Om ni undrar varför det varit så tyst på bloggen de senaste dagarna så beror det på att vi igår fick ganska dystra besked på Aftonbladet. 65-85 tjänster ska bort inom det närmsta året. Jag var dessutom ledig igår när beskedet kom, men ledningen verkar inte ha mer besked just nu.

Så jag känner mig inte så jättepepp just nu. Inte så mycket för att jag är superorolig för mitt eget jobb, utan mer för mina mer nyanställda, superduktiga kollegor. Hur ska det bli med dem? Vilka ska få jobba kvar? Och med vad? I vilken typ av organisation?

Ja, det är många tankar som ni förstår. Ikväll har vi alla fall varit bjudna hos våra trevliga grannar på middag och det hjälpte till att skingra tankarna.

Körde intervaller i dag. 1 min långsamt, 30 sek snabbt x 10. Trodde det skulle vara hur enkelt som helst, men det varma vädret ställde till det lite för mig. Jag hade lite svårt att andas i början, men trodde att det skulle gå över… ehhh… när har DET någonsin hänt.

Så de första 7 intervallerna gick helt ok, men sen var det tufft. Jag fick lov att gå i de långsamma intervallerna, och inte nog med det, jag fick ett jävulskt håll också. Ett håll som jag inte kunde få bukt med genom mitt vanliga trick, att spänna magkorsetten, för då kändes det som inte som att jag fick jag någon luft.

Så jag är ändå ganska nöjd med slutresultatet:

Nu är det bara två dagar kvar av mitt sockerstopp.

Det har gått över förväntan, om man bortser från den första veckans kaos med humöret då jag lyckades irritera mig på allt och alla och helt saknade spärrar…

Nu mår jag riktigt bra. Men det är fortfarande svårt, speciellt på helgen. Så jag har kommit fram till att jag ska försöka fortsätta vara ”sockerfri” i veckorna, men unna mig lite lördagsgodis på helgen, precis som barnen.

Och det första jag ska avnjuta på lördag är:

Bästa godiset!

För livet utan lakrits visade sig vara ganska tråkigt.

Det var min tur att lägga barnen i dag, speciellt som jag knappt hann se dem igår. Men läggkvällarna begränsar utbudet av träningsmöjligheter en del. Jag kan köra ett kort yogapass, eller styrketräna.

När barnen somnade får jag erkänna att jag inte hade speciellt stor lust att göra något, mer än kanske slå mig ner i soffan med en kopp te.

Men jag tog mig i kragen. Tänkte att: ”amen, ett kort yogapass är ju inte så jobbigt, bara skönt.”

Och det var det.

Nu sitter jag i soffan i alla fall, med en kopp te, och en skön trötthet i kroppen, och tittar på ”Landet brunsås” på SVT1, som i dag handlar om FETT! 🙂

Nä, det bidde ingen träning igår.

Jag hade annars planerat att köra ett intervallpass, men se igår blev inget som jag tänkt mig.

När jag kom till jobbet visade det sig att vi fått framflyttad deadline, med extremt kort varsel. Så jag och vår layoutare Ann-Sofi fick jobba över igår för att hinna med allt.

När jag väl skulle hem så hade det hänt en olycka på pendeln så jag fick åka t-bana och buss istället. Det gjorde att det tog 1 timme att komma hem! Jag lämnade huset 07.20 och kom hem igen 19.45…

Och när jag väl pussat barnen godnatt, ätit middag och fått varva ner lite så var det dags för sängen.

Jag måste göra fler Krucifix så jag får bukt med den där gamnacken…

Vi får se hur det blir i dag.

Nu: jobba, jobba, jobba!

Jag var och delade ut snygga t-shirts till de läsare som vunnit en plats i Lidingöloppet tillsammans med Wellness idag. De kunde springa med våra reportrar, antingen lite snabbare med Johanna eller i ”ta sig runt”-tempo med Julia.

Och både Johanna och Julia gjorde ett fantastiskt lopp!

Johanna klarade sitt mål att komma under 50 minuter (och fick en stor fin silvermedalj!), och Julia, som hade som mål att bara ta sig runt, kom i mål på 67 minuter (!!!). Så himla bra jobbat!

Taggade brudar före loppet!

Blev faktiskt lite sugen att springa själv. Nästa år…

I dag höll ungarna på att driva mig till vansinne med ett evigt ”mamma, mamma, mamma”, trots att pappan fanns tillgänglig och kunde bistå dem när helst de ville. Men det ville de inte. För det var ”mamma, mamma, mamma” som skulle göra allt.

