Vi vet att socialbidragstagare inte har samma rättigheter som alla andra i samhället. Vissa kan inte ens bli sjuka.

 ” I denna veva mådde jag otroligt dåligt, fick medicin och GILTIG sjukskrivning. Men trots denna sjukskrivning fick jag två månader utan socialbidrag då jag inte varit på ”jobbet”. En praktikplats.
Försäkringskassan kunde inte hjälpa mig med sjukpeng då jag jobbat för lite. Min psykolog var med på ett möte med ”jobbet” och sa att jag inte klarade full tid. Jobbet lyssnade ju inte alls, full tid eller ingen tid alls sade dom. Det slutade med att jag flyttade ifrån denna kommun till grannkommunen.
I dag mår jag fortfarande dåligt. Vissa dagar kan jag inte ta mig upp men nekas sjukskrivning. Läkaren säger: Du lever på soc, du har ingenting att bli sjukskriven för.”

Så hon går till sin heltidspraktik. Och söker jobb på fritiden i Hela Sverige. Som man måste. När hon är för sjuk för att praktisera drar de från bidraget.
Det blir extra svårt när andra myndigheter i samhället ändå förstår och accepterar att även socialbidragstagare kan vara sjuka. Så här drabbas en kvinna i norra Sverige:

” Jag är 30 år gammal och har varit arbetslös i stort sett hela mitt liv. Har försökt studera och har gigantiska studieskulder hos CSN men ingen färdig utbildning. Har i perioder levt på socialen eftersom jag inte kunnat försörja mig på annat vis.

För ett par veckor sedan fick jag bekräftat det jag misstänkt i hela mitt liv, att jag har ett funktionshinder som gör att jag inte fungerar på ett normalt arbete vilket har visat sig tydligt för mig när jag har försökt jobba normalt. Jag har fått diagnosen neuropsykologiskt funktionshinder.

Denna diagnos innebär hos Arbetsförmedlingen att jag har rätt till särskilt stöd och hjälp från dem och framåt sommaren ska jag få börja arbetsträna några timmar i veckan med en assistent som ska utreda om jag behöver särskilda hjälpmedel och hur mycket jag klarar av att arbeta per dag och vecka.

Tyvärr tar socialen absolut ingen hänsyn till mitt funktionshinder utan fortsätter att kräva att jag ska söka precis alla jobb som finns ( i hela Sverige dessutom). De förstår inte att jag nog aldrig kan ha ett normalt arbete som andra människor. Min handläggare har till och med talat om för mig att det inte är något funktionshinder, det är något jag har hittat på för att jag är lat och vill gå hemma och dra fötterna efter mig.”