Snacka om att jag blev överraskad i lördags. Jag satt hemma och höll på med lite bröllopsgrejer när min sambo kom hem efter att varit ute på “ärende”. I vardagsrummet stod helt plötsligt en cross och han sa bara “Här är en lite för tidig morgongåva till dig baby”.

Ehm. För det första så hade jag liksom inte förväntat mig någon “morgongåva” över huvud taget då varken han eller jag är särskilt traditionella av oss. Men en gång när han frågade vad jag skulle vilja ha sa jag på skoj “Ja det skulle vara en cross i så fall”. Han tog det tydligen på allvar.

Jag har bara testat att köra en gång men då med en större och tyngre cross och det var lite svårt för mig att öva. Men NU blir det förhoppningsvis ändring på det! Jag blev så himla glad och jag längtar tills om några veckor när jag ska ta ut den på en testrunda.

Jag är så ARG nu. Att folk skriver skit och falska grejer om en på typ Flashback eller skickar elaka mail skiter jag ett stort stycke i. Men när någon låtsas vara JAG? Nä då har det gått för långt.

Min kompis Zara messade mig igår och sa att hennes kompis hittat mig på liggappen Badoo. Det var ju bara det att det inte var jag utan en 27-åriga tvåbarnsmamma från Ljungby eller nåt. Om man nu ens kan lita på den informationen. Personen bakom har alltså använt MINA gamla bilder på hennes konto och låtsas att det är hon. Blir så jävla galen när jag tänker på det. Varför gör man så?? Jag tycker det är fett läskigt och vill typ bara stänga ner hennes jävla konto. RASAR.

 

Väldigt sällan men då och då går jag och gör manikyr. Och alltid är det samma visa. Personen som ska fixa naglarna tittar skitkonstigt på mig eftersom jag inte vill bygga naglar eller ha långa naglar. Jag gillar mina korta naglar som jag kan skriva och pyssla med utan att “en nagel bryts”.

Kanske är det en vanesak men jag tycker det känns extremt konstigt och omständigt med långa naglar. Hur som helst, idag var jag på manikyr. Samma visa igen. Kvinnan som gjorde mina naglar tyckte jag var rolig som inte ville ha “toppar” (eller heter det “tippar”???). Ska man inte som kortnaglad kunna gå och få sig en liten mani eller va i helskotta? Jag vill bara att de filar, klipper nagelband och målar sen är jag nöjd. Aja. Det blev bra i alla fall.

Passade även på att få lite pedikyr idag. Alltså jag tycker ju ikke om det där med att nån pillar med mina fötter. Jag fick sitta och titta i min telefon hela tiden för jag tycker det är sjukt jobbigt. Speciellt avslutningen när hon smorde in fötterna och göttade in krämen. Alltså fy fan fruktansvärt. Dock skönt efteråt det måste jag medge.

Tänkte på en sak när jag satt där. Varför anses det förresten fint att ha långa naglar på fingrarna men inte på fötterna? Inte så praktiskt kanske, men ändå. Kul att tänka så ibland tycker jag. Varför anses det tex fint med massa hår runt ögonen (ögonfransar och ögonbryn) och på huvudet men inte någon annanstans på kroppen? Och varför anses det snyggt med massa fett på rumpan och läpparna men inte runt magen? Det kan ni ju tänka på nu och återkomma med en analys så säger jag godnatt. PUSS.

Tunnelbanan mot Fruängen rullar in och jag tränger mig fram till dörrarna och kliver på. Det är mitt i rusningstrafiken och det är som vanligt tight med plats. Jag står upp tills vi kommer till Slussen då jag ser en plats bli ledig. Precis när jag satt mig kommer en tjej och slår sig lite klumpigt ner brevid mig.

När tunnelbanan lämnar Slussen ringer hennes telefon och hon svarar direkt. Hon har väntat på det här samtalet. Hennes röst spricker när hon pratar och hon lägger handen för sina ögon och gråter. Hon pendlar mellan svenska och ett språk som jag inte förstår så jag vet inte varför hon är ledsen. Jag tittar runt omkring mig och ser hur alla sitter som försjunkna i sina telefoner. De verkar inte höra hennes uppgivna röst eller så bryr de sig helt enkelt inte. En person som gråter på ett tåg ser man ju nästan varje dag.

Det är något som får mig att tycka så himla synd om just den här tjejen. Hon är ung. Kanske 20 år. Hon har långt, mörkt vågit hår och hennes hy ser ut som en porslinsdocka. Vi är främlingar på ett tåg. Men vi sitter väldigt nära varandra. Min högra arm nuddar nästan hennes vänstra.

