Lite hetsig kanske…
av.
.
Nu är jag snäll igen,
men ibland blir jag faktiskt sur, och kanske har jag ett lite häftigt temprament from time to time, men jag jobbar på den biten! Vad gäller tidigare nämnt företag, och deras ovilja att sponsra mitt påhitt med ”välgörenhetsbloppis”, så säger jag bara bemötande, allt handlar om bemötande!
För det första pratade jag med killen som var ansvarig för sådana saker redan den 9 dec, alltså snart två veckor sedan. Han lät positiv och lovade att återkomma till mig på måndagen eller möjligen tisdagen veckan efter. Jag poängterade också att det var bråttom, eftersom jag ville göra det innan jul. Inte ett ljud hörde jag ifrån honom i förra veckan.
Igår eftermiddag kom så svaret, en vecka för sent. Visst han kanske hade supermycket att göra, eller så hade han kanske glömt bort det. Hur som helst hade det känts bra om han åtminstone hade motiverat sitt beslut, bara jättekort. Kanske var det praktiskt omöjligt, kanske hade han inte mandat att fatta sådana beslut, kanske var det en förtagspolicy eller något annat som låg bakom. Nu kändes det bara som att han inte tog mig på allvar på något sätt, eller kanske bara struntade i vilket.
Efter lite kaffe hemma hos supergulliga Lotta i hennes fina hem, är jag nu på ett strålande humör igen! Nu skall jag ta och laga lite mat till familjen och fundera ut hur jag skall göra med barnkläderna. Kanske blir det en ”välgörenhetsbloppis” i alla fall (skickar väl kläderna själv då, själv är bäste dräng), eller så lämnar jag hela rasket till någon insamling.
Har ni förresten sett att På vår Udde finns på facebook nu?
Längst upp i högerspalten finns en liten knapp som ni kan klicka på
om ni gillar den här bloggen (trots att jag var lite sur tidigare)!
Tycker ni att jag skall ta bort den obscena gesten i förra inlägget?
Förstör den inte stämningen lite här inne?
Äsch, jag tar bort hela inlägget istället, det var faktiskt väldigt omoget…
Kram
.
.
