Valve har en mycket stor och trogen skara fans. Men den är inte alltid på studions sida. Inför lanseringen av ”Left 4 dead 2” möttes Valve av kraftiga protester som bland annat tyckte att uppföljaren kom för nära inpå originalet.

Samma reaktioner är att vänta efter E3 om Valve inte levererar. Först utlovade de en presskonferens för uppföljaren till bästa spelet 2007, ”Portal”. Därpå hälsade de – numera alltid med smilbandstöjande Aperture Science-lingo – att showen ställts in till förmån för en ”överraskning”. ”Half-life 2: Episode three” kändes plötsligt inom räckhåll – när studiochefen Gabe Newell dödade alla drömmar med ett kort svar: ”It isn’t ep 3.”

Och ikväll meddelade Valve att ”Portal 2” försenats till 2011.

Denna kedja händelser kan uppfattas som slarv från Valves sida, men är troligtvis regisserade av studions marknadsförare. Nu har de fått allas ögon på sig som nästan ingen annan utvecklare på E3. Å andra sidan måste överraskningen nästan välta Convention Center ner i Stilla Havet för att leva upp till hajpen.

Men vad kan vara större än ”Episode three”?

Det var spelet som förändrade världen.
Nu slåss det istället för en hel genres överlevnad.
Nöjesbladet har som enda svenska tidning stått öga mot öga med ”Guitar hero: Warriors of rock”.

Musikspelen är 2000-talets svar på MTV.
Hur många gånger har du hört den frasen?
Grejen med musikbranschens stora hopp är bara att det inte är så stort som det en gång var. Redan i mitten av 2009 hade marknaden för musikspel krympt med nästan 50 procent jämfört med föregående år. Kanske var det inte så konstigt när ett 20-tal titlar slogs om spelarnas pengar.
Activision Blizzard – som ger ut ”Guitar hero” – har officiellt konstaterat att de mättat marknaden till den grad att de måste slå av på det furiösa utgivningstempot.
Så i år satsar de allt på ett kort.
Och det kortet heter ”Guitar hero: Warriors of rock”.

Det första som ska sägas om ”Warriors of rock” är att det gör skäl för sitt namn. Den lättsamma partyinramningen är bortjagad av demoner och mörka riddare. Det påminner märkligt mycket om svulstiga hårdrockshyllningen ”Brutal legend” – inte minst i storyläget, där man med Gene Simmons som ciceron utkämpar dueller med klassiska ”Guitar hero”-karaktärer som Lars Umlaut och Johnny Napalm. Var och en av dessa virtuella virtuoser har en specialegenskap som går att uppgradera – samtidigt som han eller hon bokstavligt talat förvandlas till ett monster. Låter det fånigt är det för att det är precis vad det är.

Som vanligt utlovas fler och bättre låtar, nya möjligheter för låtsnickrare att nå ut med sin musik och större fokus på det sociala spelandet. Det ska till exempel vara lättare än någonsin att hoppa in och ut ur spelet precis som man vill.
”Warriors of rock” ser onekligen ut att täcka alla baser. Men det är svårt att se exakt vad det ska göra som inte redan gjorts till leda. Utvecklaren Neversoft spelar med miljarder dollar som insats, de har miljoner och åter miljoner spelares förväntningar på sina axlar. Alla väntar de otåligt på det genidrag som ska ge hela genren nytt liv igen.
Något säger mig att de förväntar sig mer än möjligheten att förvandlas till en zombie.
Alfred Holmgren

(Förtitten har tidigare publicerats i papperstidningen.)

Bekräftade låtar i ”Guitar hero: Warriors of rock”:
AFI ”Dancing through sunday”
Black Sabbath ”Children of the grave”
Buzzcocks ”What do I get?”
Children of Bodom ”If you want peace… prepare for war”
Def Leppard ”Pour some sugar on me (live)”
Dethklok ”Bloodlines”
Dragonforce ”Fury of the storm”
Jane’s Addiction ”Been caught stealing”
KISS ”Love gun”
Megadeth ”Sudden death” (specialskriven för spelet)
Metallica & Ozzy Osbourne ”Paranoid (live)”
Muse ”Uprising”
My Chemical Romance ”I’m not okay (I promise)”
Queen ”Bohemian rhapsody”
Rammstein ”Waidmanns heil”
Silversun Pickups ”There’s no secrets this year”
Slayer ”Chemical warfare”
The Cure ”Fascination street”
ZZ Top ”Sharp dressed man (live)”

Inte med ett ord nämner Eurogamer felen, missarna och buggarna som plågade ”Fifa 10” i sin förtitt av uppföljaren. Och EA Sports vägrar prata om hur de tänker förbättra managerläget i ”Fifa 11”. Föritten domineras istället av hur Vancouver-studion fortsätter att finjustera spelar- och bollbeteenden – saker som tagit dem långt förbi konkurrenten ”PES”.