Jag sneglar på henne när hon sitter där med telefonen i handen. Hon pratar inte längre men jag hör en man i telefonen som verkar prata lugnande med henne. Hon snyftar.

Tåget lämnar Mariatorget och tjejen lägger på samtidigt som hon tar ett djupt andetag. Jag märker att hon försöker torka bort tårarna men de bara fortsätter rinna. Utan att vara för påträngande lägger jag min hand lite lätt på hennes rygg och frågar om allt är okej. Hon tittar på mig med stora rödgråtna ögon och säger förvånat att ja det är okej.

Jag fattar ju att det inte är det men jag backar. Alla människor vill inte att man lägger sig i.

Minuten efter kommer gråten igen. Jag märker att hon försöker svälja den men det går bara inte. Jag vänder mig mot henne igen och frågar om det verkligen är okej. Hennes kinder är alldeles våta av alla tårar och hon tittar på mig med ärliga ögon och säger att nej det är inte alls okej. Det är inte okej någonstans.

Sen som den mest naturliga saken i världen faller hennes huvud mot min axel och jag lägger armarna om henne. Hon gråter förtvivlat som ett litet barn och jag hör i gråten hur hon förklarar att hennes mamma plötsligt har gått bort. Mer behöver hon inte säga. Jag stryker henne lugnt över ryggen och får bara fram att allt kommer bli bra.

Vi närmar oss min station men jag säger att jag kan åka vidare med henne om hon vill. Hon säger nej nej hon ska hoppa av på nästa där hennes syster väntar på henne. Jag ser i hennes ögon hur hennes hjärta värker. Det gör ont i mig.

Jag gör mig redo för att gå av och ska precis säga att hon ska ta hand om sig när hon tar tag i min hand och ler mot mig så gott hon kan. Hon säger tack för du ställde upp för mig, tack för du brydde dig om mig. Jag säger att det var väl ingenting. Du är en väldigt vacker människa säger hon och allt jag kan göra är att le mot henne och säga att nej det är det du som är. Dörrarna till tunnelbanan öppnas och jag stiger av. Jag vänder mig om och vinkar till henne genom rutan och hon vinkar tillbaka.

Det är så lätt att inte se människor. Att sitta där med sin mobiltelefon och inte titta upp. Jag skriver inte detta för att påstå att jag är en så himla bra medmänniska för det är jag verkligen inte alltid. Men jag försöker varje dag. Jag skriver detta för att påminna mig själv om känslan man får när man hjälper en annan människa. Mötet med en främmande person som bara på några minuter får en att vilja bli en bättre människa. Den känslan är allt.

Ofta det ju öl som gäller när det kommer till kräftor men ni vet väl att det är sjukt gott med mousserande eller champagne också?

Jag som snittar kräftor 1 gång i veckan under året dricker ju allt från cola och vatten till öl & bubbel till mina kräftor – det beror liksom på tillfället. I förra veckan fick jag hemskickat en flaska GH. MUMM till mig som jag testade till ett paket kräftor som fått väldigt bra betyg i år (kolla bild). Jag brukar aldrig kolla testerna utan kör på och testar själv istället för alla har ju så olika smak och jag litar aldrig på kräfttester. Men både champagnen och kräftorna får 4+ av mig så det var verkligen en fullträff!

När man tar på sig skor som inte har öppen tå för första gången efter sommaren så känns det alltid lite sorgligt. Man vet ju att det dröjer ett tag tills det är varmt igen.

Än sålänge har jag inte ställt in mina Hasbeens i garderoben för det ska faktiskt bli 20 grader till helgen. Fast lite (pytte) längtar jag faktiskt tills jag ska införskaffa nya höstpjux, för jag gillar verkligen boots. De perfekta bootsen enligt mig är ankelboots som varken  är för höga eller för låga. Det får inte vara för nätt klack men heller inte för klumpig. Och det får inte vara massa skumma detaljer på dem utan de ska vara ganska enkla i modellen. Och helst svarta i skinn. Ja typ så. Jag har kollat runt lite och hittat massa gobitar…

Enkla svarta från Zara.

I ljus mocka från Acne.

Med träklack från Monki.

Så jävla grymma. Cool klack och snygg färg. Från & Other stories.

I skinn från Whyred.

Gillar modellen men är tveksam till färgen (i alla fall för mig då). Från H&M PREMIUM QUALITY.

Klassiska pistol från Acne.

Leoboots från Monki.

Kanske inte de mest praktiska, but still. Från Zara.

Hög klack och två material frånH&M PREMIUM QUALITY.

