Jag hade ju en frågestund för ett tag sedan och fick massor av frågor. Allt från väldigt svåra till väldigt enkla. Här kommer mina svar del 1. 

Jag undrar lite hur du ser på stressen att hinna med allt. Jag är en tjej på 31 år och känner mig stressad över att hinna med jobba, vänner, kärlek, familj, fritid etcetera…Hur gör man för att känna att det är ok och inte stressa ihjäl sig?

SVAR: Hej du. Alltså jag är nog den sämsta att svara på denna frågan för jag kämpar med detta dagligen. Jag känner mig alltid stressad och vill hinna med allt. Så himla rädd att göra folk besvikna tex. Svinjobbig känsla. Det jag tror man bör tänka på är att det oftast är man själv som ställer höga krav på sig själv och inte andra.

Kollar du fotboll eller sport öht? Hur lång är du? Har en känsla av att du är kort.

SVAR: Jag kollar fotboll när det är Sveriges damer el herrar som spelar, kollar Zlatan i PSG ibland o har koll på MFF. Och sen kollar jag F1. Jag är 1.70 så jag är väl lite längre än medel skulle jag tro…

Hur många gånger har du varit kär? Och jag vet att du skrev en krönika att du aldrig varit olyckligt kär, stämmer verkligen det?

SVAR: Oj gud va svår fråga. Jag har superlätt för att bli förälskad men förälskelser går ju över ganska snabbt. Men KÄR är ju en helt annan femma. Kanske 5 gånger? Att jag aldrig varit olyckligt kär stämmer faktiskt. Olyckligt förälskad har jag varit, dvs att killar jag varit lite intresserad av inte varit lika intresserade av mig, men det har ju som sagt gått över ganska snabbt. Jag har aldrig gått omkring i flera år och varit olyckligt kär i någon som jag vet att vissa gör. Verkar fruktansvärt hemskt.

Du är snygg, men vilken är din naturliga hårfärg?

SVAR: Jag är typ mörkblond med pyttelite röda pigment i. Blir mörk på vintern och blondare på sommaren.

Var äter jag en romantisk middag med min tjej i Stockholm?

SVAR: Jag tycker ju att man kan äta romantiskt lite överallt, men bra ställe för lite tvåsamhet är tex Sardin, Wasahof, Il Tempo, Delikatessen och Gyllenborgens mat.

Gillar din kolumn. Hur gör man för att vara nöjd med sig själv? Både utseendemässigt och på insidan..Några tips?

SVAR: Hmmm…jag tror alltid detta går hand i hand. Är du nöjd med insidan är du nöjd med utsidan. Men börja alltid inifrån om du ska vara nöjd. Har du tex komplex för något på utsidan så fråga dig varför du har det och ta itu med det. Annars kanske du tex går ner i vikt eller gör något annat med ditt utseende av helt fel andledning. Men för att svara på din fråga så tror jag man måste acceptera sig själv och tänka att man bara är en människa. Ett ex mamma sa alltid till mig “Man e som man e”, jag tycker det sammanfattar allt så himla bra. Försök aldrig vara någon annan än dig själv och var nöjd och glad över att du är du. Flummigt svar men hoppas du fattar hur jag tänker.

Hallå, jag läser din blogg o dina krönikor som jag diggar så detta är en fråga om nåt helt annat –  undrar vad anser du om skönhetsoperationer? Skulle du göra någon eller har du gjort någon? 

SVAR: Hej! Jag har aldrig gjort någon skönhetsoperation. Dumt att säga att jag aldrig kommer göra en för man vet aldrig vad som händer. Jag lägger mig absolut inte i om folk vill ändra på sina utseende men jag kan tex tycka det är synd när unga människor som knappt är färdigutvecklade känner att de måste ändra på något för att vara nöjda. Men som sagt, tycker vuxna människor får göra vad de vill.

Jag är besatt av bra glutenfria recept och halkade in på din blogg pga det, hoppas du lägger upp fler! tack för bra blogg.

SVAR: Hej! Kul! Det kommer absolut fler recept utan gluten 🙂

Frågor, 1. Är du lycklig? 2. Vad är lycka för dig? 3. Hur blir man lycklig tror du?

