innan jag visste ordet av så var jag tilldelad rollen som tjuv, fick låna en “pickadolla” av den ena pojken och sen var leken igång. Jag tror jag lekte med barnen i typ 20 minuter och under den tiden försvann allt mörker. Jag fokuserade bara på de gulliga ungarna som inte hade en aning om att de just i den där stunden hjälpte en 35-årig tjej som timmen innan låg nerbäddad i sängen och bara kände hopplöshet och mörker.

Så, tack ni fina kids jag inte känner, att leka med er igår var bättre än all terapi i hela världen. <3

Jag visste att den här veckans krönikan skulle vara minerat område, men jag visste inte att den skulle spränga min inkorg så hårt.

Konstruktiv kritik och åsikter som inte liknar mina kan jag givetvis ta, det har jag gjort i många år o det måste man vara beredd på när man skriver texter o krönikor för en tidning.

Men till alla er som mailar hat – har ni på riktigt INGET bättre för er? Många av er som mailat mig skriver dessutom att ni är småbarnsföräldrar…Herregud. Jag tycker att ni borde lägga tid på era barn istället för att sitta o maila skit och hat till en krönikör för en kvällstidning. På riktigt – skärp er, det är bara sjukt patetiskt.

Här kan ni läsa min krönika denna veckan.

PS. Jag blir superglad för alla andra mail jag får från er som är snälla, seriösa & ger konstruktiv kritik. Massa kram på er. (Vill ni maila mig når ni mig på Sofie.Strandberg@aos.se – men ska ni hatmaila kan ni lägga ner, tack!)

Hej söndagnatt… Här ligger jag sömnlös. Det brukar bli så om man tar en liten tupplur mitt på dagen…Jag har fan inte gjort många knop idag, bara varit på en prommis o sen ett besök i affären för att handla söndagskäk typ. Jag & O tänkte att vi skulle inviga grillen för i år men klockan blev helt plötsligt för mycket för att starta grillen så det blev mackor till kvällsmat istället.

Förutom slapperiet har jag läst cirka 50 mail som kommit i helgen. Såklart ang min senaste krönika. Asså vissa människor har verkligen noll distans, noll humor o noll tanke om att jag bara berättar en historia o att man kanske inte behöver ta åt sig personligen…

Sen har jag även hunnit med att kollat på en film. Det blev Room som var bra o sevärd men hade en del luckor tyckte jag. Jag e dock så sjukt kräsen o jobbig när jag kollar film vilket kan vara jobbigt ibland. Detta har att göra med några års filmvetenskapsplugg som förstört mig totalt när det kommer till att se en film utan analysglasögon. Men men, Room var som sagt BRA o SEVÄRD.

Nu ska jag lyssna på Hon är en runaway o  försöka planera den kommande jobbveckan. Sen ska jag lägga ner dator o telefon o börja läsa en deckare…telefon o dator e inte bra att ha i sängen har jag märkt så det e slut med det from nu. Eller i alla fall datorn… En sak i taget Sofie…

Hoppas ni får sova skönt…puss o natti

God afton sköningar! Här stod jag tidigare idag o snörpte munnen ordentligt framför spegeln innan det var dags för det jag gör varje torsdagkväll – den obligatoriska torsdagsstädningen!

Kanske låter det som en sjukt tråkig grej att göra en torsdag, men vet ni – jag gillar det. Alltså inte själva städandet i sig men att fixa fint, köpa blommor o bädda rent. Fan det är lite orgasmiskt. Jag tror jag har den där städningen med mig hemifrån, att just det sker varje torsdag så att det är fint o piffigt inför helgen liksom. Tack mamma & pappa för den traditionen haha.

