Åh bara några futtiga dagar kvar till midsommar – en av de mysigaste högtiderna om ni frågar mig. Speciellt om man åker bort från stan hela helgen då är det fan megapepp pepp!

Under midsommarhelgen tycker jag det ska vara mycket lekar, quiz, femkamp, fix och trix. Och givetvis klassisk midsommarmat, grillat och en massa snaps och öl. Jag älskar uppstyrda och planerade helger och har sån tur att mina vänner också gillar det. För viktigast av allt är ju såklart vännerna.

Här är några foton på hur mina midsomrar sett ut de senaste 7 åren. Det har bland annat varit megatraditionella firanden, en tropisk varm midsommarhelg på Öland, en midsommar med tema Lönneberga, bryggbåtsmidsomrar ja lite så…

Jag har lite smånöjen och skumma tidsfördriv som jag pysslar med när jag är uttråkad och vill underhållas snabbt (antagligen en extremt provocernade lista för småbarnsföräldrar då jag alltså har TID till sånt här). Det kanske inte är något som jag är speciellt stolt över att jag roar mig med men här kommer de i alla fall mina guilty pleasures…

1. Att kolla mingelbilder på Stureplan.se och liknande sajter är så jävla kul. Att se vad folk har för “fräcka outfits” och fotominer är något som får mig på gött humör (nu ska det sägas att jag själv alltid blir ful på foto så detta är ingen diss mot någon).

2. Ibland äter jag kalla fiskbullar direkt ur burken (kanske inte när jag är uttråkad men däremot när jag är väldigt hungrig och vill ha mat snabbt). Japp, det är riktigt gross och smutsigt. Speciellt med tanke på att jag är en sån som för det mesta lagar ganska god mat och alltid lägger upp fint för att man ju “äter med ögat också”. Men även solen har sina fläckar så att säga.

3. Om jag är riktigt uttråkad tar jag ut alla mina svarta plagg ur garderoben och rollar dem med en klädroller så att inte ett enda dammkorn syns till. Väldigt väldigt behaglig känsla när det är klart. I samma kategori har vi även detta med att noppra plagg med en klädnopprare (yes – äger en). Mycket tillfredställande att se nopprorna på ens kläder bli “uppätna” av maskinen.

4. Jag är ingen person som lägger huvudet på sned och säger “naaaw” när jag ser ett youtubeklipp på en kattunge som försöker komma upp ur en tvättkorg. Däremot är jag besatt av gulliga ungar som gör roliga saker. Kan titta om och om igen på barnklipp.

5. Kräftor äter jag cirka 2 gånger i veckan året om. Hela kräftätandet i sig är ju inte särskilt “smutsigt” eller något jag skäms över. Men att jag sitter framför tv:n och kollar Mad Men, sörplar kräftor och dricker Pepsi max är det inte många som kan förstå tjusningen i. Men jag gör. Oj oj oj vad jag gör.

6. Att läsa vad någon förvirrad SD:are skriver på twitter eller facebook är alltid lika underhållande. Idiotiskt att lägga tid på men ack så roligt.

7. Något jag ofta gör är att leta efter recept med så hälsosamma ingredienser som möjligt men som samtidigt ser asgott ut. Blir helt till mig när jag hittar ett recept som får det att vattnas i munnen samtidigt som jag ser att ingredienserna är typ spenat, selleri och kål typ. Sjuk grej.

8. Jag har en grej för att stryka under fina/bra/vackra meningar i böcker jag gillar. Äkta pretto guilty pleasure men sån jävla myskänsla.

9. Pormaskplåster. Behöver väl inte gå in på det mer än så tycker jag.

10. Det är väldigt dumt att kolla på lägenheter i Malmö men jag knarkar Hemnet så fort jag får en minut över (detta “nöje” är jag nog inte ensam om…). Stora, vackra lägenheter precis där jag vill bo för typ inga pengar alls (jämfört med Stockholm då, lite verklighetsuppfattning har jag). Blir galen när jag tänker på vilken typ av lägenhet jag kan få i min hemstad för de pengar jag lagt på den jag har här (även om jag trivs väldigt bra i denna…).

11. Alla skönhetsjunkies kommer ju dö nu men ibland river jag av mitt nagellack istället för att använda aceton. Big no no jag vet, men det är äkta guilty pleasure alltså.

