En månad är en piss i Mississippi tycker många. Kom igen efter ett par år säger Liza:

”Fråga du mej i stället; en ensamförsörjande sjukskriven mor till 3 barn.
Fråga mej om hur det känns att inte ha tv, internet, telefon.
Fråga mej hur det känns att inte kunna gå till tandläkaren eller ha råd att hämta ut livsviktig medicin.
Fråga mej hur det känns att inte kunna ge sina barn en bio eller en fika med kompisar.
Fråga mej om hur det är att inte ha råd med juice eller saft utan endast vatten till frukost.
Fråga mej hur ororligt det är att köra omkring i en oskattad och obesiktigad bil.”
Liza

Emma skriver att hon alltid haft råd att köpa presenter fast hon lever på socialbidrag. Det mal i magen.

Det är sant att jag skulle kunna ha köpt något. Jag röker ju för 39 kronor om dagen fast jag uppenbarligen inte har råd.

Funderar på hur jag ska förklara för Alice att jag gick på socialbidrag när hon föddes och valde att köpa cigg i stället för att ge henne en present.

Så varmt tack för tipset om att ge bort barnvaktskvällar. De har jag gott om.

I dag träffade jag Alice för första gången. Hon är en månad och otroligt söt.
Alla andra hade med sig presenter eller fikabröd. Utom jag. Jag skämdes så mycket att jag inte ens orkade ursäkta mig.

Kommer Alice att bli socialbidragstagare? Kanske. Någon gång. Men risken är ganska liten. Bara en procent av Vasastadsborna fick socialbidrag förra året. I Rinkeby var det 22 procent.

Jag åt många bullar och massa Singoalla. Behövde inte äta lunch.

Jag fick ett halvt paket cigaretter av syrran i går. Hade hon i stället gett mig pengar hade det varit kört. Alla pengar man får in extra som socialbidragstagare måste redovisas.
Bankkontot kontrolleras nogsamt varje månad. Liksom om du sålt något på Blocket eller fått en fondvinst eller ett stipendium. Allt dras från existensminimum.

En läsare berättar att socialen drog pengar hon fått i födelsedagspresent.

” Varje månad man ska gå dit så gråter man. För man hatar förnedringen och varenda krona som jag fått över drar dom av blixt snabbt, till & med de man fått när man fyller år.  Självklart är jag tacksam för hjälpen jag får, med tanken på hur samhället ser ut idag.
Jag har en fin utbildning och många års yrkeserfarenhet men jobben finns bara där inte, så varje månad runt den 25:e får jag känna mig förnedrad för några kronor som knappt gör att man går runt. ”

Tackade nej till att gå ut och äta med tjejkompisar på Hotel Reisen i går kväll av naturliga skäl. Gick hem i stället. Lagade utgången korvstroganoff ur frysen och sjöng till ”Så ska det låta.”

Om allt hade varit som vanligt hade jag nog gått förbi VI-hallen utan att en sekund fundera över kilopriset på köttfärsen.
Jag hade köpt både choklad och glass. Och parmesan. Och mozzarella. Och färsk basilika. Och espressokaffe. Och så hade jag gått på Systembolaget och köpt vin. Och fina tulpaner på torget.

Och jag hade definitivt inte tänkt. Fan, vad jag har det bra som har råd att köpa det här.
Jag hade bara gjort det.

Till alla er som tycker jag ska strunta i fackavgiften för att spara pengar:

Det gör varken från eller till i min plånbok. Fackavgiften betalas direkt av socialen. Har man ingen så får man inget. Tyvärr.

Detsamma gäller elen, a-kassan, hemförsäkringen, SL-kort och hyran förstås.

Men tack för tipset. Och fortsätt med alla spartips. De är ovärderliga.

Har inte hunnit handlar och hittar en kalkonfalukorv i frysen.
Bäst före 2009-02-27.
Vad tror ni? Den har legat i frysen hela tiden. Tinar nu i micron.

Jag struntar i vilket. För jag orkar inte åka till lågprisaffären.
Det är fredag kväll och jag är hungrig och trött.
Vad är det värsta som kan hända? Magsjuka?

Fler vill leva fattigliv. Vi kanske startar en hel rörelse? Hör på Lina:

” Jag ska göra som du. Leva på 3000 kr. Jag tror det kommer göra gott för mig att ta en paus från den shopping hysteriska värd vi lever i.”

På mitt socialkontor har flera socialsekreterare också levt på riksnormen en tid för att förstå vad det innebär. Om detta inte varit ett projekt hade jag fått hembesök av dem i dag.  Då hade de bland annat kollat så att min särbo inte bor hemma hos mig. Genom att räkna antal sängar, tandborstar med mera. Ensamstående får nämligen 655 kronor mer i månaden än sambos.

Jag hade gärna tagit emot ett hembesök.
Vad frågar de? Hur känns det? Berätta.

Kolla själva. I går slog vi alla andra bloggar här på Aftonbladet i trafik.
Var sjätte besökare var inne på Fattigbloggen. Kommentarerna slår också alla rekord.
Vi är större än Sofies Mode. Det säger något.

Hurra för alla fattiglappar!

Jag vågar knappt ta ordet mascara i min mun längre. För att inte tala om cigaretter.
Det verkar ju nästan som att jag bränt pengarna på silikonbröst och kokain.

Men visst har jag fattat att jag minst måste halvera ciggen. Eller som en erfaren socialbidragstagare sade till mig: Ska du fortsätta röka för de pengarna måste du ut och stjäla”.

Mascaran är jag väldigt glad för. Jag tänker på den utförsäkrade cancersjuka kvinnan som var med i Debatt nyligen. Hon sade:”När jag har satt på mig mascara då gråter jag aldrig.”’