SVAR: 1. Jag är över lag lycklig skulle jag säga. Men det går i perioder för mig som för de flesta människor. Däremot har jag ju som bipolär lite jobbigare svackor än någon som inte är bipolär. Men om jag tar min medicin, lyssnar på min kropp och min hjärna kan jag undvika de allra djupaste dalarna. Och då är jag lycklig. 2. Lycka för mig är att göra vad jag mår bra av, aldrig gå emot mina tankar och känslor, omge mig med människor som älskar mig för mig och att garva med människor så jag får ont i magen. 3. Jag tror man blir lycklig av att aldrig försöka vara någon annan. Är man sig själv och är sann mot sig själv tror jag man blir lycklig. Många människor idag kollar för mycket på hur andra lever istället för att tänka på hur man själv vill leva.

 Hej Sofie. Älskar dina krönikor och undrar om du tror att man kan vara kär i flera personer samtidigt? Har du varit det? Berätta gärna. 

SVAR: Hej och tack!! Nja, förälskad i flera personer samtidigt har jag absolut varit men inte kär. Och det är nog ganska vanligt tror jag? Måste fråga runt bland mina vänner nu, kanske skriva en krönika om det?? Jag vet inte vad jag ska berätta mer än att jag var singel och förälskad i flera samtidigt, det hände titt som tätt och inget jag direkt tänkte på. Jag tror folk är alldeles för stränga när det kommer till sånna känslor, herregud det är väl bara trevligt att gå runt och känna kärlekskänslor för folk? Dock kan det ju bli lite förvirrande om ens känslor övergår till kärlek för en och att man samtidigt är förälskad i en annan…

Hoppas du svarar på min fråga: Vad anser du om feminism? Är du feminist?

SVAR: Såklart jag svarar 🙂 Jag anser att man är feminist om man tror på lika rättigheter mellan män och kvinnor. Och det gör jag givetvis. Skulle kunna skriva massor om ämnet men det får nog bli ett separat inlägg.

Hejsan. Jag är en äldre herre som läser och följer dina betraktelser. Jag tycker mig se en ung kvinna som både är rolig, skarp och målmedveten vilket är trevligt. Jag hade egentligen inte en fråga, men här kommer en: Vad hade du för yrkesdrömmar som barn? 

SVAR: Hej äldre herre! Underbart att du läser mina “betraktelser” 🙂 Och tack för komplimangerna, det finns dock många skarpa, roliga och målmedvetna kvinnor. När jag var liten ville jag bli skådespelare, scenograf eller journalist. Så det gick ju helt ok.

Lite tankar från föregående dagar, kvällar och nätter…

– Nu har alltså mello börjat igen…och jag vill kräkas i en påse. Det enda som är kul är att Robin är programledare. Och Filippa Bark. Love her. Men som tur är kan man ju välja att inte kolla vilket är bra.

– Sedan när blev det okej för vakter att SLÅ barn????

– Stör mig något så jävulskt på 50 shades of Grey!  Jag läste boken den när den kom (det gäller ju att hänga med och fatta snackisar). MEN, som så många påpekat innan mig – den är ju så brutalt osexig?? Jag fattar inte HUR man kan tycka det är hett någonstans. Stör mig sjukt mycket på att tjejen är oskuld och helt enkelt och lätt går med på att domineras etc. Inte för det är något konstigt men inte så trovärdigt. Den hade varit mycket bättre om hon i alla fall haft några ligg före den bossande mr Grey för detta blir bara larvigt. Det hade gjort den mycket mer realistisk och inte nån jävla gubbdröm om en man som är erfaren och en kvinna som är oskuld. GAHHH. Kan inte skriva mer om den här för jag får panik. (PS. Filmen har ju premiär på Alla hjärtans dag, alltså kan ej tänka mig något osexigare än att gå och se den med min kille???)

– Människor som bara svarar “OK” i sms, jag är rädd för er.

– Jag är nere i en ordentlig svacka nu pga lite allt möjligt. Men jag försöker tänka positivt och inte deppa ner mig för mycket vilket jag lätt gör. Svårt som fan. Det blir megafokus på träning och jobb de kommande veckorna har jag bestämt mig för.

– Jag såg Gone Girl igår. Den sög ju riktigt ordentligt.

– Mille Notti kan vara världens skönaste sängkläder. Asdyra ja, men Assköna.