Gröna och svarta från & Other stories.

Klockrena på alla sätt. Från Marc by Marc Jacobs.

Ja men alltså PÅ RIKTIGT. Har folk gått och blivit galna? Eller va fan, svara inte på den frågan…

Jag har verkligen inget emot att man är öppen och så. Jag kan själv vara lite fööör öppen och framfusig själv – men det är med människor jag känner eller träffar. Aldrig att jag skulle skriva på Facebook att jag precis haft sex eller precis fått 68 orgasmer. Det är ju som att checka in på gymmet för att visa att man FAKTISKT är där. Ja ni fattar själva, folk som måste skryta på fb om att de nyss haft sex…ni kan ju räkna ut hur jävla sällan det händer om man måste berätta det för hela världen liksom…Och dessutom, jag har INGEN som helst lust att läsa om att min kollegas “heta natt med sin man”.

HÄR är i alla fall veckans krönika….

 Har man två städer som man kallar “hemma” så får man tydligen två möhippor. Eller så har man bara så himla gölliga vänner. Jag är så glad och tacksam över alla fina som ordnat så roliga dagar för mig! Tack snälla ni (speciellt tack till mina tärnor i Malmö & Quetzala & Jazzi i Stockholm som styrt upp så jäääkla bra).

Här kommer ett rejält bildregn både från Stockholmshippan och Malmöhippan.

Det blev bara roliga grejer och jag hade det sååå kul! Det var kräftskiva, konstsim, uppdrag på stan, klättring, zipline, ostronöppning, musiklekar, frågesport, tatuering, bad, skaldjursmiddag och dans! Alla hade ordnat så jävla kul och peppigt!

Stockholm:

Trodde jag skulle på roadtrip med min kille men blev lurad av Q & Jazzi som plötsligt hoppade fram i kransen med bubbel och ögonbindel och sa att jag skulle följa med dom. Satt stel som en pinne hela bilresan pga kontrollbehov.

Jag blev runtkörd i blindo tills vi hamande på Qs koloni där det var fler fina vänner och uppdukat för kräftskivelunch som jag ju ÄLSKAR.

Det var typ en av sommarens varmaste dagar så det blev bad direkt efter kräftor och snaps.

Kolla i tanto alltså. Så galet mycket folk denna dag…

Nästa anhalt var klättring som jag velat testa så länge. Min vän Lollo är en klättermänniska så hon hade ordnat så bra! Här var jag på väg upp. Jag kom faktiskt en bra bit för att vara första gången. Sjukt kul var det men svårt.

Kolla ändå! Här pausar jag mot ett träd pga helt DÖD.

Sen satte dom mig i en taxi och jag trodde typ att de skulle ta mig till ett Zoo med ormar eller nåt. Avskyr ormar. Men det var inte ormar utan något jag avskyr ännu mer.

Helt plötsligt var jag inne hos bästa Erik på Stockholm Classic Tattoo där de förberett att jag skulle tatuera in två vigselringar på armen. Om jag avskyr ormar så avskyr jag smycken (tom ordet) ännu mer och skulle aldrig någonsin tatuera in det.

Men det var ju givetvis bara lur! Men jag fick välja något annat att tatuera. Så jag valde en F1-flagga som jag ändå tänkt på innan. Snygg va??

När gadden var klar fick jag göra mig i ordning och sen blev det lite pose.

Därefter blev det middag på favvis-Riche som jag glömde fota.

Och sen pepp på Musikaliska!

Lite dansuppvisning innan vi avslutade kvällen på Gubbrummet och sen var jag död hela söndagen…

Malmö:

I Malmö vaknade jag hemma hos min mamma som gav mig en väska på morgonen. Där i låg ett kuvert och sen var det hela igång!

Gjorde givetvis allt som stod på lappen och satte mig på bussen in till city. Vid Mobilia kom det helt plötsligt ett glas bubbel över min axel. Då hade Lina hoppat på i smyg den lilla loppan och efter att vi hoppat av kom Zara med bil och hämtade upp oss.

Efter en stunds bilkörning hamnade vi i ett hus där fler vänner väntade. Och efter lite mer bubbel fick jag en gympapåse med badkläder och badmössa och eftersom jag älskar att bada var mitt uppdrag att göra ett konstsimnummer.

Jag tog det väldigt seriöst och döpte varje rörelse jag hittade på. Här syns en del av den jag kallar “svanen”. Kanske visar er filmen nångång. Not.

