20 januari 2012 @ 14:00

Förrädiska isar och sura degar

.
.
Hej och skön fredag på er allesammans
Skön helg ligger framför oss och vi får väl hoppas att det fina vädret håller i sig. Isen har lagt sig på stora delar av sjön, men det är bara tunt, tunt så jag hoppas verkligen att det inte är någon som har funderingar på att ge sig ut på en promenad där inte. Jag och M var med om en fruktansvärd händelse mitt utanför vår brygga, för några år sedan, jag skrev om det här, och sedan dess är isen helt förbjuden för hela familjen… Burr, varför skulle jag börja tänka på det nu då helt plötsligt…
Nu till något helt annat
Surdegsbröd verkar för tiden vara värsta ”innegrejen”, och för mig som är helt hopplös med bakning verkar hela grejen så jäkla mäckig (önskar verkligen att jag var liiite mer talangfull med bakande…). Men som sagt, många verkar gilla de där små burkarna med ”gegga” som står i var och vart annat kylskåp ute på arbetsplatserna, så någon tjusning måste det ju ändå finnas med att göra sitt eget bröd av sörjan (förutom att det är galet gott förstås).
En härlig kompis till mig, Marléne, är en fena på dylika ting! Hon är så himla duktig och pysslig med allt vad brödbak, matlagning, syltning och saftning heter, så det hon inte vet om de grejerna, är förmodligen inte värt att veta.
Via facebook såg jag att Marléne har dammat av och kickat igång sin gamla blogg om ”tankar kring surdegar, bröd, matlagning & andra godbitar i livet…”. Kul Marléne!
Massor av mumsiga recept och tips på alltifrån hur du gör din egen jäst, till hur du bäst pysslar om din lilla surdegsgegga! Helgens tips från mig till er är alltså att kika in hos Marléne och inspireras av hennes härliga tankar och handfasta tips!
God läsning önskar jag er!
Kram Helena
.
.
.
19 januari 2012 @ 17:39

Nu är det snart dax

.
.

Hello, hello!
Ja ha, inga nya jobb har droppat in ännu, så dagen har ägnats åt att komma i fas med Pomp de Lux försäljningen som drar igång om ganska precis en månad. Mycket fina barnkläder är på ingång kan jag meddela, och bokningarna för visningarna är i full gång.

Kollektionen har ännu inte släppts, men här är några sneak peeks från det som kommer!
Pomp de Lux har kläder till både flickor och pojkar från storlek 80-152, dvs mellan ca 1 och 12 år. Prisnivån ligger i ungefär samma linje som HM, Lindex och Kappahl.

Den 20 februari börjar jag försäljningen, i första hand med visningar/homeparties hos en värdinna (som i sin tur bjuder in sina väninnor, ja ni vet hur det funkar) som får 5% av omsättningen vid just det tillfället att handla kläder för själv. Jag kommer också att ha ”Öppethus-försäljning” här hemma vid ett par tillfällen. Jag meddelar er innan så att ni kan komma förbi på en fika och lite klädshopping!
Nu hoppas jag på fler bokningar, spelar ingen roll om vi känner varandra sedan tidigare eller inte. Kontakta mig bara via mail, så kommer vi överens om ett passande datum
mellan den 20 februari och 1 april.
Vid frågor eller bokning maila mig på
Helena
.
.
.
18 januari 2012 @ 11:34

Ett rendezvous av olika stilar, men hur blir det nu?

.
.
För någon vecka sedan när jag premiärvisade min hemsida fick jag massor av fin respons från er, jag sög i mig av varenda kommentar och kände mig stolt och glad. Tack för det kära ni! Några dagar efter fick jag en kommentar av ”Josefina” som önskade mig lycka till,
men som också framförde följande synpunkt.
En sak som jag reagerade på när jag läste din nya hemsida var att du skriver om att skapa ett personligt hem. Jag älskar verkligen din stil och har liknande stil hemma men den är ju inte särskilt personlig tycker jag. Det känns ju som om Tine K eller Day varit i farten överallt och man ser ju denna stil i väldigt många bloggar och tidningar idag. Den är superfin – missförstå mig inte – men den känns väldigt nischad Tine K /Day.

För att bemöta det och förklara hur jag jobbar skrev jag ungefär såhär tillbaka.
Det roliga med att jobba med inredning (hitintills) är att man kommer i kontakt med olika stilar. Själv gillar jag Tine K och Day men inreder inte per automatik andras hem med det! Förra veckan gjorde jag ett vardagsrum och ett sovrum till en familj som hade en väldigt modern stil, och då blev det förstås inget Tine K och Day.

Jag anpassar inredningen efter vad personen eller personerna jag inreder åt gillar, och försöker göra det personligt utifrån deras tycke och smak.

