Visst är det skönt att starta först och det inte finns varken bilar eller damm!! Man kan välja väg och åka på! Det gjorde vi också fram till km 75, då det låg en ”bautasten” i den steniga floden som vi körde i – och den träffade vi med höger framhjul – gissa att det tog stopp! Vi bröt av både bärarm och drivaxel. Där ute får man skruva själv – så det var bara att bita ihop. Plockade isär nästan hela bilen för att få fram alla verktyg och reservdelar! Det tog oss ca 1 timma och 30 minuter och då fick vi hjälp av en privat BMW-förare som heter Recardo från Portugal. Det var 48 grader ute i solen och gissa att det blir både svettigt och varmt!! Och varken jag eller Chichi kan alla namn på verktygen på engelska + spanska och så kom det åskådare och ville vara med. Ja, det var rörigt. Men vi fick fast allt och sedan körde vi på – och det var bilar och åter bilar framför oss. 

Idag var det 2 specialsträckor och den andra var bland det värsta jag åkt! 140 km av bara sand – dipp – diken – träd – buskar – djupa spår och branta krön! Stephane Peterhansel (vår kollega) kallade det för ”helvetets väg”. Och vi studsade och slog i – på ett ställe stod vi på nosen och sedan blev det ett riktigt stordike – där det tog stopp! Så just nu är både rygg och nacke stel – men jag är så enormt tacksam för mina underbara celler som klarar av alla strapatser jag utsätter dem för – vilket fenomen kroppen är!! Men nu kommer jag aldrig mer att åka en ”berg och dalbana” för det är ingenting i jämförelse med det jag åkte idag! Frågade Chichi på sträckan om det är så här kan känner det i kroppen när han kastar sig ut för bergen då han åker skidor. Han undrar nog ibland om jag är lite tokig som kan sitta bredvid och ha mina funderingar om vad vi pysslar med under dagen ;o))

Så det blev en sen kväll, är precis färdig med roadbooken och ska nu jobba med kartan. Samma visa varje dag och man hinner bara duscha, käka och sedan rullar det på. 

Jag vill att ni ska veta att vi också har underbara mekaniker som inte gnäller eller ojar sig när vi kommer in med alla dessa utmaningar varje dag!! Mekanikerna var stolta över att vi gjorde det så snabbt där ute i ”bushen”! Gud vad glad jag är för att vi jobbat med motivation och coaching under de senaste tre åren. Ingen hänger – utan alla pratar positivt om morgondagen och dagen idag är redan glömd!! Inget ältande här inte ;o))))) 

Men jag vill i alla fall också sätta in fotot från vår vinnarbil som var igår!!

Två sträckor kvar! I morgon blir det lite sanddynor och sedan supersnabbt på en 20 meter bred väg med grindgenomfarter som är 4 meter – så då blir det att hitta rätt bland dammet som vi kommer att få i morgon eftersom vi kom i mål sent!

Life is great! Ytterligare en dag i rally raid-anda! Bamsekramar från mig!!