Ja det var NÅGRA av mina nöjen som jag pysslar med när jag är uttråkad. De barnförbjudna fick däremot inte komma med. Då hade vi nog sprängt 20-spärren höhö.

Miss Guilty…

Fuck så jävla mycket off du som kommer med pekfinger om hur jag ska leva mitt liv. Du som “snällt” ska berätta att jag borde göra si eller så eller va fan vet jag. Blir så fruktansvärt jävla provocerad av dig trots att jag bara borde stänga av och inte lyssna. Jag skiter fullständigt hur du lever ditt liv och du borde göra detsamma. Det finns ingen rätt eller fel väg att gå fattar du inte det?? Vill du ha 8 ungar innan du fyllt 40 år tycker jag att du ska ha det. Vill du spela fotboll och röka tusen cigg samtidigt –  GÖR DET. Vill du jobba 8-17 varje dag i resten av ditt liv så köööör på för fan. Jag får panik på dig och när du ska berätta för mig om HUR JAG SKA LEVA när jag aldrig ens bett om din åsikt. Döm aldrig mig för jag dömer aldrig dig. 

Okej. Ganska arg men jag skrev det där i min telefon när jag träffat en gammal bekant nyligen. Och jag blir fortfarande arg när jag tänker på hur vissa människor tar sig sånna friheter. Det är ju en sak om man frågar om råd eller så, men när bekanta som man kanske mest har en ytlig relation med säger till en att “man borde skaffa barn snart och att man borde växa upp” och ifrågasätter andra livsval man gör och gjort – ja då blir jag jävligt förbannad helt enkelt.

Jag vet att jag inte borde bry mig det minsta och jag inte borde ödsla energi på sånt där men fuck vad svårt det är att ignorera idioter?! Just den här personen som agerade “livscoach” hatar sitt jobb så jävla mycket och har tusen problem med sitt ex som han egentligen vill ha tillbaka. Men inte fan säger jag till honom att han kanske borde säga upp sig och söka ett jobb som inte gör honom så bitter och att han verkligen borde sluta älta om sitt ex och börja dejta lite?. Nej, han har inte bett om min åsikt och därför skulle jag aldrig yttra mig eller ge honom “goda råd”.

Nä tack ska du ha för din “omtanke” men jag vet precis hur jag vill leva mitt liv och skulle aldrig låta någon ytlig bekant få mig att ändra på varken mig, mina val eller mina beslut. Men om jag ska tacka dig för något så är det detta – jag har äntligen hittat ett ordspråk som jag känner att jag kan identifiera mig med och som jag ofta tänker på…

“Död fisk följer strömmen”

Åker snart från det här vackra landskapet. Men det ska bli skönt att komma upp till Stockholm igen, här nere blir det lite väl mycket semester även om jag jobbar.

Hoppas det kan bli varmare snart för här i söder har det fan känts som höst de senaste dagarna. Men det får gärna vara lite molnigt för på torsdag och fredag har jag en del som ska fixas:

– Köra en – två detoxdagar.

– Färga rötterna pga fetaste utväxten.

– Skicka en ansökan till ett skoj jobb.

– Äta middag grande på Kung Carls bakficka på onsdag.

– Fixa 2 texter till en tidning.

– Svara på era mail.

– Kolla senaste Mad Men & Got. 

– Planera en rolig fest.

– Gå på en “jobblunch” på torsdag.

– Fila på en krönika tills nästa vecka.

– Träffa folk jag älskar.

– Träna bort Malmöfettet.

– Storhandla & städa (ser verkligen fram emot…).

– Träffa min psykolog på fredag.

– Blogga!

– Planera roligheter inför sommaren.

– Hämta spännande paket på posten.

Jag ÄLSKAR verkligen listor och har alltid gjort. Och jag skulle aldrig få för mig att skriva mina listor i telefonen utan det måste skrivas upp i en kalender och sen STRYKAS med en PENNA. Sån jävla njut att bara se ett blått bläckstreck över något man utfört. Ibland skriver jag även till något som jag redan gjort för att sedan stryka det direkt. Normal man e…

Här kommer resten av frågorna och svaren från frågestunden.

FRÅGA: Behöver du en livscoach maybe?? Jag kan vara det om du vill.

