Artikelserien om svenska F1-förare har nått sista delen. Den är tidigare publicerad i papperstidningen.

Debuten i Monaco var storslagen.
Därefter lyckades Ronnie Peterson med det mesta – utan att vinna en VM-titel.
– Han var bäst i världen, men politiken kostade honom titeln, säger kollegan och vännen Torsten Palm.

Ronnie Peterson är Sveriges mest framgångsrika förare i Formel 1. Karriären inleddes i Monaco 1970 där han slutade sjua i en privatanmäld March 701.
Det var en makalös prestation och även om han inte tog några poäng under sina nio starter det året kunde han skriva på ett treårskontrakt med March och ett år senare slutade han tvåa i VM, bakom Jackie Stewart.
– Han har talang för det här jobbet. Ronnie är en av de stora som alla räknar med kan bli hur stor som helst, sa britten till SVT.
Ronnie Peterson blev oerhört stor under 1970-talet, det rådde F1-feber i Sverige, flera svenska F1-förare var aktiva, mästerskapet tävlade Anderstorp och George Harrisson hyllade svensken en av sina sånger:
”Faster than a bullet from a gun, he is faster than everyone” var en textrad som tydligt beskrev Ronnie Peterson. ”Super Swede” som var djupt respekterad av sina kollegor och åkte snabbare än alla andra. Han körde om i kurvorna, använde sig av rejäla rattutslag och sladd som om det vore vinterväglag hemma i Närke.
– Jag åker nog väldigt hårt, väldigt nära gränsen och det finns inte så mycket mer att chansa på. Det går inte, sa Ronnie Peterson i en intervju med SvT.

Två svenska F1-förare på pallen

1978 hade han äntligen fått det material som krävdes för att kunna slåss om en VM-titel. Han körde för Lotus, tillsammans med amerikanen Mario Andretti och de dominerade säsongen. Andretti var försteförare och hade tagit sex segrar, Peterson två och inför Italiens GP skiljde det tolv poäng mellan förarna.
– Det var politik i det, ett cigarettbolag som sponsrade och ville ha publicitet i Amerika som är en större marknad, säger Torsten Palm till Sportbladet.
Han är själv tidigare F1-förare och var god vän med Ronnie Peterson och följde Italiens GP söndagen den 10 september 1978 då tio bilar var inblandade i en startkollision. Ronnie Peterson var en av dem, efter olyckan fördes han till sjukhuset med brännskador och flera frakturer, men avled ett dygn senare.
–  Ronnie fick sämre grejer, det var så det var, säger Torsten Palm.
– Men han var värd den är VM-titeln.

Ronnie Peterson tog två andraplatser i VM (1971 och 1978) och är Sveriges mest framgångsrika F1-förare.

 

Jo Bonnier:

Han var den första svensken i Formel 1, debuterade av en slup 1956 och körde 15 säsonger i racingens kungaklass. Joakim Bonnier körde sportvagn och var på plats på Monza för att köra ett av förloppen.
Då blev han plötsligt inkallad till Formel 1 sedan Maserattis Luigi Villoresi tvingats lämna återbud. Jo Bonner tävlade i F1 fram till och med 1971 och tog Sveriges första seger när han vann Nederländernas GP 1959. Totalt körde han 104 lopp i Formel 1, men var ännu mer framgångsrik i sportvagn där han vann Sebring 12-timmars, 100 km Nürburgring och även Le Mans 24-timmarslopp. Det var också där han förolyckades år 1972.

Bertil Roos:

Två varv, längre än så blev aldrig Bertil Roos F1-karriär.
Han emigrerade till USA redan 1973 och vann den amerikanska Super-Vau-Titel, han körde även EM i F2 och kanadensiska Formel Atlantic. 1974 F1-debuterade han på Anderstorp, men han körde bara två varv innan växellådan på hans Shadow DN3-Ford-Cosworth gick sönder och han bröt loppet.
Teamet valde därefter att samarbeta med Tom Pryce, Roos återvände till USA där han startade en framgångsrik racingskola. Han avled i USA år 2016.

