Jag har insett att jag kört väldigt många löppass på rad nu och det har verkligen börjat kännas i kroppen.

Mina vader är ömma, benhinnorna börjar kvida lite försiktigt och lår och fötter är stela. Därför beslutade jag att dagens träningspass fick bli ett yogapass, med lite extra stretch på utvalda delar efteråt. Det blev ca 30 minuter ”Yoga for weight loss” härifrån.

Och det är precis det här som gör att jag ÄLSKAR yoga. Kroppen får sig en rejäl genomkörare utan att man påfrestar den för mycket. Nu är sätet och benen väl stretchade, samtidigt som armarna darrar lite av ansträngningen. Win win liksom.

Nu ska jag gå och duscha, sen tänker jag lyssna på en avslappnande skiva och förhoppningsvis sova som en stock i natt efter flera nätters usel sömn.

Savasana!

I Spotify har jag skapat en lista med musiken som gör att jag håller tempot för tillfället.

Wellness – augusti

Lägg gärna till en låt så skapar vi tillsammans grymmaste låtlistan för löparpepp!

Långbenta maken inspirerade mig till att springa min vanliga skogsslinga två gånger i går. ”Klarade han det så kan väl jag!” liksom.

Och jag tog mig runt, men det var jobbigt. Och jag gjorde just så, ”tog mig runt”. 

Mellan fyra och fem kilometer blev vaderna som tegelstenar och låren som tunga stockar. Det. Gick. Inte. Att. Springa. Mer. Så jag gick en bit, tills det kändes som om benen var som vanligt igen. Sammanlagda sträckan blev 6,5 km. Tiden ska vi inte prata om. Mest för att jag inte vet.

Testade mina nya rea-tajts också, men var så där nöjd. Det kändes som om de hämmade mitt löpsteg och det slutade med att jag sprang och drog upp dem var 400:e meter. Grrr!

Jag hade ambitionen att testa en ny spring-app i går, Runkeeper, men den ville inte starta i min gamal telefon. Så jag körde på min gamla vanliga, Runmeter. Men jag tror att jag sprang min slinga åt andra hållet förra gången jag tog tid, för inget kändes som det stämde. Efter första km var jag TVÅ minuter efter. Kan inte vara möjligt. Och sträckan stämde inte heller. Jag är så less på den appen, men den andra var nog för avancerad för min gamla telefon.

Är det kanske någon som har ett tips på en annan bra löpar-app jag kan testa?

Tidigare har jag tränat med gummiband när jag gjort mina övningar för armarna, men en efter en har de gått av (Förmodlingen har de torkat. Förmodlingen torkade de för att jag inte använde dem alls under MÅNGA år…), och jag har tröttnat på att träna med risk för att plötsligt få en snärt i ansiktet.

Så igår tjatade jag till mig det här av chefen:

Här ska dras!

Så nu ska här tränas armar igen. Med start ikväll!

Och jag lovar att använda det så flitigt att det inte torkar. Lovar!

Fotograf-Micke kollar ljuset och makeup-Anna fixar med vindmaskinen.

I fredags skickade vi nummer 6 till tryckeriet, ni hittar den i butik från den 15 augusti. Men redan nu är vi i full gång med arbetet av nummer 7.

I dag har omslagspersonen varit på besök i studion, och jag kan avslöja att det blir en grymt snygg bild, med skön retrokänsla. Yay!

Mmmm, melon!

Min mamma, som blivit en trogen Wellnessläsare, har tipsat om ett urgott recept i senaste numret av Wellness (nr 4, med Sanna Lundell på omslaget), nämligen Melonsallad med fetaost och parmaskinka.

Hon bjöd mina svärföräldrar på det när de hälsade på i förra veckan.

Måste testas!

I dag, när vädergudarna äntligen bestämde sig för att återfukta lite av marken så kände jag inte riktigt för att träna. Istället tog jag med den stora på ett efterlängtat biobesök (vi såg ”Bilar 2”. Och don’t even get me started på hur usel handling den hade… Grrr) och nu passar jag på att återfukta fejset också.

Jag är USEL på att hitta bra rutiner, även när det gäller skönhetsvård. Så enkel rengöring som möjligt och så krämar jag på. Masker lägger jag när jag kommer på att det var länge sen sist. 

Vad har ni för skönhetsrutiner?

Någon som kan dela med sig knep på hur man ska komma ihåg att göra de där återfuktande maskerna? 

I sommar har min absoluta favoriträtt varit denna:

Mmmm, gott!

Tabboleh med grillad eller stekt hallumi. Yum!

Oftas är det maken som fixar, men han och barnen har varit borta några dagar så jag skulle fixa själv.

Det gick så där.

Jag trodde att jag hade alla ingredienser hemma.

Men, jag fick lov att byta ut rödlöken mot gul lök, och till min stora förskräckelse hade jag ingen citron hemma. Inte heller en lite limeklyfta.

Så nu kan jag säga som det är, citron är en mycket VITAL ingrediens i tabboleh. Det smakar ingenting utan citron.

Suck.

Efter gårdagens misslyckade runda bestämde jag mig för att springa en sväng ikväll också.

Jag hade intentionen att springa min kvällsrunda på 3,8 km, fast det var visst länge sen jag sprang den, för jag sprang lite vilse på vägen, och sprang till slut 4,2 km… ooops!

Positivt var dock att jag under 3 km sprang på en genomsnittlig fart på 6,08 min/km. Detta trots att jag var tvungen att stanna till ibland för magen krampade.

Men det betyder att jag närmar mig ännu ett delmål! Yay!

Efteråt kände jag att jag ville trötta ut kroppen lite extra, så jag körde ett set med utfall 3×15, knäböj 3×10, några armhävningar, dips och till slut plankan. Men eftersom jag också bestämde mig för att göra det sista lilla extra utomhus, vid min intervallbana, så slutade det med att jag gjorde plankan stående på asfalt. Det gjorde ont kan jag säga. Det blev bara 2×1 min, sen gjorde det FÖR ont.

Ont, det gör ont…

Någon mer som ska springa då? Häng på vettja!

Nu är det gjort, ingen återvändo. Jag har anmält mig och betalat.

Den 9 oktober springer jag Hellasloppet, 5 km. Det blev så istället för Bellmansstafetten. Ett delmål i sikte.

Nu kör vi!