SVAR: Haha, ja jag tror alla behöver det!? Men förutom en psykolog tycker jag att mina vänner är helt perfekta livscoacher. 

FRÅGA: I would love a Malmöguide…Fixa??

SVAR: Såklart jag ska! Ska bara göra klart min skaldjursguide i Sthlm först. Guider är bra!

FRÅGA: Vem gillar du mest din mamma eller pappa? Vad använder du för preventivmedel? Hur mycket tränar du och vad i så fall.

SVAR: Detta var tre väldigt udda frågor…Älskar givetvis mina föräldrar lika mycket. Preventivmedel? Eh, så skumt att fråga? Men p-piller. Ang träning, jag försöker träna på gym 1-2 gånger i veckan. Ibland blir det dock inte alls (kan lätt gå tre veckor utan) och ibland blir det kanske tre gånger i veckan. Är tyvärr en klassisk periodare.

FRÅGA: Är du blyg el social och framåt? Kan du önska att du var någon annan?

SVAR: Jag är social och älskar att snacka med människor. Nej att önska att jag vore någon annan gör jag inte. När man var tonåring ingick väl det i perioder, men det gick som tur var över…

FRÅGA: Kallas du nåt annat än ditt namn sofi? 

SVAR: Heter Sofie (med E på slutet – viktigt!) Jag kallas mest soffan & soffo. Har en konstig soffa tatuerat på min arm också så att man inte glömmer det hehe.

FRÅGA: Snyggaste plagget du vet? 

SVAR: Svart kort bikerjacka.

FRÅGA: Va tycker du om mello? 

SVAR: TOTALT ointresserad. Men läser väl kanske om det för att hålla mig lite uppdaterad då jag ändå jobbar med det jag gör.

FRÅGA: E du fotbollsintresserad? Om – vilket lag håller du på? Annan sport du gillar?

SVAR: Nja, att kalla mig fotbollsintresserad skulle vara ett hån mot de som verkligen är det. Kollar när Sverige spelar och har väl lite koll på MFF men annars nej. Kollar F1 däremot – det gillar jag. 

FRÅGA: Kan man praktisera på Aftonbladet?! Hur gör man då? 

SVAR: Tyvärr har jag ingen aning, men maila till den avdelning du är intresserad av och kolla…

FRÅGA: Va skulle du ta me t en öde ö? 

SVAR: Mina vänner. Men om det ska vara en sak så säger jag väl en fungerande telefon så att jag kan ringa hem och säga att någon måste komma och rädda mig.

FRÅGA: 1. Kött eller fisk? 2. Jeans eller klänning? 3. Salt eller surt? 4. Stockholm eller Malmö? 5. Flyg eller tåg?  6. Star Wars eller Star Trek? 7. Tatueringar eller inga tatueringar? 8. Rakat eller orakat?

SVAR: 1. Kött eller fisk? Hmmm…säger skaldjur på den – bästa jag vet. 2. Jeans eller klänning?  Svarta ankeljeans är min melodi 3. Salt eller surt? Salt alla gånger 4. Stockholm eller Malmö? Helt omöjligt att välja tyvärr, mitt hjärta är delat! 5. Flyg eller tåg? Åker mest tåg för jag tycker det är mysigast, men flyg är ju liiite smartare när man åker långt. 6. Star Wars eller Star Trek? Star Wars SÅKLART! 7. Tatueringar eller inga tatueringar? Tatueringar 8. Rakat eller orakat? Haha, förvirrad fråga för jag vet inte om du menar typ om jag gillar killar med rakad skalle eller om du menar om jag rakar mig? Men om vi snackar killar – gillar mest killar med hår så helst ej rakade och om vi snackar om mig själv så gillar jag att raka mig (Obs ej på huvudet då hehe). PUNKT. 

FRÅGA: Föredrar du äldre eller yngre killar och vad attraherar dig hos motsatta könet?

SVAR: Ålder har aldrig spelat roll faktiskt. Har haft både äldre och yngre och jämngamla. Jag blir attraherad av humor och killar som inte tar sig själva på för stort allvar. Kanske ska göra ett separat inlägg om killsmak då jag fått typ tusen liknande frågor…

FRÅGA: Är du feminist?

SVAR: Givetvis. 

Vissa grejer händer liksom bara mig känns det som. Orkar ofta inte med mig själv. 