* ”Pro passing” ska bli ett sätt att ta udden av ”pingpong”-passandet så att motståndarförsvaret kan vinna boll högre upp på planhalvan. I praktiken innebär det att snabbt passningsspel på ett tillslag bjuder större utmaning. En mätare visar dessutom kraften i tillslaget. Är det för lamt är risken större att en motståndare kan bryta. Tanken är att målchanserna – och målen – ska kännas mer tillfredsställande.

Och det där är väl bra om det fungerar. Balansen mellan underhållning och realism är svår. Det har förresten gått att – med hög press/understöd – störa uppspelet rätt bra redan i ”Fifa 10”. Och på de riktigt höga svårighetsgraderna måste man vara skicklig för att skapa målchanser.

* ”Personality+ ska ytterligare förstärka spelarnas individuella förmågor. Det låter också bra – i synnerhet om det blir påtagligt att man använder spelare på fel positioner. Men då krävs också en enorm research för att EA Sports ska ha kännedom om vilka spelare som passar på vilka platser. Nu nämns i stort sett bara namnkunniga Premier League-spelare. Men kommer de att lägga samma energi på Ferrie Bodde i Swansea?

Vad mer? Man välja om domaren ska börja döma för hands, välja egna klacksånger, straffsparksystemet från VM-spelet följer med, skruvade passningar med fotens yttersida och ett tvåknappssystem för folk som misstog ”Fifa 11” för ”Sensible Soccer”.

Jag förhåller mig lätt skeptisk. Om EA Sports slarvar bort managerläget en gång till spelar det ingen roll vad som händer på planen.

Eurogamer har hamnat på fel sida embargogränsen idag. Eller, rättare sagt, grabbtidningen Zoo har gjort det. Enligt Eurogamer avslöjar Zoo detaljer ur ”Fifa 11”. Allt rör oroväckande nog bara saker på fältet – inte i tränarens huvud. Ska vi förgäves hoppas på ett riktigt bra managerläge även i år?

I alla fall. Att Eurogamer hänvisar till Zoo i samma veva som de skriver att de själva tänker publicera en egen förtitt i morgon bör betyda två saker. Att informationen i Zoo stämmer. Att Eurogamer är embargobundna att hålla käften.

Vad var då nyheterna? Pro passing ska göra passningsspelet mer utmanande. Det låter än så länge inte som en nyhet. Att slå av assistans har man kunnat göra i de senaste Fifa-upplagorna. Ökat fokus på spelarnas individuella förmågor är förstås bra – om det verkligen blir så. Vi är trots allt några stycken som inte alltid väljer lag i högsta ligan och då brukar attribut och utseende stämma sådär. ”Refined goalkeepers” – ja, så heter det varje år. Och att man kan skräddarsy sitt lags klacksånger är väl kul – och säkert något fans frågat efter – men det rockar knappast min värld.

”DJ hero” har sålt i nästan två miljoner exemplar sedan det släpptes förra hösten. Det är en väldigt bra siffra. Activision tycker tydligen också det och har bekräftat att en uppföljare kommer redan i år.

Activision vill, inte helt oväntat, att du köper ”DJ hero 2:s” partybundle. Den kommer nämligen med två skivplattor – något nya spelläget ”DJ battles” tänker utnyttja. Karriärläget heter ”Empire”, spelet tänker extraknäcka som karaokeunderhållning och det lånar förfestanpassade ”Guitar hero 5:s” ”party play”.

Bland artisterna trängs bland andra Kanye West, Dr Dre, Chemical Brothers, Metallica och Rihanna. Och Lady Gaga. En mashup på hennes ”Just dance” blir fri nedladd för de som köpte ettan till Xbox 360 och PS3.

De som fortfarande vevar igång sin gamla Playstation 2 blir utan den här gången. 360, PS3 och Wii är formaten som gäller.

