Två dagiskassar fulla med kissiga kläder som har övergått till ammoniak. Ett tvättställ i tvättstugan som ska make everything alright.

Vrider om både varmt och kallt i kranen och fyller hon till hälften. Försöker stänga kranen. Går inte. Hämtar skiftnyckel och hammare. Går inte. Hämtar större skiftnyckel. Vrider det varma vredet tills knogarna vitnar och svett bryter ut. ”PLOINK” Nu gick det varma vredet av. Och vattnet rinner.

”Helvete”

”Helvete” säger även Joachim när jag ringer och gapar.

Fem timmar och åtta hinkar senare kommer Joachim hem. Han går ner i källaren och kommer upp lika fort igen.

”Har du fixat det?”

”Ja, det var ju hur lätt som helst, jag bara vred på kallvattnet och så slutade det rinna”

”Kallvattnet?”