Hon gillar dödskallar men har spelat in ett hej då-band till sina barn ifall hon skulle dö plötsligt. Hon verkar vara den som bär byxorna i förhållandet – men är egentligen en mes som gillar att ordna hemmaspa för sin man. Laila Bagge är inte alls som vi tror att hon är. 

Hemma hos Laila Bagge Wahlgren finns ett band undangömt. Bandet innehåller Lailas sista hälsning till sina barn. Om Laila en dag skulle dö har systern stränga order om att omedelbart lämna över bandet till Liam och Kit. På det där bandet berättar Laila en del praktiska saker, som var hennes tillgångar finns, hur de ska delas upp mellan barnen. Och dessutom delar hon med sig av sina viktigaste råd till hur man ska leva det här livet. Man kan väl säga att bandet innehåller ett par sista råd från mamma i graven.
– Förr om åren brukade jag alltid skriva testamente och personliga avskedsbrev till mina barn innan varje längre resa jag gjorde, men det var så jobbigt att skriva dem, jag grät så mycket, så jag spelade in det där bandet i stället. Där säger jag allt det där som man vill säga till sina barn, men som man kanske inte tänker på att faktiskt säga. Jag säger: ”Liam och Kit! Ni kan bli allt ni vill! Bry er inte om vad andra säger”. Den typen av enkla, viktiga saker.

Varför har du valt att göra så?
– Innan min mamma gick bort så spelade hon in på band det hon ville säga till var och en av mina syskon. Det var ett band fyllt av det där som man vill höra från sin mamma när man är ledsen och andra goda råd som hon ville ge oss. Det kändes så bra att göra det själv till mina barn. Nu vet jag att jag faktiskt har fått säga allt det där jag faktiskt tänker på, hur mycket jag älskar dem och så.

Din mamma verkar ha betytt mycket för dig. Hon uppfostrade dig ensam?
– Ja, i stort sett, min mamma och pappa gick ifrån varandra när jag var två år och tappade kontakten fram tills jag var tolv år. Sen träffade mamma min styvfar som är pappa till mina andra fyra syskon. Fast han var borta väldigt mycket, så mamma var den som tog hand om oss. Hon gjorde ett otroligt jobb. Men det är klart att det var svårt för mig också, jag fick ta hand om mina syskon, nästan som en extramamma. Ibland fick jag åka hem från skolan bara för att hjälpa mamma att ta hand om barnen om hon var sjuk. Jag kunde missa skolan i flera dagar om hon behövde hjälp. När jag var tio år fick mamma veta att hon hade cancer. Läkarna visste inte om hon skulle leva i två veckor eller många år. Jag minns att mamma sa till mig: ”Om något händer så måste du se till att inte familjen splittras. Det måste du se till, Laila”.

Men, Gud. Vilket krav att ställa på en 10-årig flicka.
– Ja, det var det, men samtidigt kan jag förstå henne, hon var livrädd och tänkte sig nog inte för när hon sa det. Men visst var det en del nätter jag låg och grät i smyg, av rädsla att hon skulle gå bort och att vi syskon skulle splittras.

Vad hände med din mamma?
– Hon levde längre än vad alla hade trott, hon gick bort för bara några år sedan. Så här i efterhand önskar man ju att läkarna hade hållit käften. Men jag är glad att hon levde så länge att hon fick träffa Niclas.

Du och Niclas verkar så otroligt kära i varandra. Kan vi få höra nu hur det var när du och Niclas träffades?
– Vi har talat om det många gånger, jag och Niclas. Det måste verkligen varit meningen att vi skulle dansa tillsammans i ”Let’s Dance”, det kan inte bara vara slump – han skulle vara med i programmet i början, men sedan blev det inte så. Och sedan blev Mojje skadad, så han fick ju hoppa in ändå…

När visste du att det var han som skulle bli din man?
– Det visste jag med en gång. Jag kom in i rummet och såg honom och hur han fäste sin blick på mig. Jag kände att jag inte hade något annat val än att gå fram och där stod vi och pratade och pratade och pratade – tills någon sa att ”nu måste ni träna”. Veckorna efter det gick vi som katter kring het gröt runt varandra, och precis när vi bestämt oss för att ha en dejt så höll det på att gå i stöpet.

Vad hände?
– Det var ett missförstånd. Han frågade mig om vi skulle äta middag, men jag missade den lilla detaljen att han sedan bad mig välja dag. Jag gick omkring och undrade varför han aldrig kom till skott och han undrade varför jag aldrig hörde av mig om vilken dag. Till slut frågade jag om han inte skulle bjuda ut mig och då förstod vi vad som hade gått snett. Vi skrattade och sen den dagen har det varit vi.