Till slut fick jag nog, snörade på mig joggingskorna och meddelade frankt att ”mamma ska ut och springa, jag kommer att vara borta JÄTTELÄNGE!”, och så stack jag.

Det visade sig vara det bästa jag kunde göra.

Jag tänkte nämligen springa långt och inte så snabbt. Två varv runt Älsjöspåret var planen.

Den andra delen av planen var att cykla dit som uppvärming, men se det gick inte. Eftersom jag var lite i affekt när jag hämtade cykeln noterade jag inte att det var lite dåligt med luft i bakdäcket. Väldigt dåligt med luft visade det sig snabbt. Så jag fick ställa cykeln vid pendeltågstationen och gå till skogen istället.

Men det var inte heller så tokigt.

För inte nog med att jag fixade att springa två varv runt spåret (wohoo!!), jag var ju dessutom tvungen att springa tillbaka till cykeln! Så det blev nytt längdbästa också.

Sjukt nöjd över att ha klarat två varv…

Medeltiden är inte heller fy skam. Nästa gång ska jag fixa en mil!

När jag kom hem igen hade dessutom all ilska och irritation runnit av mig. 🙂

Hoppas ni haft en skön lördag i det fina vädret!

ps. Min Spotifylista ”Löpningslista” var för övrigt PERFEKT sammansatt för två varv i Älvsjö. ”Maniac” från Flashdance kom precis när jag behövde pepp i en jobbig backe. Tack Petra!

…och Lidingö tjejlopp.

Tja, inte för att JAG ska springa. Men Johanna, och Julia, och 98 andra Wellness-löpare ska!

Och jag och chef-Nina ska vara på plats och dela ut t-shirts till våra tappra springare. Tills dess måste vi fixa fram stolpar till vår banderoll, så att vi syns, och det föll på min lott. Men eftersom jag vabbar i dag skjuter jag det till morgondagen.

Lilltjejen är för övrigt mycket bättre. Medicinen vi har hemma biter, och det känns alltid skönt. Vi gick en promenad nu på eftermiddagen och hon somnade i vagnen. Jag passade på att slita på mina MBT-skor. Det hela kändes precis som när hon var en liten bebis 😉

Och ni som springer på söndag, kom förbi och säg hej vettja!

Nu vet jag varför den lilla hade så svårt att somna igår. Hon höll nämligen på att bli förkyld. Och eftersom hon har förkylningsastma leder förkylningar ofta till hosta och andningssvårigheter. Och hostat har hon gjort. Hela natten,  hela morgonen, och hela dagen. Och ingen medicin ville bita mot andningsproblemen. Och inte ville ungen ta det lugnt och sitta still så hon hade en chans att andas ordentligt.

Så när maken kom hem vid lunch för att byta av mig i vabbandet bestämde jag mig för att köra henne till akuten istället. Där blev vi kvar i tre timmar, var av en ägnades åt att hon sov i min famn.

Tydligen är det så att barn med andningssvårigheter får ett extra påslag av adrenalin, vilket gör att de får svårt att sitta still. Därför luras man att tro att de inte är så sjuka för ”kolla vad pigg och full fart det är på henne”.  Men så fort de fått behandling, i det här fallet mer adrenalin, så slocknar de.

Läkaren konstaterade i alla fall att hon inte hade någon bakterie, och ingen lunginflammation. Förmodlingen ”bara” ett ilsket virus som gav svårbehandlad astma. Och de gav henne mediciner där så nu mår hon mycket bättre.

Men både hon och jag är helt slut.

Och jag VET att natten jag har framför mig inte kommer att bli ett dugg bättre än den vi haft. Inte för att jag tror att hon kommer att hosta och ha jobbigt, utan för att jag vet att JAG kommer att ligga som på nålar och lyssna efter varje litet annorlunda pip som hon ger ifrån sig. Hönsmamma de luxe som jag är.

Därför är jag inne på att köra ett avslappnande yogapass istället för någon slags hard core-träning.

Jag ska bara samla ihop mig lite först…

Hade tänkt träna i dag.

Hade tänkt köra ett styrkepass.

Men maken hade kvällsaktiviteter, och den lilla ville inte somna riktigt så snabbt som jag ville.

Så det bidde inget. Jag orkade inte.

Nomnom.

Tog en macka (lillans gamla leftovers…) och te i soffan istället.

Nya tag i morgon!