Jag har kommit in i ett riktigt inredningsmood den sista tiden, jag tror det började med mattorna som fick byta plats! ”Kontoret” börjar ta fin form däruppe och jag känner mig supernöjd. Lite småsaker skall införskaffas men framför allt måste jag bestämma mig för vilken stol jag skall ha till. Medans jag suger på den karamellen har jag redan påbörjat nästa projekt, mellantjejens rum.

Jag började med det för ett år sedan men det har aldrig blivit helt klart, och bra var kanske det, för nu vill jag göra det helt annorlunda. Stora delar av denna dag har jag surfat runt och letat inspiration och nu är jag ganska så på det klara med hur det skall bli. J själv har inga direkta önskemål, utan tycker att jag får göra som jag vill bara det blir ett rum för en 14 åring!

Jag är egentligen en ganska slank person, som tack och lov brukar kunna äta det mesta utan att det omedelbart märks när jag skall knäppa byxorna. Jag är ingen fotomodellsmal size 0, vilket jag naturligtvis heller inte vill vara, utan en högst normalviktig 40 åring. Jag gillar inte att sporta, inte just nu i alla fall. Det fanns en tid när jag tränade 5-6 dagar i veckan, och var superfit, men det var när jag var ung och singel, och träffade min darling på gymmet. Den där träningsmanin gick över efter några år, och sedan Lillan kom till världen har jag knappt rört mig alls. Darlingen som fortfarande håller sig i skapligt trim, brukar skoja och säga att den där supertränade kroppen jag hade när vi träffades,

var falsk marknadsföring…

Vikten har dock hållit sig tämligen konstant genom åren (musklerna byttes väl ut mot fett gissar jag), förutom ca 5 kg som envist hängde kvar efter graviditeten. Förra sommaren tog jag tag i den saken och inom loppet av 6 veckor gick jag ned de där sura kilona med LCHF (low carb, high fat) diet, och sedan dess har jag hållit samma vikt fram till för en tid sedan.

Men vad har hänt nu då, jo några av de där sura kilona har återvänt… Ja, jag får skylla mig själv helt enkelt, alldeles för mycket mackor, godis, chips och bakverk har jag moffat i mig den sista tiden. Klart att man blir straffad…

Tänk vad lustigt det är när man har en blogg (eller är det kanske bara jag), att man så gärna vill dela med sig av vad man pysslar med till andra. Jag då, med mitt bristande tålamod kan ju aldrig vänta tills det blir helt klart om jag fixar med något här hemma, måste ju visa er på en gång. Det kanske bottnar i att jag själv blir så glad och tycker att det är så fantastiskt roligt när jag håller på med mitt grejande, att jag bara omedelbart måste visa er vad jag gjort!

Här om dagen slog det mig att jag måste ju ha ett kontor! Egenföretagare måste naturligtvis ha någon ställe att hålla till med alla papper som blir. Allt ligger just nu bara i högar i köket och det käns ju rätt ohållbart…

Som ni kanske mins visade jag vårt vardagsrum för några dagar sedan. Jag hade vänt mattan ett halvt varv och var så nöjd över det, fotade det hela och slet sedan mitt hår…

Det såg helt hysteriskt ut med mönster kors och tvärs. Hårda svarta inslag som inte alls passade in, mörkt mönster i mattan, som syntes ännu mer sedan jag vände den, och sådär fortsatte det.

Visar er några fler bilder från idag,

det är ju bara så roligt att fota och redigera. Men seriöst, jag behöver verkligen veta vad ni tycker om bilderna. Är de fina, trista, för mörka, för ljusa, konstigt redigerade

eller är det något annat jag bör tänka på?

Vem sa att fotomodellande är glammigt?

Upptäckte av en slump att jag, eller snarare På vår Udde, florerar i finfint sällskap ute i cybern!

Amerikanska Desire to inspire listar Blog favourites of the week:

Tack allesammans för er fina stöttning,

 det här skall nog gå bra, det känns så just nu i alla fall!

Well, well,

nu behövs det lite lyx och flärd här i På vår Udde,

så har du möjligtvis en lite trist råvind över, kommer här ett himla trevligt tips

 på vad du kan göra med den.