Annars har den här torsdagen varit ganska skön tycker jag. För utom att min pollenallergi varit heeeelt sjuk idag. Fy fan alltså. Vilken jävla idiot uppfann pollen egentligen? Nån som typ hatar människor antar jag? När jag googlade på hur man kan minska sina pollensymtom fick jag mig ett gott skratt. Jag hittade nämligen en video från nåt läkemedelföretag som visade vad man kunde göra, det var bara det att det var liksom TUSEN grejer man skulle göra för att minska sina besvär. Typ “bädda rent varje dag, byt kläder när du kommer hem, va inte ute mitt på dagen, duscha håret innan du går o lägger dig etc etc”. Alltså på riktigt, som att man inte hade ett liv?!? Aja, tur det finns tabletter som hjälper lite i alla fall. Jobbigt för dem som tabletterna inte biter alls på. Tycker megasynd om er.

Förutom min jävla pollen gick jag till Västberga för att handla lite inför helgen & insåg en sak. Jag har NOLL förmåga att se hur mycket jag handlar. Inte bara ekonomiskt utan i MÄNGD. När jag gick ut från Coop/Systembolaget insåg jag att jag knappt skulle kunna bära hem allt. Och detta händer cirka alltid. Det är precis som att jag inte kan uppfatta tid, avstånd etcetera så jag inte heller uppskatta mängd. Kan det ha att göra med min dyskalkyli kanske? Eller är jag helt enkelt bara jävligt puckad? Det tog i alla fall rätt lång tid för mig att vagga hem med alla mina kassar. Jag måste verkligen dra lärdom av detta. Till nästa gång om du inte kör bil till affären Sofie – KÖP INTE MER ÄN VAD SOM FÅR PLATS I 2 PÅSAR!

Kanske är jag bara megairriterad, men det känns som att precis ALLA personer vill jävlas med mig just idag. Ni vet när man försöker vara trevlig mot någon på tunnelbanan o så får man bara misstänksamma blickar tillbaka? Eller som precis när jag var i affären o killen som står bakom mig i kön typ nästan står på mig o man försöker typ le lite för att han ska fatta att han kanske kan backa ett steg så man kan få slå in sin pinkod ifred men han tar typ ett steg närmre istället som för att jävlas med vilje. Och så funkade inte mina nycklar och jag ber en granne att släppa in mig men hon snäser nåt åt mig att hon inte öppnar dörren för främlingar. På gymmet kom en man fram och sa att jag tagit hans maskin vilket är lite märkligt då man inte kan boka en maskin men jag gav vänligt ifrån mig den men fick inte ens ett tack av honom. Som inte det vore nog så blev jag snäst åt inne på Zara när jag snällt o vänligt frågade om en storlek på en tröja. “Kan du inte leta själv eller??” “Jo men alltså det har jag såklart men tänkte om ni kanske hade någon på lager?” “Ja det har vi kanske men jag har inte tid att gå och kolla just nu.” “Nähäpp”. Folk som jobbar med service som inte bör jobba med service, snälla sluta.

Så ja, alltså sliter mitt hår idag och kommer inte ta ett steg utanför dörren mer. Men nyss fick jag 3 mail precis som jag blev jäääävla irriterad över så att stanna inne hjälpte inte det heller verkar det som. Jag får helt enkelt krypa ner under täcket och stanna där.

Jag tror alltid det bästa om människor och försöker alltid vara glad, snäll o hjälpsam mot mina medmänniskor. Men när man bara får skit tillbaka börjar man fan tveka om man kanske är för snäll. Jag tänker alltid att personer som beter sig argt/otrevligt har en dålig dag. Men sen tänker jag att även om jag har en dålig dag så skulle jag faktiskt aldrig ta ut det över någon jag inte känner. Nä det är faktiskt inte en ursäkt att bete sig som en idiot bara för att man har en kass dag.

Så, fuck this day.

Men godnatt på er SNÄLLA människor därute, nu ska jag lyssna på Håkan o försöka få hopp om människor igen <3

Ser mig om.

Du tar tag i min arm men släpper.

De två sitter alltid på samma plats. Tysta. Döda?

Pratar de om oss?

Blickarna bränner i nacken.

Vill inte veta. Låt dem snacka.

Pulsen nu. Ser mig om igen. Rör mig.

Du står bakom stilla.

Du frågar något.

Din mun rör sig men jag hör inget. Jag vill inte höra. Inte längre.