Den största gåvan

.
.

Godkväll
Jag pratade idag med söta Camilla som skall föda barn typ när som helst.
Vi pratade om den förestående förlossningen förstås, och jag tänkte
tillbaka på hur det var för mig.
En lugn graviditet, följdes av en lättsam förlossning som gav oss en liten bebis som nästintill alltid var nöjd och glad. Lillan är fortfarande nästan alltid glad även om vi börjar
skönja ett visst intresse för att (och missnöje när hon inte får) bestämma allt själv!
Någon som känner igen det?

Japp, jag var mörkhårig vid den tiden!
Är hon galen, tänker ni nu, visa sig spritt språngande naken för en massa främmande människor,
 i en blogg dessutom! Men vet ni vad, jag har aldrig känt mig så vacker och varit så nöjd med min kropp som jag var under graviditeten (dvs innan vågen stannade på + 20 kg och jag fick fötter och ben som en elefant…)! Att dessutom min kropp, med allt vad det innebär, fungerade helt perfekt som havande, födande och ammande kvinna, gjorde att jag kände mig ännu mer nöjd, vacker och harmonisk. Jag hoppas verkligen att min fina väninna Camilla får det lika lätt som jag själv hade det!
Oavsett vilken sorts graviditet och förlossning man har är belöningen helt otroligt fantastisk! Jag kan aldrig få nog av att titta på och fota vårt lilla underverk. För underverk är just vad de små är, och visst är det svårt att hitta något sötare än ett sovande underverk!
KRAM
.
.
.

Fler blogginlägg från Drömhus

Senaste artiklarna från Härligt Hemma