Bloggdebatten hårdnar. Ändå är vi knappt halvvägs. Vi har visat fattigdomen. Nu pågår debatten om huruvida fattigdom är något som samhället ska behöva bry sig om. Eller något som människor får lösa själva.

Vissa bloggare anser troligen att även 50 kronor i socialbidrag vore för mycket. Att jag borde klara mig på det. Vara tacksam och samtidigt skämmas lite. De skulle ha synpunkter på vad jag använder 50-lappen till. Och se till att kontrollera mig noga.

Andra bloggare skulle troligen anse att ganska mycket mer än riksnormens 3 680 kronor ändå vore för lite för att garantera en skälig levnadsstandard.

Vi är som sagt halvvägs. Men de som tidigare trott att fattigdomsgränsen går vid mat på bordet och tak över huvudet i Sverige hoppas jag har insett att den gränsen inte gäller alla människor i dag.

Frågan är då var vi ska sätta den. Gränsen för fattigdom. Vad säger ni?

Madde och Ellen har redan börjat:

” Folk är så fruktansvärt bortskämda. I många länder finns det inte ens socialbidrag. För 100 år sedan fanns det luffare, tiggare och fattigstugor! Jag säger inte att det är dit vi ska, men LITE PERSPEKTIV TACK! Tänk om de hade fått motsvarande summa då? Då hade det definitivt inte gnällts någonting!
Dessutom tycker jag inte att man har mandat att klaga när man uppenbarligen har slarvat med sin ekonomi så pass att man måste leva på statens pengar.”
Hälsningar Ellen, 19 år.

” Jag blir mörkrädd! Hur kan det gå till såhär i Sverige 2009? Jag har tidigare varit lite stolt över att på i Sverige – ett land där vi ”tar hand om varandra”. Men nu vette fan. Vi sparkar ju på dom som redan ligger. All heder åt fattigbloggen som upplyser oss naiva som trodde att det fanns hjälp och stöd att få i stunder av kris.”
Madde