Jag har ingen bloggförebild. MEN jag hoppas att jag en dag kan känna mig lika modig som Linda. Det är väldigt starkt att skriva exakt vad man tycker och tänker, utan att tänka på att man eventuellt retar upp någons mammas kusin, eller jobbkompis sambo eller grannes barnvakt.

Många påstår att de säger vad tycker och att de står för sina åsikter. Det betvivlar jag starkt. Men Linda spolar ner författarstipendier i WC-stolen bara för att få tala om att pretetntiösa svår-författare får skriva när barnen har somnat. Istället för i ett äggskalsvitt loft i innerstan.

Linda skiter i vems matta hon skiter på. Sån ska jag bli när jag blir stor.