Gunnar Nilsson:

När Ronnie Peterson lämnade Lotus 1976 öppnades dörren för en annan svensk – Gunnar Nilsson. I sitt tredje lopp stod den orutinerade svensken på pallen.
Nilsson var snabb, tog risker och körde in elva poäng under sin debutsäsong 1976. Året därefter slutade han åtta i VM och tog sin enda seger under Belgiens GP. Nilsson startade trea på ett regnigt Zolder, men föll ner till åttondeplats. Han tog sig upp genom fältet och på väg mot segern körde han om förare som Ronnie Peterson och Niki Lauda.
Året efter, 1977, märkte han att allt inte stod rätt till, han hade smärtor i ryggen och han hade huvudvärk, men bet ihop, körde vidare och skrev på för Arrows till 1978 – men han kunde inte tävla.
Han led av testikelcancer och trots att hans fysiska status blev allt sämre var han med och bar kistan under Ronnie Petersons begravning i september 1978.
– Det var ett fruktansvärt svart år, först begravde vi Ronnie som var en nära vän, säger Torsten Palm till Sportbladet.
– Då var Gunnar med. Ett par veckor senare begravde vi honom också.
Gunnar Nilsson blev 29 år gammal.

 

Conny Andersson

Motocrossen var Conny Anderssons första kärlek, men han tig sig vidare till fyra hjul och Formel 3. Utan några större sponsorer tog han sig upp genom klasserna och 37 år gammal fick han chansen att köra Formel 1 år 1976.
– Jag hade väl gjort intryck på hela F1-cirkusen, på Surtees, Brabham och grabbarna. Vid ett par tillfällen slog jag varvrekord och så fick jag chansen att köra på Zandvoort, men jag skulle ha sagt nej, säger han till Sportbladet.
– Jag skulle ha sagt att jag ville köra hemma på Nürburgring eller i Monaco. Jag var lite för otaktisk där.
Han bröt Nederländernas GP 1976 och försökte 1977 att kvala in med en BRM vid fyra tillfällen, utan att lyckas.
– Det var ingen klass på den bilen, säger Andersson.
– Samtidigt så fick jag den chansen när jag var 37 år och då är det roligt att bara få vara där. Jag har haft en ofattbar tur i livet.

Tommy Slim Borgudd:

Vad sägs om att kombinera jobbet som musiker till en av världens mest kända popgrupper – och samtidigt köra Formel 1?
Det konststycket lyckades Slim Borgudd med.
Han vann svenska Formel Ford och Formel 3 under 1970-talet och fick chansen i Formel 1. Han debuterade med en 13:e plats i San Marino år 1981, då tävlade han för ATS. Det året tog han en poäng, med en sjätteplats i Storbritanniens GP.
Året efter körde han tre lopp för Tyrell. Totalt blev det 15 VM-lopp för Borgudd som också var musiker och arbetade med bland annat Hootenanny Singers och Abba.
Efter F1-karriären var han framgångsrik inom truckracing. Han avled 2023.

Jag får ofta frågan:

Hur många svenska förare har tävlat i F1?

Det finns tio svenska F1-förare och för att berätta lite mer om dem gjorde jag den här serien.

I serien har jag också gjort exklusiva intervjuer med Stefan Johansson, som berättar om hur han bearbetar sorgen med sin konst. Med Marcus Ericsson som berättar om varför hann aldrig stänger dörren till Formel 1.

Med Reine Wisell som berättar om hur han analyserade olyckor för att själv överleva och Tosten Palm som berättar om varför han lade ner sin karriär efter två lopp.

Sedan passar vi på att titta till VM i rallycross och gratulera familjen Hansen till en dubbelseger i Höljes. Timmy före Kevin, vilket är omvänd ordning jämflört med förra tävlingen i Barcelona.  Familjen Hansen har inlett säsongen med två dubbelsegrar och i sammandraget leder Timmy m ed sex poäng före Kevin. Den regerande mästaren Johan Kristoffersson är femma.