Ett minne blott…

Då var det fredag igen då. Vart tar veckorna vägen? Idag har jag jobbat från 6.45 till stängning vid 18.15. En arbetskamrat blev sjuk och fick gå hem, så därav den långa arbetsdagen. Sen var det raka vägen till äldsta sonens fotbollsmatch där jag mötte upp maken och lillebror. Imorgon är det jobb igen för min del. Sen får vi se vad som händer resten av helgen. Har några saker som måste hinnas med, men nåt spontant infall ska vi väl lyckas klämma in. 🙂 Att umgås hela familjen ligger högt upp på prioriteringslistan. På måndag går maken på sitt kvällsskift. Själv jobbar jag från sju till klockan fyra hela veckan. Perfekta arbetstider i mitt tycke. Skönt att jobba i affär men ändå slippa jobba till sena kvällen vareviga dag. Från söndag kväll dröjer det ända till lördag morgon innan vi träffas igen jag och maken. En tuff vecka för båda parter eftersom det innebär NOLL fritid. Men skönt för barnen som inte behöver tillbringa så många timmar på dagis.
Idag ringde det en person till jobbet och undrade om jag jobbade imorgon. Ja, svarade jag. Vad bra, säger hon. För jag har nämligen blivit rekommenderad att prata med just dig.
När jag får höra sånt, då blir jag glad och smickrad. Så imorgon blir det spännande att se vem denna människa är, och framförallt höra vem det är som rekommenderat mig. 🙂
Den färgglada bilden är från vårt sovrum. Men så ser det inte ut längre. Skåpet har flyttat in till lillebrors rum, där det fyller större funktion. Jag kommer säkerligen återvända till projekt sovrum. Har nämligen planer på att göra vissa förändringar. Men det blir troligtvis inte förrän till hösten. Har lite annat som ska fixas först. 🙂

Foto: Privat