Efter lunch, frågesport och en film på mitt väldigt underhållande konstsimnummer fick jag en ny outfit…

Jupp. En sån där svart tight och smickrande dräkt med huva skulle jag ha på mig…

Sen sa mina små tärnor att nu får du hoppa in i bilen så drar vi. Sagt och gjort.

De släppte av mig i Malmö där jag sprang runt och “spexade” lite (äkta möhippefeeling!). Träffade bla ett gäng “kompisar” hehe.

 

Sen fick jag veta att jag skulle åka zipline över kanalen!

Kul var det!

 

Efter zipline och en cavapaus på lilla torg fick jag veta att det var uppdrag som skulle lösas på stan.

Det fixade jag givetvis utan problem.

Vid 19 fick jag en cykel och poncho och en nyckel hem till min kompis lägenhet. Där hittade jag en lapp som informerade mig om att jag skulle jag göra mig i ordning inför kvällen.

När jag var klar mötte jag upp Isabel och efter en stunds lurigheter fick jag komma upp i en lägenhet där fler vänner väntade och överaskade!

De hade dukat upp med alla mina favoriter som ostron, hummer, räkor och kräftor så det var liksom bara att hugga i!

Ostronöppning!

Efter kräfttest, musik- och gissningslekar bar det av hem till min kompis Zara för ännu mer snickesnack. Sen somnade vi gott och ganska slut vid 3. Dagen efter blev jag bjuden på mysig brunch på Boulebar och sen sov jag i ett dygn ungefär.

Än en gång – TACK alla underbara vänner i Stockholm och Malmö som gjorde helt fantastiska möhippor för mig! Love you.

Ooooppps. Jag är lite sen med förra veckans bu och bä men här kommer listan i alla fall…

BÄSTA FÖRRA VECKAN:

1. Epcat

Epcats ambassadör Joel Kinnaman är med i en väldigt bra film för organisationen. Här kan du se den om du missat.

“Sexuella övergrepp mot barn och nedskräpning kan båda leda till böter. Det är en #SOPIGSTRAFFSKALA, att barn utsätts för övergrepp ska inte gå att jämföra med att spotta tuggummi på gatan.”

2. Att sakna och att längta

Hur jobbigt och påfrestande det än må vara är det ändå en väldigt skön känsla att längta och sakna. Jag lever ständigt med dessa känslor då jag har familj och vänner och anser mig bo både i Stockholm och Malmö. Det är fruktansvärt påfrestande ibland men jag är ändå så van och beroende av det liksom blivit en del av mig.

3. Ta vara på skalen!

Såhär i kräfttider glömmer ni väl för sjutton inte att göra fond på skalen?! Perfekt att frysa in i iskuber för att göra soppor och såser som blir så galet mycket godare än om man använder färdig fond eller buljong. I förra veckan åt jag en riktigt smarrig kräftsoppa på Spoonery i Malmö och ska kopiera den rakt av nu i veckan tänkte jag.

 

SÄMSTA FÖRRA VECKAN:

1. Paradise Hotel

Då var Paradise Hotel igång igen och nu är frågan…att titta eller inte titta? Ja alltså, har man det jobbet man har gäller det ju att hänga med i sånna här program såklart. Men fy fan vad jag kan tycka det är jobbigt att se på. Förra året när en kille typ hade sex med en tjej för att få med henne i en pakt eller vad det var och när tjejerna typ kallades horor för de låg runt…nä fan, mår så kass när jag ser sånt. Men förutom sånt skit kan det ju vara extremt underhållande.

2. PewDiePies tråksnack

Amen gud så tråkigt sommarprat av en person som har sjukt många tittare på sin Youtubekanal! Jag förväntade mig underhållning och mycket mer personliga berättelser. Det där snacket kändes bara tomt och trist om jag ska vara ärlig.

3. Depression..

Självmord blir ju givetvis mer uppmärksammat när det är en känd person väljer att ta sitt liv. Men det är såklart lika tragiskt vem det än händer. Förra söndagen var det skådisen Robin Williams som inte orkade längre. Jag har skrivit det förr och skriver det igen – vi får aldrig sluta prata om depression och vad det kan leda till. Det ÄR en sjukdom och precis som andra sjukdomar leder depression ibland till döden. Det finns hjälp att få även om det är nattsvart. Nationella Hjälplinjen har telefontid alla dagar kl 13-21, telefon 020-22 00 60.

Amen sån virrpanna jag är ibland – jag glömde länka till min kolumn i förra veckan.

Den handlar om det där man inte ska behöva skriva om egentligen – alla människors rätt att älska vem de vill. Inget nytt under solen egentligen men jag var bara tvungen att skriva av mig. HÄR är den.