Susar fram genom ett vintervitt men ändå vårigt Norrbotten. Det droppade från taket på bussperrongen i Luleå och solen skiner med sitt allra skarpaste ljus. Jag är trött efter en natts ganska dålig sömn och den tidiga avfärden från Udden i morse. I väntan på bussen som skall ta mig till Piteå slog jag mig ned på en liten träbänk, jag slöt ögonen och balanserade på gränsen mellan vaken och sovande. En blänkande gigantisk blå buss stannade framför mig där jag satt. Den skymmde den värmande solen och jag vaknade till med ett ryck. Plötsligt gick det upp för mig -Herre Gud, här sitter jag och är på väg på två fantastiskt roliga uppdrag mitt i min drömtillvaro!

Kram