”De får skriva sina artiklar, jag bryr mig inte”
avHan har varit den mest omdiskuterade CS:GO-spelaren sedan Ninjas in Pyjamas bildades för över två år sedan.
Nu berättar Robin ”Fifflaren” Johansson om insatsen på ESL One, framtiden med NiP – och hur han klarar av allt hat:
— Det enda folk vill är att jag ska be dem dra åt helvete och sluta spela. Men om jag istället skojar om det kanske de inte tycker att det är kul längre när de märker att jag inte bryr mig, säger han.
Fifflaren har delat CS:GO-scenen i två läger sedan han och Ninjas in Pyjamas började vinna allt som fanns att vinna för två år sedan. Trots att laget var i princip oslagbart under en lång period fick han utstå kritik och hån från belackare som inte tyckte han höll måttet. När så NiP i slutet av 2013 visade sig vara mänskliga blev inte situationen bättre för Johansson, då han gång efter annan fick höra krav på att laget skulle ersätta honom.
”Skön känsla att vinna mot nya starka lag”
Men trots att han och laget gick in i ESL One med en historisk formsvacka i ryggen stod Fifflaren till slut där med sin livs första majorpokal i näven framför en rekordpublik.
– Det första jag kände var att det var en skön seger. Vi hade nog de tuffaste matcherna i turneringen resultatmässigt med många matcher som var jämna. När jag kollat matcherna efteråt märks det väl att vi gjorde misstag och att saker inte satt till hundra procent. Men att trots det komma in och visa att vi är ett av världens bästa lag, att visa att vi har spelat ihop i två år men ändå kan vinna mot nya starka lag, det är en riktigt skön känsla.
Du fick som vanligt utstå massiv kritik för din insats. Hur hanterade du sådana situationer gång på gång?
– Under turneringar håller jag inte koll på någonting, jag är väldigt skeptisk till att gå in och läsa saker då. Speciellt när jag vet att jag inte spelat så bra. Folk kollar väldigt mycket på kill / death ratio och jag tycker den är missledande, så det är lite svårt. Men det har varit så sedan jag började spela, att folk är snabba på att kommentera. Det spelar ingen roll om man gör något bra, det kommer upp saker nästan varje dag. Jag får se det positivt; all pr är bra pr och jag är en av de mest kända spelarna, på gott och ont.
Hur starkt psyke har du egentligen som klarar av att spela vidare trots allt hat?
– I början när jag spelade var det lite tufft. Då var jag fortfarande inne och läste vad folk skrev. Men nu är jag sällan inne och läser och bryr mig inte så mycket längre. Det blir mest att jag hör saker från andra, typ ”Fan, du har fyra trådar om dig nu Fifflaren” men jag går aldrig in på dem och det har givetvis hjälpt.
Fast du är ofta inne och kommenterar på Reddit?
– Ja, på Reddit är det lite mer sansat folk och inte lika mycket skitsnack som på HLTV där det inte ens går vara längre. Varenda tråd där är oseriös, då är det inte kul att gå in. På Reddit gillar folk att diskutera och de hänger inte ut någon. Det blir inte mer än att de snackar om ett lag och diskuterar vad som gick fel.
Har kritiken mot dig någonsin gått så långt att du funderat på att lägga av?
– Nej, egentligen inte. I början var det inte så kul att spela. Vad jag än gjorde blev jag sågad. Men nu spelar det ingen roll. Så länge laget tycker jag gör rätt så spelar det ingen roll och jag är fortfarande med dem efter två år, så något borde jag göra rätt.
”Det handlar om vårt lag, inte om några andra”
Någonstans här ligger nyckeln bakom NiP:s framgångar. För kritiken mot Fifflaren är inte något som de andra spelarna är immuna mot. De blir minst lika påminda om communityns syn på deras lagkamrat som han själv blir. Ändå går laget samman och håller en enda front utåt.
– Det drabbar inte bara mig utan det är hela mitt lag som får utstå hatet. Jag vill inte ens veta hur många meddelanden och tweets de andra får om mig. Klart att det blir en grej för dem också, att de får skit på grund av mig. Då är det bra att ha mentaliteten att vi inte bryr oss så mycket, det handlar om vårt lag och inte om några andra.
Du skämtar ibland om hur dålig du är, som i en intervju på scenen under ESL One?
– Ja, det är ett sätt att hantera vad folk tycker. Det är roligt hur mycket tid folk spenderar på det där. Ofta får vi inte ett grattis för att vi vann, utan det är mest ”Fifflaren är skit”. Då är det lite kul. Det enda folk vill är att jag ska be dem dra åt helvete och sluta spela. Men om jag istället skojar om det kanske de inte tycker att det är kul längre när de märker att jag inte bryr mig. Så jag kan absolut skoja om mig själv som under ESL-intervjun. Det var lika bra att hålla med folk. Den mentaliteten kommer jag ha.