– Är så extremt sugen på att bada att det är sjukt. Jag går runt med tanken om att göra bomben typ HELA TIDEN. Jag längtar så mycket efter värme och bad att det är löjligt. Töntiga snö försvinn nu tack.

Jag tränar på gym typ en till två gånger i veckan. I perioder blir det mer och i vissa perioder blir det inget alls. Jag gillar gym för att man får träna själv och slipper hurtiga tränare som står och skriker på en. Hur som, här kommer lite tankar om detta med att träna på gym. 

– Gymkillar som alltid envisas om att ge “snälla tips” till diverse tjejer (aldrig till andra killar av någon MÄRKLIG anledning). Låt mig vara ifred när jag tränar är ni gulliga.

– Folk som står och väntar och stampar brevid en maskin som är upptagen. Kan man inte bara lugna ner sig och ta en annan maskin sålänge?

– Ja det är jobbigt att träna och det är klart man andas högre än vanligt. MEN vissa som typ andas och stönar som om de har sex när de sitter vid en maskin? Asså lugna ner er…

– Ni som bara cirkulerar på gymmet och går runt och dricker proteindrinkar eller va fan ni nu gör. Ni gör mig sjukt nervös!!

– Ragga inte på gym. Det är bara äckligt.

Alltså jag orkar inte med mig själv ibland. Om folk inte redan kallar mig Midsommarkransens byfåne så kommer de med all sannolikhet göra det snart.

Ni vet när man bara ska till affären och handla något man glömt, man bryr sig inte så mycket om vad man tar på sig eftersom man bara ska springa ner lite snabbt. Idag skulle jag till affären och handla och tog jag på mig en grön kappa och röda gummistövlar. Det såg för jävligt ut men vem som sagt, bryr mig inte direkt om sånt när jag bara ska till affären. Jag virade en svart halsduk om halsen, tog på mig mössan och kletade lite cerat på läpparna. Innan jag stängde igen dörren tog jag med mig de 3 påsarna med pant som stod i hallen och pulsade sedan ut i snön.

Väl inne på Coop tyckte jag att folk stirrade konstigt på mig men ibland inbillar jag mig saker så jag gick vidare ner till pantautomaten.

När jag var klar med pantandet fyllde jag min korg med mina varor men kände plötsligt att det var “tungt” på huvudet – som om jag hade en gigantisk toffs under mössan. Men eftersom jag just nu genomgår en hårkris och har cirka 5 hårstrån på huvudet visste jag att den där “toffsen” inte kunde vara mitt hår utan något annat.

Jag ställde ner korgen och kände på mössan. Då upptäckte jag att jag tagit på mig mössan utan att märka att det låg ett par vantar innuti. Jag hade lagt dem där som ett kit liksom, mössan & vantarna som ett litet paket. Så nu hade jag alltså gått med en stor boll på huvudet. Jag tog ut vantarna ur mössan och skrattade lite för mig själv. Gick vidare genom affären och fortsatte fylla min korg. Efter ett tag såg jag i ögonvrån att det var något svart på min kappa. Precis under fickan på min gröna långa kappa satt en strumpa fast. Innan jag gick ner till affären hade jag plockat ur tvättmaskinen och den blöta svarta strumpan hade alltså fastnat på min kappa.

Jag skrattade för mig själv IGEN, plockade bort strumpan och la den i fickan brevid vantarna som jag precis hittat. Klart folk hade kollat konstigt på mig med en strumpa på kappan och en stor boll under mössan. Jag ställde mig i kassan för att betala och kände mig riktigt nöjd över att jag upptäckt mina små misstag så att jag slapp skämmas hela vägen tillbaka hem.

När jag snötäckt kom in i trappen och gick in i hissen tittade jag mig i spegeln. Jag upptäckte då att jag såg väldigt konstig ut runt munnen. Jag var helt orange som om jag fått en allergisk reaktion och det såg ut som om jag hade massa utslag runt hela käften. Då kom jag på att jag ju “smetat på” något jag trodde var ett genomskinligt cerat innan jag gick hemifrån. Och när man sätter på cerat gör man ju det lite slarvigare än, låt oss säga ett läppglans i färg. För det var inget genomskinligt cerat jag smetat på. Det var ett orangefärgat läppglans som jag typ smort ut över hela jävla ansiktet.

