Jag vågar knappt ta ordet mascara i min mun längre. För att inte tala om cigaretter.
Det verkar ju nästan som att jag bränt pengarna på silikonbröst och kokain.

Men visst har jag fattat att jag minst måste halvera ciggen. Eller som en erfaren socialbidragstagare sade till mig: Ska du fortsätta röka för de pengarna måste du ut och stjäla”.

Mascaran är jag väldigt glad för. Jag tänker på den utförsäkrade cancersjuka kvinnan som var med i Debatt nyligen. Hon sade:”När jag har satt på mig mascara då gråter jag aldrig.”’