Sex mord på 121 meter: Välkommen till Dödens gata.

Under fem decennier har invånarna på Gotersvej i danska Odense blivit strypta, ihjälslagna och knivhuggna till döds.

Det började med ett dubbelmord 1976. Det senaste kapitlet i den makabra brottshistorien skrevs 2011 med 50 dödliga sticksår i en 34-årig mans kropp.

Av: Torsten Ruus, reporter Ekstra Bladet
och Jonas Olufson, fotograf Ekstra Bladet

tt kvinnoskrik, en djup suck och snabba steg i trappan ekade sent en söndagkväll i maj 1976 i en uppgång på Gotersvej i Odense.

Grannarna till vindslägenheten på nummer 13 var vana vid skrik och bråk. Det var först dagen efter som de insåg att de hade lyssnat till ett dödsdrama: Dubbelmordet på fabriksarbetaren Bente Pedersen, 24, och hennes lille son Henry, 4.

Ingen kunde då veta att de första 121 metrarna av gatan, som en gång förkroppsligat den socialdemokratiska drömmen om ett billigt och hälsosamt bostadsområde för arbetarfamiljer, under de kommande årtiondena skulle utgöra skådeplats ytterligare fyra mord. Ett 1982, ett 1995, ett 2000 och ett 2011.

Här är Gotersvejs dystra lista:

♦ Två mord i nummer 13.

♦ Ett mord i nummer 7.

♦ Två mord i nummer 4.

♦ Ett mord på en bänk vid avfarten till Roesskovsvej. En bänk som nu är borta.

lustret av mordfall på Gotersvej bör ses i ljuset av det faktum att det från 1976 till slutet av 2015 begicks 65 mord i Odense kommun. Endast i ett annat fall har fler än ett mord begåtts på samma gata, i övrigt är brotten mot liv jämnt fördelade över skogar, byar och stadsdelar.

Det visar Ekstra Bladets ovetenskapliga genomgång av de mordfall som är omskrivna på webbsidan ”Drabssager” och i  lokaltidningen Fyens Stiftstidende.

Brian René Madsen  bor i området och är storebror till den 34-årige man som är det senaste mordoffret på ”Dödens gata”.

Jesper René Madsen hade 50 sticksår i ryggen, huvudet och halsen. Det var i november 2011, och dramat utspelade sig på Gotersvej 4.

Under de senaste fem åren har kvarterets våldsverkare och våldsoffer lyckats överleva.

kstrabladet har kartlagt de sex morden på Gotersvej. Med ett undantag har offer och mördare varit bekanta med varandra. Alkoholmissbruk, psykisk sjukdom och social förnedring har fått dödliga följder.

Det är också ett porträtt av en stadsdel med 120 lägenheter som vimlar av udda existenser. Här bor de som grälar och slåss hela nätterna. De som ger utlopp för sitt raseri genom att kasta saker genom fönstren. De som nästan aldrig lyckas få ett fast arbete.

ögst upp i en trappuppgång sitter en enstöring med ruttna tänder. Han kan knappt stå upp när han släpper in Ekstra Bladets reportrar i sin håla en måndagseftermiddag.

Det luktar gammal mat, ensamhet och tobak. Han är mitt uppe i en metadonbehandling och dömd för två bankrån. Nu vill han bara vara i fred.

Han är omgiven av förtida död. Förra året förlorade han tre goda vänner. En hängde sig i fängelset i Odense, en annan dog av en överdos. Varje dag är en kamp för att överleva.

För honom Gotersvej en bra plats att gömma sig på:

– Folk flyttar in och ut, och de flesta känner inte sina grannar. Det finns också många som ställer till skit för sig själva och andra, så … nej, jag skulle verkligen inte råda folk att köpa lägenheter här till sina tonåringar.

olisen kör ofta förbi. Men vice polisinspektör Sten Sørensen säger att de inte har något särskilt fokus på Gotersvej och de nästan lika hårt belastade granngatorna Stadionvej och Roesskovsvej. Han kan inte ge oss någon statistik över antalet utryckningar till Gotervej.

–  Men hela området är socialt utsatt. Det är ingen tvekan om, säger Sten Sørensen.

