Is´nt she lovely?
av.
.
Nu är hon (eller är det möjligtvis en han) min!
För kanske 3-4 år sedan såg jag en uppstoppad fjällripa i en butik här uppe i Lofsdalen, som jag struntade i att köpa då, och jag har ångrat mig sedan dess! Jag har vid flera tillfällen frågat damen i butiken om hon inte har någon ripa att sälja till mig, men nej… riporna var slut…
Idag gjorde jag ett nytt halvhjärtat försök, och där satt hon/han och väntade på mig denna gång!!!
Med under sekundens betänketid blev hon nu äntligen min. Jag vet jag är lite knäpp, och kan få sådana där ”hangups” ibland, men en ripa från trakten kommer att passa sååå bra i fjällstugan!
Det finaste och största renskinnet jag någonsin sett, gled också ned i en påse och med ut i bilen. Vi har haft många sådana fällar tidigare, men fått lämna tillbaka allihopa då de börjat tappa hår efter ca 3 månader. Jag har en teori om att det är garvsyran i våra ekgolv hemma i Västerås som orsakat detta, så detta skinn kommer att få ligga på antingen sängen eller soffan eller något, i
vår nya fjällstuga som börjar byggas i juni!
Kram Helena
.
.
.
