Nu blir det eurotechno. Såg ni tjommen som juckade saxofon? Obetalbart. 

Sunstroke Project & Olia Tira är utrustade med en fiolgnidare i mohikanfrisyr som hoppar och springer runt. 

Förmodligen inspirerade av en viss Alexander Rybak. Mer känd som den norske fiolhoben. 

Annars är bidraget sparsam med rekvisita. Det räcker med två vita block på scen. 

Programledarna säger att det är tillåtet att rösta på precis hur många länder du vill. 

Det är aldrig förbjudet att ha kul. 

Blir riktigt komiskt när programledarna hälsar Europas tv-tittare välkomna till showen. 

Bakom dem syns bara tomma läktare. Rena kalhygget. 

Uj, uj, uj. 

/Markus

Tv-kameran panorerar över arenan innan det brakar loss. Många tomma stolar därinne, ser det ut som. Säger kanske en del om intresset. 

Men å andra sidan. Då finns det mer plats att dansa på!

/Markus

Igor citerar min lilla bedömning av Serbiens bidrag och skriver: 

”Men resten av det struttiga Balkan-åbäket måste ha skrivits av en yr och hysterisk höna.”

Goran Bregovic har skrivit det.

Vet du inte vem det är så förstår jag inte varför du jobbar med det du gör.

Mitt svar: 

Käre Igor. 

Jag vet mycket väl vem Goran är. Och han kan bättre. Att påpeka när nån gör ett undermåligt jobb är precis min uppgift. Det är bland annat därför jag är här. Bra, eller hur?

Men nu ska jag ju vara positiv, så…

Tusen tack för ditt mail! Smaken är olika!  Finns inget rätt eller fel! Finns ingen anledning att visa upp sura miner! Det är ju Eurovision! Ät mycket spenat! Man lever tydligen längre då!

Mycket, mycket vänliga hälsningar. 

/Markus

Tillbaka i presstältet. 

Med reporter Gustafsson på min vänstra sida och, ja, en viss krönikör som vi kan kalla Il Nuno från, ehm, den där andra tidningen på min högra. 

Känns tryggt. 

Och framför oss har vi kanske den sämsta semifinalen i tävlingens långa historia. Det är inte kattskit, det. 

Eller…kanske precis vad det är. 

Nåväl. Annars då?

Jo, tackar som frågar. 

Så här tippar jag utgången i kväll: 

Till final: 

• Serbien
• Grekland
• Albanien
• Malta
• Island
• Vitryssland
• Finland
• Moldavien
• Slovakien
• Belgien

Men jag kan inte säga att jag bryr mig hur många rätt jag får. Vinnaren finns inte i det här kvalet. 

Jag noterar också att vissa läsare tycker att jag ska hålla en mer positiv ton i bloggen. 

De vet uppenbarligen inte vem jag är. 

Men ok. Jag ska göra ett ärligt försök att vara go och glad och kexchoklad under sändningen. 

Nu ska vi ha fest och gamman!

Får se hur länge det håller. 

/Markus 

Det är inte bara Azerbadjan, Danmark, Norge och Irland som har fått sina schlagerdängor ihopsnickrade av svenska låtskrivare.

Georgien kan också läggas till i listan.

Bidraget ”Shine”, som framförs av Sofia Nizjaradze, har nämligen stockholmaren Harry Sommerdahl varit med och skrivit. 2006 fick han en rejäl hit med låten ”My destiny” som sjöngs av amerikanska Katharine McPhee. Låten klättrade till en andra plats på den amerikanska försäljningslistan.

Tidigare har han också skrivit och producerat låtar åt Robyn, Lambretta och Ace of Base.

Svenskinvasionen här i Oslo är komplett.

/Martin

Dagens konstigaste symbolik:
Polske Marcin Mrozinski och hans dansare i bidraget ”Legenda” gör korstecknet, dansar runt  med radband, har äpplen i munnen och avslutar med att slita av en folkdräktsklädd kvinna kläderna.
Är det bara jag som inte fattar symboliken?

Polsk kreativitet? Foto: Lina Boström Einarsson.

/Lina

Dagens Ken – Serbiens Milan Stankovic, 22, med bidraget ”Ovo Jo Balkan”.
Måste komma ihåg att fråga var han har köpt sin tandkräm.
I Serbien slog han igenom efter att ha vunnit en ”Idol”-liknande tävling.
Och jo, titeln på låten säger precis allt om hur det här låter.

Milan Stankovic med bidraget ”Ovo Jo Balkan”. Foto: Lina Boström Einarsson.

/Martin+Lina

Se till att titta ordentligt på bilden nedan.
Så mycket mer än så här kommer du nämligen inte att få se av de tre programledarna Haddy N’Jie, Erik Solbakken och Nadia Hasnoui i semifinalerna och finalen.
Lite märkligt kan tyckas. Är man programledare borde man väl vilja synas mer än bara ett par sekunder.

Haddy N’Jie, Erik Solbakken och Nadia Hasnoui. Foto: Lina Boström Einarsson

/Martin+Lina