Det här är Helena K Homestyling & Photo

Träffade en gammal kompis på stan för några dagar sedan, vi hade inte setts på många år och blev stående en stund för lite ”catching up”. Jodå, hon följde min blogg visade det sig (jag blir alltid lika förlägen när någon jag inte förväntar mig skall läsa den, gör det)! Trots att hon hade läst min blogg i flera år (!) undrade hon vad mer konkret jag skulle göra i mitt nystartade företag! Hoppsan, jag som trodde att det hade framgått, men tydligen hade det inte det.

Några av er kanske minns dessa bilder.

Hur har ni det idag på denna farsdag?

Här har vi haft en riktigt lugn och skön hemmadag utan några måsten. Trädgården har putsats till ännu en gång inför kylan som skall komma, och här inne är det sovrummet som har fått sig en tillpiffning, om än en liten sådan. Den stora runda plastfåtöljen som stått i sovrummet (alldeles för länge…) har fått ett nytt hem i stan. Liten annons på Blocket bara och tjoff, så var jag av med den, äntligen!!

Jag har inte köpt något nytt till den hörnan, annat än rumsgranen, utan har bara fixat med sådant som fanns här hemma. Kanske gör jag något längre fram och då blir det definitivt en byrå av något slag, för vi behöver verkligen förvaringsutrymme.

Åh, jag är helt slut (lite i alla fall), shoppingcenter en lördag dagen före farsdag är inte att leka med… Det kan ta musten ur den mest erfarne shoppare. Dagens mission var bland annat lite grejer från Ikea till J:s rum, men det orkade jag bara inte med när jag väl kom dit. Det blev ett par gosiga Sheperdtofflor till mig själv istället och sedan dagens andra mål – kolla in en ny kamera!

Ja, vad skall man säga, hur skall man göra?!

Jag skulle hemskt gärna köpa mig en Nikon D 700 i fullformat. Men problemet med ett sådant inköp är att det stoppar inte med de 20 000 själva kamerahuset kostar. Inget av mina gamla objektiv passar till den kameran! DX objektiv passar helt enkelt inte kameror i fullformat… Detta innebär att jag måste köpa till ett par olika objektiv, bland annat ett objektiv som jag kan använda som mitt gamla 18-55 mm, det jag använder när jag fotar rum (och det är ju liksom det jag kommer att göra en del framöver). Prislappen på det objektivet var 15 000 (!) och till det vill jag ha ett fast 50 mm 1,4 som går loss på i runda slängar 4 000 kronor. Där sprack min tilltänkta budget för lääääänge sedan…

Alternativet blir då en billigare Nikon D 7000 som är en alldeles förträfflig kamera, där DX objektiven passar. Men tänk om man ångrar sig längre fram? Svårt val det där… Vad har ni för kameror och erfarenheter av kameror. Hur skulle ni göra?

Här är i alla fall ett lätt val, mina nya tofflor, så mjuka varma och gosiga att det är inte klokt!

Aldrig mer kalla fötter. Det som är det värsta jag vet!!!

Nu skall vi mysa lördagskväll!

Det har redan gått två veckor sedan jag slutade som narkossyrra och startade mitt nya liv som mitt nya jag ”företagaren”! Mycket saker som skall fixas innan man drar igång på riktigt. Det känns som att för varje ny sak jag gör klart, kommer jag på två nya som måste styras upp med.

Jag gjorde från början en hemsida själv, men tänkte om, och lämnade uppdraget till en som verkligen kan sådant, ni vet en sådan där webb-kille. Nu kommer hemsidan bli toppenfin och jag ser så fram emot att den skall bli klar, så att jag kan börja marknadsföra mig på allvar. Vill liksom att allt skall vara fix och färdigt innan, så att man inte är en sådan där ”mycket snack och liten verkstad typ”.

Det slog mig en sak här om dagen, satan i gatan vad det måste ha varit tusen gånger krångligare att starta ett företag innan internet fanns. Jag tillbringar ju flera timmar om dagen framför datorn för att sy ihop alla trådar och fixa med allt inför starten. Tänk om jag hade behövt beställa all nödvändig info och fylla i alla blanketter, förfrågningar och annat i papperskopior och skicka allt med den vanliga posten! Vilken tid allt hade tagit…

Nåväl, många timmar om dagen blir det framför datorn med sådant som skall fixas, sedan blir det en och annan timme till bloggen och för nöjessurfing emellanåt också.

Bland annat för att titta på snygg inredning.

Gud vad mörkt det är ute nu, man ser knappt handen framför sig när man är ute och går i mörkret. Det är bara den allra största gatan som har gatlyktor, alla andra smågator är mörka. Fram till för några år sedan var det bara grusvägar här ute också, men väghållningen var så dålig att det knappt gick att ta sig fram när det var blöta perioder. Nu har vi fått oljegrus på vägarna, men gatlyktor vill vi inte ha, mörkret är mysigt, speciellt när vintern och den vita snön lägger sig som ett fluffigt täcke över byn. Då vill vi inte ha gatlyktor som förstör den lantliga känslan.

Förutom mörkret är det inte mycket som påminner om att advent snart är här. Det har varit den varmaste hösten i manna minne och inte en endaste gnutta snö finns att finna i hela Sverige!