Nu när vi ändå frossar i det här härliga. Hur friade han?
– Det var sex månader efter vi sågs första gången. Jag hade inte en tanke på att det skulle ske eftersom vi var väldigt nya som par. Och det skedde på ett sätt som är väldigt mycket Niclas. Jag kom hem en kväll och jag fick ett glas champagne och så gav han mig en ring. En jättefin, ganska grov silverring. Jag trodde att det var en vanlig present och ingen förlovningsring. Efter en liten stund frågade han om det stod något på ringen. Jag ansträngde mig för att kunna se och läste: Vill du gifta… Och då började jag gråta. Och jag grät och grät. Så han fick till slut fråga: ”Men vad svarar du då?” Jag svarade: ”Ja! Självklart ja!” Då tog han upp sin ring och sa: Vilken tur eftersom det står HON (sa) JA på min ring. Sån är han.

Varför är Niclas så bra?
– Jag älskar killar med mycket humor och Niclas har en otrolig humor, lite elak. Många tror att han är en ganska så käck typ, men han har ett mycket italienskt temperament. Det är något jag gillar. Ut med skiten och sen är det klart. Vi går inte runt och småbjäbbar, utan rensar direkt.

Vi pratade lite om er relation innan och vår gissning var att Niclas nog är lite hunsad av dig, att det är du som bestämmer i förhållandet.
– Haha, jag har också hört att det skulle vara så. Det finns många som kommenterar min blogg som säger att det är synd om Niclas för att jag styr och ställer, men så är det inte alls. Han vet vad han vill och han har ett temperament. Han är ingen mes – definitivt inte! Och han drar sig inte för att gå i klinch. Om det är någon av oss som är en mes ibland så är det i så fall jag. Han drar sig inte för att gå fram till någon och säga ifrån medan jag sitter och skruvar på mig en bit bort.

Vad gör ni när ni har en mysig stund?
– Vi älskar att ta massager. Vi var just i Thailand där vi tog massage två gånger om dagen. Och så älskar vi att äta ostron. Vi går gärna på Pontus i Stockholm och trycker i oss fyrtio ostron och några glas champagne.

40 ostron?! Går det att äta så många?
– Ha ha, ja! Vi är galna i ostron! Vi äter det en gång i veckan.

Är ni duktiga på att göra saker med varandra utan barn?
– Ja. Det händer ofta att någon av oss ordnat barnvakt i hemlighet och ordnar något som vi båda gillar. Niclas överraskar mig ofta. Han är duktig på det. Att bara komma hem med blommor duger inte, det är bara tjafs. För att göra mig glad krävs det lite mer fantasi och det har Niclas. Han kan ordna underbara middagar ena dagen och andra dagen ligger jag på soffan och så kommer han in med en fruktig drink – då har han köpt en smoothiemaskin!

Och vad gör du för honom?
– Jag kan till exempel ordna ett eget spa hemma. Så när han kommer hem får han sätta på sig en badrock och så låtsas jag att det är jag som driver det här institutet som han hamnat på. Så jag välkomnar honom artigt och så får han gå upp på övervåningen och där ger jag honom en timmes massage och sen får han lägga sig i bubbelpoolen med ett glas vin och så har jag lagt blommor i hela badet.

Lagar du mat?
– Nej, jag är usel på det. Om jag ska göra Niclas glad så hackar jag upp allt som man behöver till en yakuniku som vi grillar själva.

Finns det fördelar med att träffa någon lite senare i livet?
– Ja, när jag var gift med Anders (Bagge) var jag så ung. Men nu lever jag och Niclas ihop för att vi vill leva tillsammans. Den största fördelen är att hoppa över de onödiga bråken och ibland kanske strunta i att bråka helt och hållet och göra något roligt i stället. Vi har väldigt högt i tak.

Vi har ju knappt hunnit prata om hur framgångsrik du är.
– Framgångsrik och framgångsrik. Jag har alltid varit entreprenör, men det var från början inte självvalt. Jag ville bli musikalartist efter gymnasiet men fick inga jobb och då var jag tvungen att starta eget företag och på den vägen är det. Det finns bara en väg och det är att jobba stenhårt, men det är också världens bästa frihet eftersom jag bestämmer helt över min egen tid och mina projekt. Jag brinner för att kunna ta mina idéer och göra dem till verklighet. I dag har jag sex företag. Jag håller på med allt från musik, till smycken, kläder och skönhetsprodukter. Får jag inte hålla på att utveckla allt som finns i min hjärna så bubblar jag över.

Är du rik?
– Jag har så jag klarar mig. Jag tror att lagom är bäst. För mycket pengar och för lite pengar kan båda skapa olycka. Jag har varit med om båda sakerna. Pengar ska man ha för att kunna göra roliga saker, investera i sina idéer och höja vardagen. Och det låter kanske klyschigt, men det viktigaste är att alla nära är friska. En sjukdom och alla pengar du har är inte värda ett skit.

Du tänker mycket på det här?
– Ja, hela tiden. Jag tror det är viktigt. Jag slutade skriva testamente till mina barn inför varje resa. Den traditionen är utbytt till att jag numera ringer till min syster varje gång och försäkrar mig om att hon vet var bandet med min sista hälsning finns, så att hon kan ge det till mina barn om något händer. Det är bra att tänka på döden, för det gör att man också tänker på livet.

av Hannah Widell & Amanda Schulman
foto Margareta Bloom Sandebäck