Så. Inte direkt konstigt att folk kollat konstigt på mig när jag staplade in i affären. Ett praktkokko med grön lång kappa, röda gummistövlar, med en svart strumpa fäst på jackan, en mössa som såg ut som en stor jävla boll och helt orange i fejset bärandes på 3 påsar med pantflaskor.

Nä men hej Midsommarkransens lille byfåne.

Och förresten, från och med denna vecka ansvarar jag för modeartiklarna här på Allt om Stockholm. Ja, ni hör ju själva vilken trendsättare ni har och göra med…

Har ni söndagsångest? Jag har alltid haft och kommer antagligen alltid ha det tror jag. Mer eller mindre. Hur mycket roliga grejer jag än hittar på denna sista dag på veckan är det som att jag hela söndagen går runt med en ryggsäck full av stenar. Jävligt tungt och jobbigt.

Jag fattar inte varför jag har söndagsångest egentligen men jag tror det beror på att det är “en ny start” på måndagen och att det är hejdå till föregående vecka. Jag avskyr måndagsmorgnar och att det är nya tag och “nya möjligheter” och allt som ska kickas igång. Ingen aning om varför och jag vet att det kanske låter negativt men jag har aldrig klarat av det. Så hela söndagen går jag omkring med en ständig oro och tyngd inom mig på grund av det.

Det är först vid tvåtiden på måndagen som jag känner mig okej igen. Jag gillar när jag är igång och inne i veckan med allt vad det innebär men avskyr hela den där början – “Nu sätter vi igång!”. Det borde ju vara något bra med nystart men nä, inte för mig. Har försökt reda ut det hos min psykolog men jag har ännu inte kommit fram till något vettigt. Jag tror helt enkelt bara att vissa människor har svårare för söndagar och måndagmorgnar än andra.

Nuförtiden är dock ångesten mindre och ryggsäcken är inte lika full med stenar. Anledningen är att jag jobbar som frilans och kan planera mina dagar själv, jag hade tex extremt mycket mer söndagsångest när jag jobbade vardagar nio till fem. Nu kan jag ta måndagen i min egna takt och jag brukar oftast ta det lugnt på måndagsförmiddagen och jobba eftermiddag och kväll istället. Det passar mig mycket bättre.

Jag tror ofta det är något människor gör fel över lag. Att inte lyssna på vad som är rätt för en själv utan istället göra vad som förväntas av en. Lyssnar man bara på andra och går emot vad man tycker är bra för en själv får man alltid ångest förr eller senare. Genom att lyssna på sig själv tror jag för det mesta att man slipper ångest, eller ja, som i mitt fall, får lite mindre.

Nu ska jag avsluta min söndagskväll genom att svara på era frågor från frågestunden och sen kolla på en film. Vi ses imorgon…men inte innan lunch, då är jag för upptagen med att hantera att veckan är igång igen 😉

Fick ett mail idag där en person med signaturen Johan S undrade varför “vi bloggare” alltid visar en så “felfri” yta i våra bloggar. Att vi inte visar eller skriver om det där vardagliga utan bara det roliga/vackra/fina. 

Jag har bloggat konstant i mer än 10 år och fått den här typen av mail innan. Inte i närheten av andra bloggare, (Jag vet tex att Underbaraclara & Sandra Beijer blir väldigt bombade med denna typ av mail) men ändå. Jag tycker det är väldigt kul att just JAG påstås visa en polerad och fin yta. För om man tycker det lär man ha missat en hel del inlägg där jag tex skrivit om depression, min bipolära diagnos, ångest och bilder där jag gör typ ingenting eller ser ut som en idiot.

I dessa inlägg kan man ganska tydligt se och läsa att jag inte lever ett liv där allt är rosor och sol dagarna i ända. Tvärtom.

Jag vet inte riktigt vad ni som skriver dessa mail förväntar er? Vill ni ha bilder på när jag pantar flaskor? Borstar tänderna? Sopsorterar?? Och vill ni ha texter där jag skriver hur jag gillar att placera tallrikarna i diskmaskinen och hur ont jag får i magen när jag äter mat med gluten i? Jag kan inte tänka mig något tråkigare. Nä, sorry, det kommer inte hända.