Under de senaste åren har kommunen placerat en del alkoholister och andra av samhällets svagaste i billiga lägenheter, bland annat på Gotersvej. Tidigare fick dessa människor ofta plats i gruppbostäder med en viss övervakning, nu satsar myndigheterna på att stötta dem i att bo ensamma.

Det bekräftas av Hanne Sybak, tidigare socialarbetare och chef på Bolbro Brugerhus, en mötesplats för områdets ensamma.

– För en barnfamilj är det naturligtvis svårt att leva i en så pass stökig miljö. Men jag har inte fått intrycket att det särskilt riskabelt att gå ut ensam här. Brotten sker inne i lägenheterna, och jag tror att flera andra stadsdelar i Odense är hårdade drabbade av ficktjuvar, gatuvåld och vandalism, säger Hanne Sybak.

Varför tror du att så många människor har blivit mördade just på Gotersvej?

–  Det är i hög grad en slump. Men naturligtvis spelar det in att det finns en överrepresentation av människor med problem här. De sociala nätverken är svaga eftersom folk flyttar bort från den här typen av bostadsområde så fort de hittar något bättre.

nud Erik Kristensen tittar ut genom sin 84-åriga mors vardagsrumsfönster.

–  Nå, nu kommer det blåljus.

Här växte han upp fram till 1970 tillsammans med fyra syskon och deras ensamstående mamma, som slet som städerska.

Nu är klockan två på eftermiddagen och en av ordningspolisens patrullbilar har stannat på gatan, ännu en av oräkneliga utryckningar.

–  Vi ser nästan aldrig några barn på gatan längre. Men jag är inte rädd för att gå ut, trots att jag är en gammal skröplig tant. Det händer ju ingenting. Inte på gatan, säger Ingrid Rasmussen.

Efter en stund åker ordningsmakten iväg. Lugnet lägger sig åter över de fyllda askkopparna och de tjugo låga våningshusen.

fter andra världskriget var Gotersvej en blomstrande stadsdel med små köksträdgårdar, bageri och slakteri och 10, 20 barn i varje trappuppgång.

Nu har det privata fastighetsbolaget och Odense kommun delat upp  lägenheterna mellan sig och tagit bort bänkarna, i ett försök att få bort de synliga alkoholisterna och drogvraken.

Familjer med barn är sällsynta. Gotersvej gör inte längre skäl för det gamla smeknamnet ”Kondomlösa nummer 1”. I april 2016 bodde det endast 195 personer här. Många av dem lever i ensamhushåll.

De flesta gömmer sig bakom stängda dörrar när det är mörkt. En del berättar för Ekstra Bladet att de aldrig öppnar dörren för främlingar.

arie Lykke, 22-årig pedagogikstudent, blev 2013 hitlockad med en attraktiv månadshyra på 5 500 kronor, inklusive allt, för en nyrenoverad trerummare.

Det är billigt att bo här, men det kräver starka nerver. Grannen en trappa ner hotade förra året Maries dåvarande pojkvän med pistol och hotade att ”knäppa” hennes vänner för att han såg dem röka. Nu går hon mycket sällan ensam till tvättstugan i källaren efter klockan 22.

Marie Lykke är väl medveten om att dubbelmordet 1976 ägde rum på vinden rakt ovanför hennes dubbelsäng:

– Det är ju inte så trevlig. Men jag vill undvika att jaga upp mig, så jag har låtit bli att sätta mig djupare in i det som hände.

en lägenhet på Stadionvej 100 meter bort sitter Brian René Madsen.
Fem år efter knivmordet ser han fortfarande sin avlidne brors livlösa huvud framför sig, som det såg ut med rättsmedicinarnas häftplåster och slutna ögon. För sitt inre öga ser han också polisens avspärrning på Gotersvej.

Brian René Madsen kommer ofta till Bolbro. Han har många vänner i grannskapet. Men Gotersvej är förbjudet området.

otersvej är inte längre det arbetarparadis krigsårens kommunalpolitiker såg för sig. Nu är det framför allt en gata för skraltiga förtidspensionärer, syriska invandrare, småtjuvar och unga studenter som vill bo billigt.

I dag är de flesta offren och gärningsmännen för länge sedan bortglömda. Men gatan har kvar sitt blodiga rykte.

Ekstrabladet tar med dig till Gotersvej. Mordens gata.