Min väninna, hennes son, Lillan och jag gjorde idag en av våra utflykter. Vi försöker att med jämna mellanrum sticka iväg på just små utflykter med de små. Lillan och hennes son leker fortfarande bra ihop, trots ett par års åldersskillnad, och jag och väninnan får en trevliga timmar tillsammans med lite shitchat och skratt!

Idag for vi iväg till Arne Design i Kolbäck, en toppenträdgårdshandel med lite udda växter som man inte hittar hos de stora kedjorna, och sedan vidare till Åsby Interiör och Trädgårdshandel. Oh my, hade de lyckats med sin julskyltning i år eller?!

När jag skrev mina inlägg om vår kommande resa till Danmark fick jag flera kommentarer från goa danska tjejer som läser min blogg. Jag viste inte att jag hade några danska läsare, ni har inte lämnat några spår tidigare. Kul att ni kikar in här piger och tack för alla toppentips om shopping och restauranter i Köpenhamn!

Tack vare era kommentarer hos mig, har jag nu hittat till flera fina danska bloggar, som det inte verkar finnas så många av. Via en av kommentarerna som Filuca House lämnade, hittade jag till den danska designern Louise Roe och hennes snygga inspirationsbilder på sin

 kollektion heminredning och kläder.



De där fina glasburkarna får gärna stå i mitt fönster med sådana där bomullsbollar i!

Fågeln får gärna stå där den med…



När man har små barn blir det inte riktigt som man har tänkt sig alla gånger, och då är det ju fantastiskt att inte behöva ha en arbetsgivare som sliter sitt hår för att man inte dyker upp på utsatt tid. Vilken otrolig förmån! I morse var planen att lämna på dagis vid nio och återvända hem för att jobba. Nu blev det inte riktigt så eftersom både Lillan och jag slog upp våra blå först vid kvart i tio! Hon är en liten tröttis vår lilla och har alltid varit. Det blev alltså en oplanerat ledig dag idag,
så det jag skulle gjort under dagen får jag göra nu ikväll istället.

Hela eftermiddagen och kvällen har vi varit i stallet och klappat hästar och tittat på duktiga Rebecca när hon hopptränat. Lillan älskar att vara där och tyckte att det var så kul att vara i ridhuset och lyfta bommar. Jösses vad jag lyft bommar i mitt liv förresten, hästar och hoppning var ju mitt liv under många många år. Sporrarna lade jag på hyllan för si så där en 10 år sedan och har inte suttit på en häst sedan dess.

Jag ser verkligen fram emot att åka till Köpenhamn, det är en så himla mysig stad, så kontinental på något vis. Som grädde på moset hade jag tänkt överraska darlingen med

ett bord på Noma på själva födelsedagen.

Det allra värsta gråvädret verkar ha släppt idag,

och faktiskt skiner solen över Udden just nu! Jag är så fantastiskt nöjd över min nya arbetsplats, inget stök i huset som stör arbetsron, bara den just nu stilla sjön som ligger blank utanför mitt fönster, underbart och ni skall få se fler bilder snart.

Har nyss bokat några flygbiljetter till mig och darlingen. I början på nästa år sticker vi iväg på en liten Loveweekend igen. Min darling M fyller år och vi firar bemärkelsedagen i

(Jag skall faktiskt på en liten ”affärsgrej” också, hi, hi, spännande!)

Home of…

Helgen har tuffat på i sakta gemak med lite pyssel här hemma, långa sovmornar (vaknade 12.10 i lördags…) och mysig middag tillsammans med söta syster och hennes fina familj hos mamsen och papsen i lördags. Lilla mamsen blev alldeles nervös när jag kom och sa att jag körde en vända med LCHF, ”Oh, varför har du inte sagt något, jag hade kunna fixa något annat till dig”. På menyn för kvällen stod dubbelmarinerad oxfilé, rödvinssås (för ordningens skull: båda tillagade av pappa), bearnaisås, sallad och potatisgratäng. No, no, no inte behöver man fixa något annat till mig då inte! En perfekt middag för en LCHFare, om man bara hoppar potatisgratängen förstås!

Jag har fått en kommentar på mitt inlägg från i går när jag skrev om min viktnedgång och att jag ”inte förlorat vätska, svultit migsjälv eller något annat konstigt”. Anonym påpekar att det till största delen visst är vätska jag förlorat. Jag fick naturligtvis kolla upp hur det ligger till med det. Och ta mig tusan visade det sig inte att:

Kolhydratrik mat binder vätska i kroppen och göra dig mer svullen. När du slutar med sådan mat tappar du överskottsvätska, som via njurarna filtreras ut ur blodet för att sedan kissas ut (det där med njurarna var iofs inget nytt under solen, hi, hi)!

Så tack du anonyma för den informationen, och så skönt att jag blivit av med all överskottsvättska jag gått omkring och burit på. Ingen blir ju lyckligare av att släpa runt på mer vätska än nödvändigt (framför allt inte hjärtat) och till på köpet känna sig svullen! Hur som haver, så känner jag mig väldigt ”avsvälld” just nu, och det är väldigt skönt och vågen fortsätter att ticka i rätt riktning dvs nedåt, och nu tror jag inte att det är vätska längre…