I förra veckan hade jag en jävla pissdag rent ut sagt. Efter att jag typ gjort INGENTING pga var så jävla nere, skulle jag slänga sopor och gick till soprummet i huset med två påsar. I samma hand som jag hade påsarna hade jag mina nycklar. Jag har väldigt ofta tänkt tanken att det vore typiskt mig att råka kasta nycklarna i containern men det har tidigare aldrig hänt. Men den här dagen händer det då givetvis.

Jag sträcker mig ner för att få tag i nycklarna men de glider bara längre och längre ner bland övriga sopor. Jag svär och blir förbannad för jag har universums sämsta tålamod och blir sur om saker inte löser sig på en sekund. Jag kämpar, står på tå med huvudet nere i containern och försöker att få så långa armar jag bara kan men nycklarna vill verkligen inte bli uppfångade.

När jag till slut nuddar nycklarna blir jag så ivrig att jag tappar balansen. Och i samma sekund trillar jag i. Poff sa det bara och hela underbara jag ligger på rygg i en container tillsammans med mina grannars sopor. Det luktar bajsblöjor, spaghettirester och annat äckligt. Jag får PANIK och vill hoppa ur men samtidigt måste jag få tag i mina nycklar. Jag rullar runt i några sekunder innan jag får tag på dem och tar mig därefter ur den jävla sophögen.

När jag kommit på fötterna börjar jag skratta så jävla mycket och jag kan inte sluta. Och när jag sedan ställer mig i hissen och ser mig själv i spegeln med tomatpuré i håret och en stor gul fläck på t-shirten som jag inte ens vill gissa vad det är, fortsätter mitt skrattanfall. Ja för va fan ska man göra om inte skratta?

Ibland tror jag universum vill säga mig något när sånt här händer. För trots att dagen började som ett jävla skämt och jag mådde som en sopa, blev det faktiskt extremt mycket bättre efter att jag tagit ett dopp i containern. Ibland (men absolut inte alltid) kan man faktiskt välja att ta sig upp ur skiten och skratta åt det istället för att sjunka längre ner i skiten och begrava sig där.

Insåg i helgen att jag typ bara klär mig i svart nuförtiden. Det är lite kul för jag levde princip i färgade och mönstrade outfits förr – hela min garderob såg typ ut som en jävla cirkus! Det enda negativa med svarta kläder är att jag får psykbryt på damm och måste jämt ha hundra klädrollers hemma. Känner mig liksom smutsig om jag har damm på kläderna?! Fan, har så många störiga (och väldigt YTLIGA) issues att jag borde gå på nån avvänjning. Förutom damm på kläderna söker detta mig:

– Oklippta naglar. Måste typ klippa naglarna varannan eller var tredje dag annars får jag panik.

– När folk vill snacka “smycken” med mig. Avskyr ordet och använder ej smycken mer än armband.

– När jag ser hår/papper etcetera ligger i duschar vill jag spy. Även mat och vått papper i diskhon är så fruktansvärt…

– Doften av korv stroganoff får mig att må väldigt illa och jag kan liksom inte vara i samma rum som någon som äter det.

– Skulle aldrig kunna smörja in mig på stranden för jag får panik om det kommer sand i solskyddsfaktorn.

– Att äta ägg med kaviar och sen yoghurt med samma sked….asså fy fan…

– Handkräm. Paniken när någon står och smörjer in sina händer framför mig är obeskrivlig. Och man kan ofta inte säga något för då tror folk på allvar att man är gravt störd (vilket jag antagligen är) så jag får alltid titta bort. Kan heller inte titta när jag smörjer in mina egna händer och skulle aldrig göra det inför folk.

– När det liksom blir en torr gammal grej på en tub som man måste ta bort (tex tandkräm, räkost, bodylotion). Kan knappt skriva det..mår så illa.

Här e jag – go och gla’ i helsvart outfit utan ett endaste dammkorn, med nyklippta naglar och endast armband som “smycken”.

Nädå, helt koko är jag inte. Bara lite hehe.

Idag har varit en så himla bra dag för jag har äntligen hittat en ny läkare! Det kanske låter lite knäppt att vara glad över en sån sak, men ni som varit runt och letat efter en psykiatriker eller samtalsterapeut vet hur svårt det kan vara att hitta någon som man känner förtroende för. Men nu, efter att varit runt ett tag, har jag i alla fall hittat en bra och det är en lättnad.