”Den hårdaste film Michael Mann aldrig gjort” löd Kristofer Ahlströms omdöme av ”Kane and Lynch: Dead men”. Fyra plus blev det – trots skavankerna. Om IO kan ta sin bågfil och slipa bort dem i uppföljaren – ”Dog days” – har den alla möjligheter att bli en heisthit i höst.

Här är i vilket fall spelets E3-trailer.

UPPDATERING: Enligt flera stora spelsajter hävdar Electronic Arts att ovanstående statusuppdatering är fejk.

Skilsmässan mellan Jason West/Vince Zampella och Activision tillhör spelvärldens mest rafflande berättelser. Hemliga möten, förhör i fönsterlösa rum, uteblivna bonusar, stämningsansökningar fram och tillbaka. Och för en gångs skull pågick bråket helt öppet.

Activision framstår som skurken i dramat, Zampella/West som rebellerna och Electronic Arts som den listiga schackspelaren. Hur det nu än är med den saken torde två saker stå klart:

* Activision kommer att klara sig utan det som tidigare var Infinity Ward. Kolla bara hur bra ”World at war” sålde.

* Zampellas/Wests samarbete med EA – med nya utvecklarstudion Respawn – kommer till att börja med resultera i en ”sommarblockbuster”.

Och på deras Facebook-sida meddelar de nu att vi kan vänta oss något slags svar på E3. Ännu en shooter? Det vore logiskt – men när ska marknaden mättas? Inom det närmaste året kan vi vänta oss ”Bulletstorm”, ”Medal of honor”, ”Crysis 2”, ”Ghost recon: Future soldier”, ”Call of duty: Black ops”, ”Halo: reach” för att nämna de några av de största.

Kanske gör West/Zampella med Respawn ett genrebyte. Men de lär aldrig göra ”Boom blox”.

En vecka kvar till E3 2010. Vi smygstartar med bloggen redan nu. I år kommer Alfred Holmgren att bevaka nästan varje millimeter av mässan på plats i Los Angeles. Jag kommer att sitta i Stockholm och leverera nyheter, bilder och trailers.

Men bloggen är bara ena delen av vår bevakning i år. Den andra delen presenterar vi inom kort. Håll utkik.

Jo, vi lider också av post-E3-syndrom. Och med tanke på hur många ni varit som följt oss – vi var en av Aftonbladets största bloggar förra veckan – skulle vi gärna se att E3 pågick året om.

Men nu stänger den här bloggen.

Ni kan som vanligt följa Aftonbladets spelbevakning (med nya recensioner varje söndag) här.

Vad får vi se nästa år?
Nextgenversionen av ”Virtual boy”?
För, som Wired skriver, ”Wii vitality sensor” är inget nytt i spelvärlden. En ”biosensor” togs fram redan till ”Tetris 64” 1998. Man fäste den i örat snarare än pekfingret men tänket tangerar Nintendos bisarra utannonsering på E3.
Med sin puls kontrollerade man svårighetsgraden i ”Tetris 64”. När hjärtat slog hårdare föll blocken snabbare. Snacka om poesi i rörelse.
Och det är förstås ett sätt att använda ”VVS” på.
Ett annat är det som Satoru Iwata pratade om under Nintendos presskonferens – att lära sig att stressa av. Det känns fullständigt självklart att Wii-fabriken fortsätter på den inslagna vägen: efter hjärnträning, yoga och ”Wii sports” är ”Wii relax” den logiska fortsättningen.
The Nintendo show var givetvis oerhört mycket bättre och piggare än fjolårets fiasko. ”New Super Mario bros Wii”, ”Metroid: Other M”, ”Super Mario galaxy 2” (och nästa ”Zelda”, som Miyamoto bara nämnde efteråt) är solida utannonseringar. Men även om vi kan räkna med att de håller hög klass känns de mest som ett sätt att dämpa gnället från Nintendos mest hängivna supporterskaror.
För mellan pulsmätare och retroflörtar kommer utvecklingen av nya IP i kläm. Var är tvåtusentalets nya Nintendo-spel för hardcorefansen? Åttiotalet bjöd på bland annat ”Zelda” och ”Mario”. Nittiotalet tog dem in i tre dimensioner. Nollnolltalet? Ja, det skulle vara ”Pikmin” då.
Och nu när ”Wii sports resort” och ”Wii fit plus” kommer att sälja i drivor, nu när inget tycks kunna stoppa DSi – ja, då är det inte omöjligt att Nintendos självförtroende leder fram till något ännu mer bisarrt på nästa E3.
En ny ”Virtual boy”, till exempel.

/Peter