Flyktingfrågan har förändrat samtalet – både ton och talare.
Var och varannan anser sig ha en lösning på integrationen.
Men en grupp har redan gjort resan – anpassat sig eller ifrågasatt, blivit accepterad eller förblivit utanför.
En halv miljon svenskar tillhör andra generationens invandrare.

Nu berättar några av dem hur de formats av sina dubbla identiteter:
Lundastudenten Yusra som blivit god man till en nyanländ pojke.
• Tv-reportern Bernard som tackar sin bakgrund för drivet.
Houda som startade integrationsprojektet som kommunen svek.
• Och Ermina som slutat skämmas och nu är stolt.

Deras gemensamma budskap: Långt ifrån allt har varit lätt – men mycket har blivit bättre när olika kulturer tvingats samexistera.

Andra generationens invandrare

I svensk officiell statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, omfattas begreppet av två grupper:
• Inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.
• Inrikesfödda med en inrikes- och en utrikesfödd förälder.
Det betyder att 1 235 597 (12,4 procent) av Sveriges totala befolkning på 9 938 648 personer (2015) räknas som andra generationens invandrare.
510 756 av dem har två föräldrar som är utlandsfödda och 724 841 har en utlandsfödd förälder.

De nya definitionerna

Globalt är 200 miljoner människor invandrare, enligt FN-statistik. Men vilken definition deras barn ska ha varierar på beroende på vem man frågar.
Russel King, professor vid Universitetet i Sussex, menar att den korrekta definitionen är:
• ”I mottagarlandet födda barn till utlandsfödda föräldrar”.
• I USA används definitionen ”födda i USA” eller ”invandrade före 12 års ålder”.
• I vissa europeiska studier är åldersgränsen satt vid sex år, för att det visat sig att de sociologiska skillnaderna mellan barn uteblir om barnen invandrar i så låg ålder.
• I andra studier kallas barnen för generation 1,5.
Även begreppet integration omprövas runt om i världen.
Medan vissa politiker fortfarande talar om integration har forskare på senare år uppmärksammat transnationalism, ett begrepp som uppstod hos forskare i USA på 90-talet.
Transnationalism innebär bland annat att invandrarna gör täta besök eller investeringar i hemlandet och aktivt väljer religiösa eller kulturella möten. I början avsågs utövarna av transnationalism vara enbart första generationens invandrare, men nu anses även andra generationen leva i så kallade transnationella sociala områden. Det betyder att de är tvåspråkiga, bevarar ursprungslandets värderingar (och språk i hemmiljö) samt håller kontakt med släkten.
(Fakta: Russell King, brittisk professor som haft en gästprofessur på Malmö högskolas forskningscentrum för migration, välfärd och mångfald.)