Vanligtvis går jag inte igång på märkeskläder till barn, dels för att det är svindyrt och man får typ väldigt lite material för pengarna, och dels för att man sedan får gå omkring och vara orolig över att ens lilla hjärta skall förstöra plagget med någon fin penna, eller något annat påhittigt redskap.

Dessutom vet jag aldrig vart jag skall göra av dem när de tillslut blir urväxta, vilket brukar ta si sådär en 5-6 månader just nu. Jag är för snål för att lämna dem till välgörenhet och tycker att det är för pinsamt att sälja dem på tex Blocket, så de brukar hamna i en plastlåda ute i förrådet i väntan på att någon kompis skall få ett litet flickebarn. När någon sedan kommer hit för att kolla igenom plastlådan blir det samma visa, för snål för att ge bort och för pinsamt att sälja till en kompis. Så det brukar bli att de får låna, larvigt egentligen, för vad i hela fridens namn skall jag göra med kläderna när de sedan kommer tillbaka?

Lät det där lite som ”surt sa räven om rönnbären”? Kanske… för visst skulle jag handla mycket mer om jag hade mer pengar, men jag tror att jag ändå skulle ha svårt för att göra mig av med de urväxta dyra kläderna, och då skulle lådan där ute vara sååå mycket större, och ta upp ännu mer plats!

Skönt att man har tid med med lite i-landsproblem ibland,

för då blir man påmind om att man att man har det så jäkla bra!!!