Jag förstår att kommentarerna till helgens stora politiska nyhet, alltså opinionsundersökningarna, handlar om Reinfeldt. Det är klart att förtroenderaset för statsministern personligen är ett jätteproblem för regeringen.

Att höra Kent Persson deklarera att allt ska vända när de ”viktiga” frågorna hamnar i centrum är däremot mest underhållande. Moderaterna har ju sedan länge gjort klar att de absolut inte vill diskutera sakfrågor som krisen i skolan, massarbetslösheten eller ohälsan. Får Kent Persson bestämma ska vi ju i stället prata om Vänsterpartiet.

Ändå är det faktiskt en annan sak i gårdagens siffror som får mig att haja till, det usla förtroendet för Annie Lööf. Det är visserligen ingen nyhet och förtroendet för Lööf har faktiskt ökat en smula, men hur jag än läser tabellerna hamnar centerledare i botten. Den enda svenska folket har lägre förtroende för är Jimmie Åkesson, och honom är det ju ingen av de andra partiledarna som vill ta i med tång.

Jag kan inte låta bli att fråga mig, hur kan uppfattningarna skilja sig så dramatisk mellan insidan och utsidan i ett parti? Det är trots allt bara drygt två år sedan en entusiastisk centerstämma valde Lööf till Maud Olofssons efterträdare. Hon skulle frälsa partiet och ge centerrörelsen den modernisering som den så väl behövde.

Ändå måste ju centerpartisterna ha vetat. De måste ha känt till det nyliberala arv som för ett år sedan exploderade i månggiftesdebatten och att de valde en politiker med större självförtroende än erfarenhet.

För även om det säkert finns ett mått av fördomar mot både kvinnor och ungdom i Lööfs usla siffror handlar de förstås i grunden om att Centerns väljare i allmänhet inte är marknadsfundamentalister, och att de föredrar stabilitet framför stora gester.

Andra partier har också misslyckats med sina ledarval. Fråga vilken socialdemokrat du vill. Men där har de fallande opinionssiffrorna i alla fall skapat debatt, och så småningom också handling. Från Centern hörs ingenting. Där är det ingen som tycks fråga sig om valet av ledare kan ha varit ett misstag.

Det är helt enkelt svårt att förstå hur centerombuden kunde tro att det skulle kunna gå bra.