Jon ”Orange” Westberg tog Hearthstone-världen med storm när den unge kortliraren plockade hem ESL Hearthstone i Katowice.
Månaderna som följt har gått i ett rasande tempo och nu minns den store stjärnan tiden innan framgångarna.
– Jag minns att på förra Dreamhack satt jag bakom Jason ”Amaz” Chan och James ”Firebat” Kostesich och tyckte det att var ascoolt att sitta i närheten av dem och nu är jag lagkamrater med dem, säger stjärnan till Aftonbladet Esport.

Närmare 330 000 kronor står på spel när Hearthstone-turneringen på Dreamhack Summer går av stapeln. Några av världens största stjärnor har, i sedvanlig ordning, samlats i Jönköping för att tävla om den stora prispotten.

En av dessa spelare är i dag en världsstjärna inom Hearthstone-scenen, men när Dreamhack senast begav sig levde Jon ”Orange” Westberg ett helt annorlunda liv. Då tittade satt han lite starstruck bakom Jason ”Amaz” Chan och James ”Firebat” Kostesich, inom kort flyttar han nu in i Team Archons hus i Texas.
– En del har hänt på ett halvår, om man säger så, säger Orange med ett stort leende och fortsätter:
– Det är otroligt. Jag tror att det här kommer bli ett mycket roligare Dreamhack, även om jag hade väldigt kul förra året. Då kunde jag komma in på Twitch’s efterfest tack vare lite kontakter, men den här gången känner jag nästan alla som är här.

”Jag gillar den stabila metan”

Hearthstone utvecklas ständigt. Några månader har nu gått sedan spelet fick in sin senaste expansion, Blackrock Mountain. Med expansionen följde en böljande meta som nu, enligt Orange, börjar sätta sig.
– Just nu händer det inte så mycket. Det är nästan en lek varje säsong som tar ett språng, den här säsongen är det ”Malygods”-leken med Malygos och Implosion som har gjort ett stort avtryck. Med andra ord händer det fortfarande saker i metan. Men mer eller mindre har väl metan lagt sig, det är mycket Patron Warrior och Hunter – mest Hybrid-Hunter.
– Jag gillar den stabila metan, för då har jag något jag kan förbereda mig på.

Hur gör du i sådana lägen, är det så att du försöker tweeka dina decks med något kort här och där för att överraska motståndarna, eller gör du kanske en hel overhaul för att helt chockera dina folk?
– Just nu är det väldigt enkelt för mig för alla, med väldigt få undantag, har Warrior och Hunter i sin lineup. Om jag vet att 90 procent kommer att ha Warrior eller Hunter, så kan jag anpassa mina lekar efter det faktumet. Inför den här turneringen har jag valt att fokusera på att stoppa Hunter. För när man spelar conquest måste man vinna med alla tre lekar, så om jag har tre decks som står sig bra mot Hunter – men samtidigt också kan göra bra ifrån sig mot resterande lekar – så har jag mycket vunnet.

”Handlade bara om ära”

Hur upplever du Hearthstones plats i hela esport-världen, det känns som att den verkligen börjar få en unik ställning på scenen?
–  Spelet växer och växer. Jag ser inga tecken på att det kommer sakta ner snart.

Om man tittar på många av de andra spelen börjar det bli en mättnad på turneringssidan. Har du börjat uppleva det problemet när det kommer till Hearthstone?
– Folk har börjat tacka nej till vissa turneringar. Mest är det dem som fokuserar mycket på streamingen, men framför allt är det ligor som proffs tackar nej till eftersom de involverar så galet mycket matcher. Det är inte hållbart att spela fyra ligor åt gången. Jag personligen har inte riktigt nått det stadiet än, men jag ser på horisonten att jag kommer behöva tacka nej till framtida turneringar för att det helt enkelt blir för mycket.
– Och om jag är ärlig tycker jag att det är bra att proffs börjar avböja turneringar, för det ökar konkurrensen mellan turneringar och tvingar dem att bli bättre gällande bland annat prispengar. Om en tävling inte är tillräckligt bra kommer folk att tacka nej.

Med allt det sagt om prispengar och så vidare, så ställde du upp i sex kval till Esport-SM, men bommade din möjlighet att kvala in. Hur resonerade du där?
– När det kommer till Esport-SM handlade det bara om ära. Det skulle kännas otroligt stort att vinna Esport-SM och det skulle kännas större än många andra turneringar med undantag för majors som Katowice eller SeaStory. Men det skulle ha känts enormt för mig att få visa för svenskarna att jag är bäst, nu blev det lite tvärtom, avslutar Orange med ett skratt.