Italienskt designkök från fotograferingen igår.
Jag är själv en ambivalent typ som ena dagen drömmer om sekelskiftesvilla med tinnar, torn och dansk bohemisk chick stil för att nästa dag längta ihjäl mig efter ett tokmodernt hus med raka linjer, glas fasader, Lissonisoffa och italienska influenser.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, inredningen i vårt hem är en mish mash av älsklingsprylar, kompromisser och ett och annat ”hatobjekt”. Skulle jag slänga ut allt och inreda allt från början (vilket jag tror att man väldigt sällan gör när man passerat 30 år) skulle det inte bli så som vi har idag, men jag tror att jag skulle ha otroligt svårt att bestämma vilken linje jag skulle gå på…
Stilmässigt har starten på mitt förtagande varit ett rendezvous med olika stilar. Barnvänligt modernt, elegant första singellägenhet, lantligt med vitt rost och betong, Newport i skärgården och tokmodernt vid fotograferingen igår. Med andra ord heaven för en inredningsintresserad
som inte är så enkelspårig!
Låter bra va? Det är bara en sak, en liten detalj bara, men
 nu har jag inga fler uppdrag inbokade, hum…
Kram!
.
.
.
16 januari 2012 @ 23:51

Korta kipsor är grejen

.
.

Satt och kikade på Idrottsgalan ikväll och glädjande nog var det en duktig ryttare som för en gångs skull fick mottaga ett fint idrottspris, riktigt kul för en kämpe som Rolf-Göran Bengtsson. Stort grattis till honom, och till ridsporten, som fått kliva in i finrummet bland andra stora idrottsmän och kvinnor!
Hur som helst såg jag att en och annan av vårt lands stora stjärnor förmodligen varit på julferie (eller kan det varit träningsläger) vid varmare breddgrader, för flera av dem var fräscht bruna och fina. Oh my, vad jag då själv började längta efter sol och salta bad!
Årets märkliga vinter här i Mälardalen, bjuder varken på bu eller bä. Någon riktig vinter verkar det inte bli och stackars alla barn blir väl helt förvirrade av allt ”överdragsbyxor på” och ”överdragsbyxor av”…
Annat var det i juni förra året när vi drog till Korfu med familjen, då var det ingen tvekan om vad som skulle vara dagens outfit. Då var det liksom bara ”korta kipsor”
(Lillan sa så om kortbyxor) som gällde!
Lillan körde kortbyxor eller tights rakt igenom hela semestern. Klänningarna som jag hade köpt hemma hade lika gärna kunnat stanna just hemma, för dem var hon inte ett dugg intresserad av… 
Men så har hon ju två storasystrar som är hennes absolut största idoler, och har de kortbyxor… ja då skall hon också ha det, punkt slut. Det är helt enkelt inte förhandlingsbart!
Till min stora glädje börjar faktiskt kjolprylen bli mer och mer intressant för den lilla damen, och imorgon är det julgransplundring ( = kalas) på dagis och vi har tillsammans kommit överens om att den här outfiten är lämplig klädsel för den aktiviteten!
Nej nu är det bäst att hoppa till kojs, imorgon väntar fotouppdrag!
Kram
.
.
 
16 januari 2012 @ 14:52

Minstingens rosa rum

.
.

Visar några bilder från Lillans rum idag, det har ni väl knappt sett tror jag. Det är ganska rosa och tjejigt. Det är det enda rummet i vårt hus med mönstrad och färgad tapet,
överallt annars är det bara vitt.

Jag kan ju säga att detta är det i särklass minst använda rummet i det här huset. Det är ytterst sällan hon leker på sitt rum, det fungerar mer som en förvaringsplats för hennes leksaker. Man hämtar dem, bär ned dem, och så leker hon med dem där nere.

När det blir för mycket ”bös” där nere plockar man upp dem på hennes rum igen,
och så börjar det om…
Ha en fin fortsättning på dagen!
.
.
.
15 januari 2012 @ 12:45

Det finns inte ord…

.
.

Det finns en sak som jag har tänkt tänkt göra länge, men inte gjort för jag inte kommit på något bra sätt att göra det på. Ni vet ibland har man hört uttrycket ”det finns inte ord för att beskriva hur jag känner” och för mig är det just så när det gäller detta.
Jag skrev för en tid sedan ett inlägg med rubriken ”Back to the roots”. Jag hade just kommit hem från en kort resa, tillsammans med min far hos släkten i norrland när jag plötsligt kände ett oerhört behov av att dokumentera en del av mina minnen från barndomen där uppe.
Jag satt uppe en halv natt och skrev, tänkte tillbaka och skrev igen. Det gick så lätt och tiden flög iväg. Plötsligt satt jag där med en text som jag inte visste om jag vågade publicera. Vem skulle vara intresserad av att läsa den? Var den allt för privat, och skulle jag kanske bara skriva ut den och ge den till mamma och pappa och till Lillan när hon blir större? Jag beslutade mig för att lägga ut den i bloggen på vinst och förlust.

