Nu har jag tränat duktigt sedan april, men inte gått ner ett gram, snarare tvärtom eftersom muskler de facto väger mer än fladderhud. Men, det är inte avsaknaden av viktnedgång som retar mig, utan snarare att jag fortfarande har så mycket mjukt och löst kvar kring magen, stussen och armarna. (Mitt viktmål från starten är för övrigt ett skämt. Det skulle vara OMÖJLIGT för mig att väga 65 kg och samtidigt vara vältränad och sund. 65 kg vägde jag senast när jag ammade… bara en sån sak!)

Jag har ju också funderat på om jag ska ge mig på någon diet, ni gav mig många bra tips! Men det känns som att jag skulle sända ut fel signaler till mina barn, jag är ju inte överviktig och jag vill kunna äta samma saker som de, och vi äter i stort väldigt omväxlande och bra kost. 

Så, jag har kommit fram till att jag ska börja smått, och testa med en sockerfri månad.

Ska det gå att låta bli the sweetness?

Jag är nämligen hård på sockret.

Speciellt efter sommarens fikaextravaganser då mitt beroende tog ny fart.

Barnens smågodis har jag svårt att låta bli. Och glass….mmmm, don´t get me started!

Så. Från och med i dag ska jag inte äta godis, kaffebröd, glass och dricka sötade drycker tills september är slut. Med ETT undantag. På söndag firar makens farmor sin 85-åriga födelsedag, och då tänker jag inte vara så fräck att jag inte smakar på det hon bjuder.

Någon som hakar på?

Jag kan behöva lite pepp när eftermiddagssuget sätter in…

Nu kör vi!

 

PS. Och till familj och vänner: varning för dåligt humör!