Vi är fortfarande sjuka.

Jo, så är det.

Den lilla och jag verkar smitta om varandra, eller nåt!

Hon var frisk hela förra veckan, tills lördag natt, då fick hon feber igen. Och jag började känna mig piggare i lördags, tills jag vaknade i morse och fick värsta bakslaget. Så medans vi sjuklingar hållt oss inne hela dagen har de friska gått på bio och shoppat på byggvaruhuset.

Men för att ni som följer bloggen inte ska ruttna över den übertrista bloggningen, det har ju varit ett återkommande tema ett tag…sjukdom. Så tänkte jag dela med mig av några bilder som gjorde min helg lite treligare trots allt:

Min mamma, som bor i Dalarna, var här i veckan och hjälpte oss ifall barnen skulle blivit sjuka (vi hade deadlines både maken och jag) och hon hade med sig dessa underbara raggsockor som hon stickat åt mig. Har bott i dem sen dess!

Det bidde ingen pumpa. Det bidde en orange paprika, som stoar tjejen karvade så här fin alldeles själv. Den har prytt sin plats på matbordet hela helgen.

I går kväll gick maken runt med barnen och skrämde upp grannskapet. De var zombies med spindelnät i håret och allt.

Hade också supertrevligt fikabesök på lördagen av Hannah med familj. Nu hoppas vi bara att inte de blir sjuka igen också… Hoppas, hoppas…

Hoppas även att ni haft en trevlig helg och klarat er från denna erbarmeliga hosta som verkar drabba allt och alla.

Nu vet jag varför den lilla hade så svårt att somna igår. Hon höll nämligen på att bli förkyld. Och eftersom hon har förkylningsastma leder förkylningar ofta till hosta och andningssvårigheter. Och hostat har hon gjort. Hela natten,  hela morgonen, och hela dagen. Och ingen medicin ville bita mot andningsproblemen. Och inte ville ungen ta det lugnt och sitta still så hon hade en chans att andas ordentligt.

Så när maken kom hem vid lunch för att byta av mig i vabbandet bestämde jag mig för att köra henne till akuten istället. Där blev vi kvar i tre timmar, var av en ägnades åt att hon sov i min famn.

Tydligen är det så att barn med andningssvårigheter får ett extra påslag av adrenalin, vilket gör att de får svårt att sitta still. Därför luras man att tro att de inte är så sjuka för ”kolla vad pigg och full fart det är på henne”.  Men så fort de fått behandling, i det här fallet mer adrenalin, så slocknar de.

Läkaren konstaterade i alla fall att hon inte hade någon bakterie, och ingen lunginflammation. Förmodlingen ”bara” ett ilsket virus som gav svårbehandlad astma. Och de gav henne mediciner där så nu mår hon mycket bättre.

Men både hon och jag är helt slut.

Och jag VET att natten jag har framför mig inte kommer att bli ett dugg bättre än den vi haft. Inte för att jag tror att hon kommer att hosta och ha jobbigt, utan för att jag vet att JAG kommer att ligga som på nålar och lyssna efter varje litet annorlunda pip som hon ger ifrån sig. Hönsmamma de luxe som jag är.

Därför är jag inne på att köra ett avslappnande yogapass istället för någon slags hard core-träning.

Jag ska bara samla ihop mig lite först…