Jag skulle säga att jag är väldigt naken i den här bloggen (dock ej fysiskt, men det kanske man borde ändra på?) och jag skulle också säga att jag är ganska filterfri. Vill jag skriva något eller lägga upp ett foto på något så gör jag det utan att tänka så mycket innan. Med andra ord skulle jag säga att den här bloggen är ganska opolerad , oputsad och blottad. Men samtidigt tycker jag det är roligare att visa upp ett städat hem än ett stökigt. Om vi säger så.

Trots den obetydliga åldern av 34 tramsiga år så har jag blivit så himla firad sedan min födelsedag! Så väldigt väldigt rörd och glad över detta…

Det har varit middagar, vinkvällar, massa fina presenter och mysiga träffar. Jag är grymt lycklig över att ha så många gulliga vänner i mitt liv. Tack alla, även ni som inte är med på bilderna från lite av firandet här nedan…

PS. Någon undrade vilken flagga det var jag la upp på Instagram på min födelsedag och frågade var jag kom från “egentligen”. Eh, till dig kan jag bara meddela att det är den skånska flaggan och inte den ungerska som nån tjomme trodde. Herregud, jag trodde detta var en allmän känd flagga?

Jag tackar och bockar för all “uppvakning” (sånt gammalt ord???). Kram crayfishqueen.

Sånt jag funderat på idag…

– När människor ska lära sig svenska, tycker de då inte att ordet KÖN är märkligt? Att det både betyder en rad med människor, att man är tjej, kille, hen eller vad man nu är OCH dessutom att det kan betyda det vi har mellan benen. Jag blir fan förvirrad bara jag skriver detta nu.

– Ibland kan jag inte sluta tänka på näsor. Sån sjuk grej att den klumpen bara sitter där mitt i ansiktet med två hål rakt in i skallen??

– Hur känns det att vara i harmoni? Jag har nog aldrig känt den känslan tror jag. Jag är nog den mest oharmoniska människa jag mött.

– Människor som har sitt bröllopsfoto som profilbild på FB….Hmmm…Hur funkar det där uppe i knoppen på dessa tror ni? Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker de är HÄRLIGA eller FÖRFÄRLIGA.

– Om man känner att man behöver ha en vit månad i januari kanske man ska se över sitt drickande under hela året istället? För det är ju en massa människor som har en vit månad just nu men sen när februari börjar dricker de typ dubbelt så mycket. Idiotin?

Idag fyller detta lilla geni 34 år – så ett stort grattis till mig!

Hurra för dig Sofie, Soffan, Soffo – för att du är så fantastisk! Du har tusen dåliga sidor men de snackar vi inte om idag på din dag. Och helst inte annars heller.

Jag är stolt över dig för att du alltid gör vad som känns rätt i magen och aldrig viker för dina åsikter. Jag tycker du är rätt så rolig, du försöker alltid bry dig om människor – både de du känner och främlingar, du är kreativ och gillar att pyssla med sånt som gör dig lugn även om du inte alltid är bra på det. Du är också ganska bra på att göra bort dig utan att skämmas.

Dessutom är du en hejjare på att äta skaldjur, skriva krönikor, göra bomben, sjunga Håkan, köra bil i rondeller, analysera filmer och lägga en perfekt eyeliner på en minut.

Sofie, du är helt enkelt en härlig prick som jag gillar att umgås med nästan varje dag. Kul att du blivit hela 34 år!

Igen, stort grattis till MIG.

Har noll inspiration idag. Varken till krönikor eller bloggen. Hatar att känna så men vissa dagar är det ju bara att inse att så är läget. 

Jag har fått lite frågor som jag tänkt svara på, men tills dess kan ni väl skriva till mig om ni har fler frågor så svarar jag på dem med. Skriv i kommentarsfältet eller maila mig på Sofie.Strandberg@aos.se

Jag får mail om allt möjligt, allt från personliga frågor om mig men också frågor och problem och tankar som ni har och undrar hur jag ställer mig till dem (mest inom relationer, singelliv, sex då…och inte för jag är sexrådgivare eller nåt utan mer pga mina krönikor). Så inga frågor är för konstiga – skicka på.

Här finns för övrigt frågor och svar från förra “frågestunden”.