…för länge, länge sen, då jag åkte Tjejvasan. 3 mil på skidor. På under 3 timmar. Året var 2002.

Men det var då det. Det var när jag var yngre, mer vältränad, och singel (dvs, hade ALL tid i världen att lägga på mig själv).

När jag nyss var på fjällsemester med familjen orkade jag knappt åka 5 km. Men jag har fortfarande en bild av mig själv som väldigt atletisk, och vältränad.

Sedan jag träffade min man för snart nio år sedan, och vi fick våra barn, har jag mer och mer försummat mig själv, och min träning. Inte för att de på något sätt krävt det, utan för att jag själv glatt gav upp den. Det är ju helt klart enklare att bara däcka i soffan efter en stressig dag med jobb, dagishämtning och hemmafix, än att packa träningsväskan och knata iväg till gymet. Bara tanken på att snöra på sig joggingskorna och ”sticka ut en sväng”, kändes jobbig. Jag valde den enkla vägen.

En gång i halvåret har jag dock fått nog av mitt eget slöfockeri, och bestämt mig för att ”ta tag i mig själv”. Oftast har det inneburit att jag investerat i någon ny motionstrend, som enligt mig själv skulle vara lösningen på min träningsovillighet. Detta gör att jag i mina gömmor nu har en yogamatta med tillhörande instruktionsdvd, MBT-skor, walkingstavar, TVÅ pilatesbollar, nya, knappt använda träningsskor, baddräkt och simglasögon, gummiband och hantlar.
Men det spelar ingen roll. Efter max tre gånger falnar ivern och jag är tillbaka i soffhänget.

Och nu sitter jag här, med några överskottskilon, en garderob full av kläder som inte riiiiktigt sitter som de ska, och en rygg som skriker efter lite muskelstyrka som skulle kunna hjälpa den på traven.

Därför är jag överlycklig att ha fått den här chansen, att med Wellness-experternas hjälp åter hitta träningslust, och rutiner som funkar i vardagen. Min förhoppning är nämligen att när jag nu MÅSTE träna under en längre period, annars dödar min chef mig ;), så kanske rutinerna sätter sig, och det blir en naturlig del av min vardag.
Häng med och se vettja! Om jag kan peppa några fler på vägen blir ingen gladare än jag.
Nu kör vi!