Välkomna att träffa Alcidio och Bernarda Tavares, två allt för vanliga portugiser, alltså ett par som är skuldsatt upp över öronen och som nu har banken efter sig.
Alcidio gick i går till konsumentföreningen DECO för att be om hjälp. Dit kommer bara verkligt desperata, de som har försökt allt annat. Hans skuld är inte märkvärdig i svenska ögon. 2008 lånade han 13 000 euro till en bil, en Peugeot 307, och nu klarar han inte att betala ränta och amorteringar.
Först skulle han betala 225 euro i månaden för bilen, sedan förhandlade han ner summan till 150, men han har inte klarat att betala en cent på sju månader.

Nu kräver banken både bilen och full återbetalning av lånet.
Alcidio och Bernarda har en skuld till. 1997 lånade de till en lägenhet i förorten Rio de Mouro utanför Lissabon. Det är en fin, omsorgsfullt inredd bostad högst upp i ett höghusområde som är så invecklat att både poliser och taxichaufförer har svårt att orientera sig.
Detta kan tyckas avlägset från eurons oklara ställning, skenande statsskulder, storpolitiskt rävspel och Europeiska centralbankens grubblerier över obligationsköp. Men Alcidios och Bernardas Peugeot hänger intimt samman med den europeiska krisen.
Innan Portugal gick med i EU 1986 var det stört omöjligt att få låna för att köpa sig ett hem eller något annat för den delen. Bostadsmarknaden var lika död som det portugisiska kolonialväldet.
Med Europagemenskapen började det gå lättare; när Portugal gick med i euron fick lånemarknaden raketfart.
Alcidio och Bernarda kunde låna 100 procent av köpeskillingen till lägenheten. Den kostade i dåvarande valutan escudos motsvarande 56 500 euro. De har fortfarande 42 000 att betala.
Det gick också utmärkt att låna hundra procent av köpeskillingen till bilen.
Alcidio är elektriker. Han tjänar 800 euro i månaden efter skatt. Bernarda arbetar i skolkök och tjänar 500.
Det förslår inte långt när de har amorteringar och ränteutgifter på sammanlagt 510 euro i månaden. De har också två hemmaboende söner, Alcidio junior, 21, och Herneide, 23, som studerar på universitetet.
Alltså jobbar Alcidio extra på helgerna. Han behövde bilen för att kunna ta uppdrag längre bort än sitt eget bostadsområde.
Familjen Tavares lever i ett skört mikroekonomiskt system som bygger på att alla kan bidra. Alcidio junior jobbar på McDonalds på kvällarna och Herneide på ett callcenter.
När Alcidio insjuknade i ischias kraschade ekonomin. Han får 442 euro i sjukpeng. Familjen har klarat betalningarna på lägenheten men inte på bilen.
– Jag har aldrig missat en inbetalning förut, säger Alcidio.
Han skäms över sin hjälplöshet. Det är ingen tröst att han inte är ensam.

Natalia Nunes är chef för avdelningen för skuldsanering på konsumentföreningen DECO. Avdelningen har funnits sedan 2000. Innan dess existerade inte problemet med skuldsättning för det fanns inga krediter.
Nunes är en luttrad dam som varje dag möter förtvivlade människor, skuldsatta över skorstenen, 80 procent av lånen är till hem, och som ber om hjälp. De flesta får ingen.
Hon lägger fram ett papper som visar skuldsaneringens utveckling på detta kontor. År 2000 fick 152 familjer hjälp. År 2011 är de hittills 3631.
– Vi hjälper bara dem som har en chans att reda ut sin ekonomi. De andra slutar i rätten och oftast i konkurs.
Hittills i år har Natalia Nunes nekat ungefär 17 000 familjer hjälp.
Antalet nödställda har ökat tämligen jämnt bortsett från ett rejält skutt 2007 då räntan gick upp.
Statistiken visar hur det går när ett fattigt land invaderas av banker som inget hellre vill än att låna ut pengar.
– De gav mig ett kreditkort men jag lämnade tillbaka det, säger Alcidio. Kortet är en … frestelse.
Betalningsförmåga brydde bankerna sig inte om. Folk utan marginaler fick det de tyckte sig behöva, och de lånade eftersom de behövde någonstans att bo.
Alcidio och Bernarda kom 1990 som flyktingar från Angola. De funderar på att kontakta släktingar där och be om hjälp så att de kan betala bilen och bli av med bankens brev, telefonsamtal, nya brev och hotelser.
Så kan en före detta koloni till Portugal bli räddningen för åtminstone en familj.