Jag satt och rensade i min mobil och hittade en bild på mig själv, som omedelbart påminde mig om en heeelt osannolik historia som hände mig i våras!

Min väninna (Philia) skulle gifta sig, och jag var sällskapsdam hennes sista natt, och morgon, som ogift. Vi hade bokat tid på en trendig frisersalong i centrala Sthlm. Det finns ju säker tusen sådana, men P hade valt just denna. Det var ett jättefint ställe och vi fick goda mackor, frukt, bubbel och choklad där på morgonen.

P blev urtjusig i håret medan jag höll på att få ett nervöst sammanbrott på min! Först såg jag ut som Laila Bagge (speciellt på denna bild). När jag påpekade detta, och bad frissan ändra den (eftersom det sista jag ville var att se ur som en rockbrud), förvandlades hela min approach till Mona Seilitz, vilket jag också sa till frisörtjejen!! Inget ont om Mona S, men hon var faktiskt 30 år äldre än vad jag är! Helt sonika var jag inte sugen på att se ut som henne heller…

Det hela slutar med en helmesig frilla som förintas fullständigt efter 5 minuters duggregn på kyrktrappan!

Well, well, det var ju inte jag som skulle gifta mig, så det var ingen större katastrof!

Det är nu det osannolika händer. Väl hemma igen efter bröllopet bloggar jag om händelsen och döm om min förvåning när jag får en kommentar av ”Ebba Seilitz”, ”Kan vi låta de döda vila i frid?”. My Good, jag har förargat någon, förmodligen en släkting till Mona S. Åh, sååå förfärligt det var verkligen inte min mening! Jag ber tusen gånger om ursäkt, det sista jag ville var att såra någon.

Strax efter det får jag ett mail av en person som bifogar en länk. Länken går till frisersalongen vi var hos innan bröllopet. Vem jobbar där om inte en viss Ebba Seilitz…

Alltså hur stor är sannolikheten att jag som kommer från en stad 10 mil från Stockholm, får en frilla som ovillkorligen får tankarna att gå till nämnda skådespelerska, i en frisersalong där hennes styvdotter jobbar samt att denna styvdotter sedan läser min blogg (som vi inte nämnde med ett enda ord under tiden vi spenderade där)???