Dagen efter när jag vaknade ångrade jag mig nästan. Kände lite sådär, vem bryr sig liksom, och tänk om släkten tycker att jag är helknäpp. Jag hann knappt tänka tanken,
förrän responsen började droppa in.
Kommentarerna jag fick, från för mig både kända och okända människor var helt överväldigande. I kommentar efter kommentar beskrev ni för mig hur ni blev berörda till tårar och att texten fick er att tänka på er egen barndom. Det var en helt märklig känsla att med tiden inse att jag, med bara mina ord, kunde förmedla en känsla och verkligen beröra det innersta hos människor.
Jag fick inte bara kommentarer i bloggen, utan både mail och telefonsamtal fortsatte droppa in i flera veckor. Släktingar hörde av sig, och helt vilt främmande människor skrev till mig och berättade vad min text hade betytt för dem. Jag måste bara säga det igen, men det var en helt otrolig känsla och jag var hög på era ord en lång tid efter.
Så från djupet av mitt hjärta vill jag nu tacka er alla, som i samband med det inlägget, kontaktade mig på ett eller annat sätt! Ni är helt underbara och era ord betyder otroligt mycket för mig.
Tusen tack och en stor varm kram till Er alla!
Helena
.
.
.
14 januari 2012 @ 17:51

Straffet står inte i proportion till brottet

.
.

Hej på Er, hur har Ni det?
Här ute på Udden är det lungt, familjen är iväg på lite aktiviteter och jag försöker överleva dagen… Herre Gud, det ääär synd om mig idag! Tänk er själva att efter en trevlig middag på finrestaurang igår med svärföräldrar, svägerskor och svågrar, bli så vansinnigt straffad dagen efter, att man inte kan gå ur sängen på en hel dag. Och effekten av de jäkla pillren som jag brukar ta, ja den har jag då inte sett röken av denna gång… Förbaskade migrän, den har man väl fått för sina tidigare synder…
Igår var jag iväg ut till Stockholms skärgård, där jag faktiskt aldrig varit, de är sant, trots att vi egentligen bor så nära att det borde ligga nära tillhands att åka dit.
Styling och fotografering av ett stort fint hus med utsikt över havet var uppdraget. Det blev inget fotograferat igår, bara några snabba ”före-bilder” och några bilder på utsikten, resten av dagen ägnades åt styling. Saker och möbler skall flyttas, tas bort och byta plats med varandra, snickare skall fixa lite och på tisdag åker jag tillbaka för att fota alltsammans!
Nu skall jag hoppa tillbaka ned i sängen och vila en stund (igen) innan lilla sessan, som varit hos mormor och morfar inatt, kommer hem. Åh, vad jag längtar efter det lilla trollet!
På återseende mina vänner.
.
.
.
12 januari 2012 @ 07:00

Det hänger på ljuset

.
.

Jag har fotat så lite den sista tiden, så när solen kom fram en stund igår släppte jag det jag hade för händerna och for runt några varv med kameran. Jippi, äntligen lite ljus i vårt hus!
 Sabla mörk årstid annars.

Efter att julen åkte ut, har jag det väldigt tomt och avskalat framför allt i fönstren,
jag vill att det skall koma in så mycket ljus som det bara är möjligt.
Vill inte att något skall skymma fönstren.
För övrigt hoppas jag verkligen att det blir en sådan där åh, det är så ljust idag att det går att fota dag imorgon, då jag skall åka till Stockholm på uppdrag. Hum, jag är faktiskt lite nervös inför det… det är stort och kommer ta två dagar, och det bara måååste bli bra… 
wish me luck…
.
.
.
11 januari 2012 @ 12:12

Ibland blir man förvånad

.
.

Som exempelvis när man beställer en silvrig ljusstake som man tänkt ha på bordet och bara förutsätter att den är sisådär en 10-15 cm hög, och det visar sig när man hämtar ut den, att det är en mega bamsestor rackare på bort åt en 30-35 cm. Först tyckte jag nog att det kändes lite jobbigt, vart skall den stå liksom, eller skall jag kanske skicka tillbaka den. Men efter ett tag vände det och jag tyckte att den var jättefin och nu vill jag absolut inte vara utan den. Dessutom kan jag använda den i jobbet!
Stor och blank och fin står den nu i fönstret tillsammans med en syrenkvist (som börjar få blad) i en snygg glasfalska. Både glasflaskan och ljusstaken kommer från millamix.se och jag tror att jag kommer ha mycket glädje/nytta av dem när jag skall styla. De är stora, tar plats och fyller ut, perfekt för stylinguppdrag där det inte funkar så bra med småplock.
(Oj, nu såg jag att man ser dammet på den, suck, ja ja, jag bjuder på det…)
En fin dag verkar det bli idag, ha det bäst!
.
.
.
10 januari 2012 @ 17:07

Sommarlängtan med ChillNorway 2012

.
.

Har nyss varit ned till sjön och satt på bastun.
 Det är kallt och lite ruggigt idag tycker jag, och jag känner att jag kommer att må bra av att pyssla om mig själv lite. Ni vet, fila fossingarna, hårinpackning, några tända ljus, avkopplande musik och ett par härliga magasin! Det är jag värd efter en hård dags arbete (som gett bra resultat).
Man kan ju inte annat än superlängta till sommaren när man ser ChillNorways senaste bilder
på vår och sommarkollektionen 2012.
Oooh, vad den klänningen är fiiin, den skulle jag mer än gärna
svassa runt i till sommaren!
Ghaa, vad skall man säga, huuur skönt ser inte detta ut att vara,
och hur snygg är inte den klänningen???
Kolla deras senaste kläder här
Nu väntar bastun!
.
.
.