Två av dina mest högljudda kritiker är Tomi ”Lurppis” Kovanen och Duncan ”Thorin” Shields. Svider det mer när kritiken kommer från dem än från random kommentarsfält?
– Lurppis är min största hatare om man säger så. Det spelar ingen roll vad jag gör, han kommer ha samma åsikt. Det rör mig inte i ryggen. Och Thorin är Thorin. Folk får ha sina åsikter, det kan man inte ta ifrån folk. Sedan är det upp till personen som får kängan att välja om de vill bry sig eller inte. De får skriva sina artiklar och tweeta om de vill, för mig spelar det ingen roll.
Hur ofta är du självkritisk efter matcher?
– Ifall jag vet att jag spelat jättedåligt och förlorat många lägen jag inte borde ha förlorat blir jag självkritisk och vill börja ändra på saker. Då kan jag bli hängig och besviken på mig själv. Men säg att vi förlorar och jag ändå gjort mitt, då är det svårt att vara självkritisk. Även om jag dödat 5-10 till hade vi ändå inte vunnit. Är det jättejämnt och vi förlorar med 16-14 efter att jag spelat dåligt, då blir man väldigt självkritisk.
– I går till exempel (intervjun gjordes dagen efter NiP:s första nollning någonsin, 0-16 mot Fnatic på Dust2) hade det inte spelat någon roll om jag droppat 20-25 kills, då är det svårt att vara självkritisk.
”Pita sa åt mig att bara köra”
Under ESL One gjorde Fifflaren sina allra sämsta insatser på nya kartan Cobblestone där flera av Ninjas in Pyjamas matcher avgjordes. Han erkänner i efterhand att kritiken mot honom var välgrundad.
– Cobble var min värsta mardröm under turneringen. Jag var inte alls bra på den och jag sa till laget att den inte är min grej. Men Pita (Faruk Pita, NiP:s nya matchcoach, reds anm.) sa åt mig att ”Bara kör, vi vinner. Gör det du har gjort och våga ta skotten. Sedan vann vi matcherna även om jag spelade fruktansvärt dåligt och i slutändan är det vad som räknas.
Hur mycket har Pita betytt för ert spel tycker du?
– Mycket. Man märker väldigt väl när han är med oss, till och med under prackar. Han är observant i allt vi gör och säger till. Vi har spelat med varandra i två år så ibland blir det stelt och bara samma sak hela tiden in-game. Då är det gött att få in en kille med nya idéer.
På Inferno fick du stå för en nästan avgörande insats, då du ensam dödade tre Fnatic-spelare i ett kritiskt läge i matchen. Du såg nästan överraskad ut?
– Ja, jag förstod inte vad de höll på med. Jag stod i smoken och de springer rakt igenom den utan att flasha så det var en bra duell för mig. Men jag var arg för jag ville ha den fjärde också som bara hade 8 hp eller något kvar. Men det var en väldigt skön och viktig runda att få.
Kändes det som ett svar till alla hatare efter din insats på Cobblestone?
– Nej, jag satt inte och tänkte så. Vi vinner som ett lag. Några rundor innan gjorde någon annan spelare bra ifrån sig. Det är alla momenten som gör att vi vinner en match. Men sedan är det förstås kul att ta en viktig runda när det är så pass jämnt.
”Skönt att alla fortfarande är peppade efter två år ihop”
Vad tänker du om diskussionerna angående ett The International för CS:GO?
– Det är ett bra steg för scenen. Vi har bevisat att den är stor och har en hög procenthalt spelare som kollar matcherna. Dota2 har miljontals spelare varje månad men bara några procent som tittar. Under finalen i Tyskland hade vi hur många tittare som helst och vi får hoppas att Valve ser det och slänger upp en The International för oss. Folket har gjort det möjligt för oss att åka till de turneringar vi spelar nu. Då är det bara att ge tillbaka till dem som hjälper till och ge dem en värdig turnering.
Hur länge ser du dig själv som CS:GO-proffs?
– Jag fyller 27 i år så jag börjar bli lite äldre. Själv har jag tänkte spela tills mina lagkamrater vill att jag lägger av och man vet aldrig hur länge det kan tänkas bli. Än så länge har jag inga planer på att sluta. Det känns dumt att byta ut spelare när vi är ett av världens bästa lag. Under ESL sa folk att det var sämsta formen de sett oss i men vi vann ändå, så varför byta ut spelare efter det?
Och hur länge kan ni hålla ihop Ninjas in Pyjamas?
– Alla i laget är fortfarande sugna på att spela. Det är ganska skönt att ha det så efter två år ihop. Vi är ändå ett av de äldre lagen sett till snittåldern, men jag tycker det är positivt när alla är så peppade och vill spela. Så länge vi har den mentaliteten kommer vi vara ett bra lag en lång tid framöver.