Det är 4 år sedan jag hade regelbunden kontakt med en psykiatriker så det är liksom på tiden. Jag har fått diagnosen bipolär och nu ska jag utredas igen och få veta vilken typ jag har. Jag ska även börja med nya tabletter som komplement till mina antidepressiva (som jag gått på i massa år!).

Så otroligt SKÖNT det ska bli och se om den här kombinationen av läkemedel gör att jag kommer på rätt nivå. För ni som har koll på bipolär sjukdom vet kanske att man har väldigt djupa dalar och extremt höga toppar och för att jämna ut dem behöver man lite hjälp på vägen. Jag är lite orolig att mina toppar ska försvinna helt (de är ju topparna som är otroligt trevliga om vi säger så) men det är väl priset man får betala för att slippa det där svarta mörkret antar jag.

Jag har alltid varit öppen med mitt mående och det kommer jag fortsätta vara. Alla människor har sina issues och jag tror på att prata och berätta istället för att vara tyst, det gör ju att vi alla kan förstå varandra bättre. Och förståelse för andra människor är ju som vi vet det bästa som finns. Förståelse = LOVE.

Får skriva mer om min kokohjärna en annan dag, nu måste jag sova. PUSS.

Jag älskar verkligen påsken och brukar vanligtvis fira den nere i Skåne. Men i år blev det här i Stockholm och det har varit mysigt det med. Har dock saknat mamma och konstrundan på Österlen.

Det blev extremt mycket slappande de här påskdagarna men också en del annat. Jag har bland annat kollat ikapp Game of Thrones, ätit hundra ägg, druckit hot shots på Riche, fixat påskmiddag här hemma med allt vad det innebär, legat på balkongen i vårsolen med en bok och fått min cykel fixad så jag kan ut och rulla igen. Hoppas ni haft göttiga påskdagar ni med…

 Tjo! 

Är för tillfället i Malmö och drar runt. Älskar min hemstad en väldig massa, men trots att jag bara varit här en dag längtar jag lite efter Stockholm. Men det brukar alltid ta nån dag innan jag kommit in i det icke existerande tempot här så jag får ha lite tålamod. 

Hur som helst, jag åkte tåg ner hit igår och jag åker ALLTID tyst avdelning (inte för att jag inte gillar att snacka men det är såå skönt att sova på tåg). Igår hamnade jag brevid en gubbe som var cirka hundra år och som under hela resan satt med sin väska i knäet. Han satt även och strök under meningar i en bok MED LINJAL. Och inte bara någon mening här och där utan ALLA meningar.

I början tyckte jag han var gullig. Gamla människor är ju oftast söta. Men det jobbiga var att både han och tåget var så skakiga att linjerna hela tiden blev dragna över typ hela sidan och då blev gubben sur. Han muttrade argt och svor högt över hela den tysta avdelningen varje gång strecket blev snett. Detta hände VARJE gång jag precis hade kommit in i sömnmode. Ja inte bara jag utan alla i den tysta avdelningen. Jag fick även den extremt långa linjalen i magen både en och två gånger.

Efter x antal gånger när jag blivit väckt av hundraåringen frågade jag till slut om jag skulle hålla i linjalen för att hjälpa honom få raka streck (så att han i sin tur skulle sluta svära och väcka alla med sitt muttreri). Han svarade att ja om jag kunde hålla den ett tag så han fick raka linjer vore detta bra. När jag satt och höll i linjalen försökte jag kolla vad det var för meningar han strök under, men varje gång jag liksom skulle snegla över hans axel tittade han surt på mig och sa att jag att jag inte fick titta.

Efter att han strukit under VARJE mening under cirka 5 sidor fick jag nog då jag insåg att jag antagligen skulle få agera linjalhjälpreda resten av tågresan (kan berätta att linjalhjälpreda inte var särskilt kul) och dessutom utan att ens få veta vad det var för bok. Så jag sa snällt “tror du att jag kan sluta hålla nu?”. Då blev han skitsur och muttrade något om att “sneda linjer fick duga”.

Min hjälpsamhet var med andra ord onödig och ingen sömn fick jag heller. Men jag kommer alltid minnas den knäppa linjalmannen i tyst avdelning på tåg 535 Sthlm – Malmö.