Jag, Elin, lite medelgympa.

Efter passet satt vi precis utanför duscharna och tog av oss skorna.

Ut från duschen kommer plötsligt en underbar doft från barndomen. Någon där inne duschar i något som ger sweet reminisce. Jag måste veta. Jag måste find out.

Så jag böjer mig fram med näsan in mot duscharna och flåsar.

Syrran tittar bort.

Sedan frågar jag nakna blöta människor som kommer ut från duschen vad de använder för produkter.

Elin: ”Hittar du på såna här situationer bara för att det ska bli pinsamt?”

Jag säger nej. Hon kisar med ögonen.

Vi cyklar hem.

Joachim tycker att jag ägnar sjukligt mycket tid åt bloggen. Och det är ju sjukligt sant.

– Men jag måste hålla bloggen uppdaterad.

– …

– Och jag tycker det är viktigt att jag har en blogg, synd bara att jag inte får betalt. Men jag tänker fortsätta hora vidare med bloggen.

– Ja, fast horor får ju betalt.

– Jamen slava då. Jag tänker fortsätta slava på med bloggen.

Helt riktigt.

Jag älskar den röda Främling-kasetten.

Bästa låten är ”Det är dags att börja tänka om för tiden rinner ut den kanske snart tar slut. Å jag vet att det vi bygger upp nu det blir en dag det våra barn ska ha OÅOÅ OÅOÅ OÅOÅ jag vill så gärna haaa, en tro på sanningen, en tro på gemenskapen, en tro på” Sedan kan jag inte mer. Men den är Carolas bästa låt.

Lets go down memorylane. Vilken är din favorit med Carola.

Det är förstås ingen som har en länk till OÅOÅ-låten?

Kasettbandspelaren är i källaren, där finns inte datorn, och därmed inte jag.

Jag korar årets roligaste TV. Och därmed årets roligaste komiker.

Detta är roligt på så många sätt.

Snäckan är det slemmigaste slemmot med slem på jag har sett på TV.

Att starta en blogg hamnar mellan ”Härma en megakändis” och ”Gör en nakenchock”. Lite längre ner finns tips nummer tio; ”Göra något vettigt”

Jag känner mig så smutsig.

Och mjukt skinn

Satte mig ner med rumpan rakt på sandiga altanen med Jessika Gedins  recensioner i nya Elle. I ansiktet har jag spf 30, jag sitter där i fem minuter och när jag kommer in är jag röd i fejset.

FATTAR NI HUR JÄVLA FARLIG SOLEN ÄR?

Jag vill mörda ihjäl köpta forskare som menar att det inte finns belägg för att klimatförändringar beror på vårt sätt att leva.

Jag vill grilla dem.

Jag vill skära upp dem.

Jag vill rulla deras svedda och blodiga kroppar i lut.

Jag vill dansa på deras gravar.

Jag vill låta dem leva och låsa in dem i ett rum med Carola och Anna Book-medley och en pistol laddad med bara en kula.

kom när Carolas botoxskalle stapplade nerför trappan.

Ramla, ramla, ramla.

Men hon ramlade inte. Allt gick fint. Publiken ställde sig upp och gav henne jubel de luxe. Why, I´ll never know.

Så vänder hon sig ut mot publikhavet och skriker ”Tack Sverige!”

VEM säger så?

Om jag lever i tvåhundra år kommer jag aldrig förstå hur Carolas hjärna fungerar. Har hon en?

Om jag bara ska köpa en Frida Hyvönen-skiva, ska jag ta den med pudlarna eller den andra?

Och vilken Beth Orton-skiva ska jag ha, finns best of?

Och vilken Tori Amos?

Och vilken Katie Melua?

Och vilken Lisa Ekdahl? (Har första skivan)

Jag ska ta itu med ALLA tips jag fick in för en vecka sedan, men jag kan inte köpa trettio skivor på en gång. Jag får ångest när jag tänker på hur mycket underbar musik som jag inte har upptäckt ännu. Ångesten förstärks när man hör smörja. Som A little bit of love som P3 spelar exakt nu.

Slötittade lite på Specialprogrammet om Melodifestivalen igår. Och oavsett vad jag tycker om Anna Books ”viktras” och kässa sångröst så var det extremt onödigt att visa ett klipp där hon hugger en påse snacks och upphetsat skriker ”OSTBÅGAR”. Det är upplagt för soffkommentarer som ”Ge den till Ola Salo” och ”Move away from the cheese doodles”. Det måste funnits kilometer film att välja bland när man klipper ihop ett halvtimmes program om ett sexveckorsspektakel med 32 artister.

Ostbågsscenen var onödig.

Nu är det i och för sig upplagt för bloggkommentarar som; ”Det kanske bara fanns klipp där Anna åt ostbågar”

Men såna är inte ni.