Sitter i en presshall i Oslo och tittar på genrepet inför första semifinalen i morgon. 

En semifinal som faktiskt lyckas ta tävlingen till en ny bottennivå. Vem ska jag tacka? Svante Stockselius?

Till och med den norske journalisten och provokatören Jostein Pedersen skrattar och säger: 

– Man får tåla mycket stryk nu. 

Fast på norska, förstås. 

Vilka som går vidare? Vilka som åker ut?

Lite svårt att bedöma just nu. Ljudet där vi sitter är förkastligt lågt. En humla skulle kunna fisa på högre volym. 

Men mest tänker jag på min saknade vän och kollega Tobbe Ek. 

Jag skulle behövt honom här.

Nej, han är inte död. Han är korrespondent i London. Han har inte tid med knasbollarnas karneval i år. 

Jag skulle ha behövt hans passionerade entusiasm. Jag saknar till och med hans detaljtjat om okända körsångerskor och skor och armband och…

Förlåt. Lite svårt att skriva just nu. Lettlands Aisha slog just nytt världsrekord i falsksång. 

Aj, aj, aj. AJ AJ AJ. SLUTA!

Skit samma. 

Jag håller nu en ensam och personlig och tyst minut för Tobbe Ek. 

Det är han värd. 

/Markus