Förra veckan besökte var femte Aftonbladetbloggare Fattigbloggen. Fick just statistiken där vi är den blå bollen. Unika besökare.

Jag förstår varför ni inte vill prata med politikerna. Många beter sig märkligt på sina bloggar. De ringer på er ytterdörr, kliver in i ert hem, ibland utan att ens säga hej, lägger ett partiprogram på vardagsrumsbordet, och smyger tyst ut igen.

Politikerna måste bestämma vad de vill använda bloggen till. En privat dagbok, en debattkälla, en kunskapsblogg eller annat. Och för att skapa debatt måste de bjuda in alla. Inte bara de redan frälsta.

Man måste satsa på bloggen. Jag jobbar mellan nio och elva varje dag. Full speed. Det håller i en månad men inte mycket längre. Utse bloggprofiler som är bra på detta och låta de driva debatten på nätet på heltid. Det är sorgligt att många lägger ned tid på något som ingen bryr sig om.

Jag har knattrat några bud till, sådant som jag lärt mig av er. Resten får politikerna upptäcka själva.

Möt dina bloggare och resonera med dem
Tyck om dina bloggare – så tycker de om dig – även om de inte tycker som du.
Lyssna extra mycket på de som inte tycker som du – de vill dig något
Vårda debatten – lyft upp alla idéer
Visa vad du vill – skriv inte bara en åsikt
Välj ämnen du brinner för – var aldrig allmängiltig
Gör som jag – testa att göra eller leva som dem du skriver för
Fråga i stället för att berätta hur det är
Berätta om något roligt som hänt
Undersök trafiken, och se till att vara där när bloggarna är där
Använd interaktiva hjälpmedel –  som webbenkäter
Våga blotta dig – bloggarna förlåter dig för nästan allt

Nu ska jag till P3:s Brunchrapporten och prata om fattigdom. Vid tolvtiden finns jag i etern. Ses i eftermiddag.